Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Issjö - Issjölera, Issjösand - Isskåp - Issos (Oserlyk) - Issyk-kul, Isik-kul - Istadarätt - Istambul - Istar - Isted - Istel, Edgar - Ister, Svinister - Istersill - Istesso - Isthmiska spelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
809
Issjö—Isthmiska spelen
810
Issjö, av glaciäris uppdämd sjö, se I
s-dämda sjöar.
Issjölera, Issjösand, se Istiden.
Isskåp, förvaringsskåp för matvaror och
drycker, som där hållas avkylda med is. I.
byggas bäst med dubbla väggar, fyllning av
dåligt värmeledande ämne mellan väggarna
samt invändig beklädnad av zinkplåt.
Isrummet placeras helst överst, då smältvattnet
kan ledas ned i dubbelväggarna och bidraga
till avkylningen. Jfr Kylmaskin och
Kylskåp. G. H-r.
Isso’s (lat. I’ssus; nu Oserlyk), forntida
sjöstad i Kilikien, vid Iskanderunviken (förr
Sinus issicus), bekant genom Alexander den
stores seger över Dareios 333 f. Kr.
Issy’k-kul, I s i’k - k u 1, insjö i Centralasien
(sovjetryska Kirgisstaten), i en djup sänka
mellan Kungei-ala-tau och Terskei-ala-tau
(jfr Ala-tau). Den ligger 1,574 m ö. h.,
omfattar 5,890 kvkm och är 425 m djup. Sjön
har klarblått, bräckt vatten, mottager omkr.
40 tillflöden, saknar avlopp och tillfryser
aldrig; fiskrik. Vid I:s ö. ända ligger Karakol.
Istädarätt, den befogenhet att ärva i förut
avliden faders el. moders ställe (arvsrätt i
avlidens »stad och ställe»), som svensk
arvsordning tillerkänner arvlåtares barnbarn och
senare avkomlingar samt syskon jämte dessas
avkomlingar ävensom föräldrars syskon men (i
motsats till utländsk rätt, som allmänt
erkänner vidsträcktare »representationsrätt») inga
andra släktingar. Jfr Arvsrätt. C. G. Bj.
Istambul, se Konstantinopel.
Istar [i’/-] (ackad. Istar, sumer. Innanna),
babylonisk-assyrisk gudinna. I. uppvisade en
egendomlig dubbelhet i karaktären: dels var
hon krigsgudinna, majestätisk och
fruktansvärd, som med sina pilar och sitt likt
flammande eld förtärande utseende förintade sina
fiender, dels var hon kärleks- och
fruktbar-hetsgudinna, i vars tjänst stod en
tempelprostitution med manliga och kvinnliga
hie-roduler och vars dyrkan bestod av sexuella
riter; bl. a. måste alla babyloniska kvinnor
offra henne sin jungfrudom. Karaktärens
dubbelhet beror kanske på en sammansmältning
mellan den sumeriska gudinnan Innanna,
stadsgudinnan i Uruk och som sådan
krigsgudinna, samt den semitiska
fruktbarhets-gudinnan I., identisk med den kanaaneiska
Astarte (se d. o.). Redan i de äldsta nu
kända dikterna har även Innanna den för I.
utmärkande dubbelheten.
I den berömda dikten »I:s underjordsfärd»
skildras huru I. beger sig ned till dödsriket
för att söka sin unge älskare Tammuz,
personifikationen av den vårliga grönskan. Då
I. lämnar jorden, upphöra all fruktbarhet och
vegetation, varför gudarna måste tvinga
dödsgudinnan att återlämna I., vid vars ankomst
till jorden allt får nytt liv — en myt, som
tydligt återspeglar vegetationens växlingar.
I. blev med tiden den allt behärskande
gudinnegestalten i Babylonien och Assyrien;
övriga gudinnor uppgingo i hennes gestalt.
Hon har även bidragit att utgestalta den
stora modergudinna, som under den
hellenistiska tiden var den mest dyrkade gudomen
i det romerska världsväldet och vars gestalt
än i dag bevaras i den katolska kyrkans
madonnagestalt. — Litt.: E. Briem, »Studier
över moder- och fruktbarhetsgudinnorna i
den sumerisk-babyloniska religionen» (1918)
och »Kultur och religion i Babylonien och
Assyrien» (1926). E.B-m.
Isted, by i preuss. prov. Schleswig-Holstein,
n. om staden Schleswig. Vid I. stod 25 juli
1850 det avgörande slaget i treårskriget 1848
—50 mellan danskar och slesvig-holsteinare.
Danska armén (omkr. 40,000 man) anfördes
av general Krogh, den slesvig-holsteinska
(omkr. 27,000) av general Willisen. Kampen
fördes med växlande framgå-ng, och ett
ögonblick, då överste Læssöe och general
Schleppe-grell stupat och den danska brigaden
Bagge-sen oförmodat anfallits i flanken, trodde
danskarna, att slaget var förlorat. Den danska
reserven under Henckel återtog då den
förlorade byn Övre-Stolk, och inom divisionen
övertogs ledningen av de Meza. Byn I.
intogs, och vid ett huvudanfall, varvid överste
Irminger gick i spetsen, intogos fiendens
skansar s. om I. På aftonen förde Willisen
sin slagna här mot ö. till Mysunde och över
Slien samt dagen därpå till Rendsburg.
Danskarnas förlust var 862 döda, 2,362 sårade
och 424 fångar, slesvig-holsteinarnas omkr.
3,000 man, därav 1,500 fångar, och 6
kanoner. E. Ebg.*
I’stel, E d g a r, tysk musikskriftställare (f.
1880), fil. dr i München 1900. I. har särskilt
behandlat operan och dess historia: »Das
Libretto» (1914), »Die möderne Oper vom Tode
Wagners bis zum Weltkrieg» (1915; 2:a uppl.
1923), »Das Buch der Oper» (1919);
monografier över P. Cornelius, Paganini m. fl. I. är
även musikkritiker och kompositör. T. N.
Ister, Svinister, A’deps sui’llus el.
Ax-u’ngia po’rci, fett från svins tarmar, revben
och vävnad kring njurarna. Det skall vara
färskt, osaltat, renat genom smältning och
silning. I. är en rent vit, homogen massa av
en salvas konsistens, med svag, egendomlig, ej
syrligt stickande lukt och mild smak. Det
smälter vid 35°—45° C. Det består av omkr.
38 % fast fett (tristearin och t r i
palmi t i n) och 62 % flytande fett (t r i o 1 e i n).
— Emedan vanligt i., trots alla
försiktighetsmått, i längden icke håller sig oförändrat,
nyttjas numera ofta ett med bensoeharts
bemängt i., Adeps benzoatus. Detta vita eller
gulvita preparat har lukt av bensoe och är
mycket mera hållbart. C. G. S.
Istersill, zool., se Sillsläktet.
Iste’sso, it., samma. — L’istesso tempo,
mus., samma tidsmått som förut.
Isthmiska spelen (grek. i’sthmia), ett av de
fyra stora, nationella grekiska festspelen. De
firades vartannat år under korintiernas
led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
