Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Italien (Kommunikationer)
836
färgämnen och konstgödsel;
superfosfatindu-strien, baserad på brytning av svavelkis, är
näst Frankrikes störst i Europa. Även
järn-och ståltillverkning har sedan 1914 uppdrivits
och till stor del samlats i en hand, koncernen
Ilva, men kan ej täcka landets behov. Bland
smärre industrier må nämnas tillverkning av
makaroni, papper, musikinstrument,
konst-och prydnadsföremål av korall, glas, mosaik,
terrakotta, fajans, lava o. s. v.
Av största vikt för I:s näringsliv är lagen
av 1926 om fasciststatens uppbyggande på
»corporazione» (jfr sp. 854). Enligt denna ha
uppgörelser mellan de lagligen erkända
fascistiska föreningarna av arbetsgivare och
arbetare om löner och arbetsvillkor fått
rätts-giltighet, varefter tvister utan användande av
strejk eller lockout skola dragas inför
arbetsdomstolarna, om de ej kunnat lösas
genom förhandlingar.
Handel. I:s läge i centrum av
Medelhavet gynnar dess handel, och så länge
världshandeln var koncentrerad till Medelhavet, var
I. också den förnämsta handelsmakten, från
besegrandet av konkurrenten Kartago till
medeltidens slut, då upptäckterna av
Amerika samt sjövägen till Indien förändrade
världshandelns vägar, samtidigt som
främ-lingsväldet utbredde sig över stora delar av
I. Efter Suezkanalens anläggning och
uppkomsten av det nya enade I. har landet
börjat utveckla sin handel, särskilt på Levanten.
Även transitohandeln på Schweiz och
Tyskland över Genève och alpbanorna är rätt stor.
Handelsomsättningen utgjorde:
Import Export
1927 20,374,800,091 lire 15,631,948,223 lire
1928 22,040,764,944 » 14,527,071,230 »
De förnämsta import- och exportvarorna
1928 voro:
Import
milliarder
lire
kreatur och kött 0,58
spannmål ........ 2,96
råbomull ......1. 2,19
koppar .......... 0,48
maskiner ........ 0,79
stenkol ......... l,os
trävaror ........ 0,59
bensin och
petroleum ............ 0,45
Export
milliarder
lire
ost .................0,44
citroner ......... 0,35
apelsiner ........ 0,14
annan frukt ..... 0,26
konserverade toma-
ter .............. 0,25
bomullsvaror ..... 1,73
sidenvaror ...... 2,93
bilar ........... 0,4i
1927 exporterade Sverige till I. för
21,659,000 kr. (1.35 % av totalexporten) och
importerade för 21,441,000 kr. (1,44 % av
totalimporten). Sveriges förnämsta exportvaror
till I. äro pappersmassa, trävaror, järn- och
stålvaror, metalltråd, kokapparater,
dammsugare, motorer, telegraf- och telefonapparater,
separatorer, kullager och ångturbiner.
Importvaror: ris, apelsiner, citroner, päron,
äpplen, nötter, mandlar (för 3,433,193 kr.), vin,
hampa, silke och sidenvaror, svavel,
svavelkis och salt.
I:s starkt negativa handelsbalans
kompenseras delvis av de pengar, som hemsändas
av emigranter, samt av de väldiga summor,
som det rikt utvecklade turistväsendet tillför
landet. I syfte att minska importen äro
statliga och kommunala myndigheter samt
statsunderstödda och koncessionerade företag
sedan 1926 ålagda att vid inköp anlita den
inhemska industrien, om dess priser ej med 5—
10 % överstiga den utländska konkurrensen.
Även banker ha ålagts att vid sin
kreditgiv-ning motverka import, och regeringen har
bemyndigats att på egen hand stegra tullarna,
vilket även flera gånger skett. Behovet av
spannmål, stenkol och råbomull torde dock
för avsevärda tider framåt hålla importen hög
och handelsbalansen passiv. Importen är
störst från U. S. A., England, Frankrike,
Tyskland och Argentina, exporten störst till
Frankrike, England, U. S. A., Tyskland och
Schweiz.
Sjöfarten är livlig beträffande såväl
kustfart som linje- och trampfart på Levanten
och Sydamerika. Härvid ha de italienska
rederierna ett kraftigt stöd i statssubventioner,
som finansåret 1926—27 uppgingo till 196mill.
lire. — Handelsflottan räknade 1928 1,429
fartyg om 3,428,817 ton, därav 287
segelfartyg om 80,085 ton, och intager femte platsen
beträffande tonnage efter England, U. S. A.,
Japan och Tyskland. — 1928 anlände till I:s
hamnar 245,106 fartyg om 72,747,963 ton,
därav 9,677 utländska om 16,477,434 ton.
Förnämsta hamnstäder: Genua (20,062,000
ton), Neapel (18,738,000), Trieste (9^622,000),
Venezia (7,552,000), Livorno (6,598,000),
Palermo (6,175,000) och Fiume (5,244,000 ton).
Kommunikationer. Om sjöfarten se ovan. Av
I:s floder äro blott få segelbara, huvudsaki.
nedre loppet av Po samt en del av dess
bifloder ävensom delar av Arno, Tiber m. fl.
sydligare floder, vilkas vattentillgång dock
är mycket varierande. Poslättens kanaler
kunna delvis trafikeras; de norditalienska
sjöarna ha livlig turist- och godstrafik, och
en kanal Venezia—Milano, avsedd för 600
tons fartyg, är under utbyggnad. Tills, ha de
inre vattenvägarna en längd av omkr. 3,000
km. — Järnvägsnätet är 21,510 km, därav
16,581 km statsbanor (1927). Det är tätast i
Norditalien, där elva huvudbanor och tre
bibanor föra över gränserna. Mot s. gå tre stora
längsbanor: Turin — Genua — Rom — Neapel;
Milano — Bologna — Florens—Rom—Neapel—
Reggio; Bologna—Brindisi—Taranto—Reggio.
De viktigaste tvärbanorna äro Mont Cenis—
Turin — Milano — Verona—Venezia—Trieste;
Neapel—Benevento—Foggia;
Neapel—Salerno-—Taranto. Lokalbanor (landsvägsbanor) och
spårvägar ha en längd av omkr. 6,000 km.
På de vanl. goda landsvägarna (väglängd
omkr. 30,000 km) äger en livlig bilbusstrafik
rum; flyglinjerna ha en längd av omkr. 5,000
km och befordrade 1927 10,600 passagerare.
Norditaliens järnvägsnät är i stor
utsträckning elektrifierat, mer än i något annat
europeiskt land. Våren 1928 voro 2,700 km
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
