Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Kommunikationer - Penningväsen - Mynt, mätt och vikt - Statsfinanser - Kyrkliga förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Italien (Penningväsen—Undervisningsväsen)
832
utbyggda för elektrisk drift; flera linjer äro
under utbyggnad. — Telegraflinjernas längd
var 1925—26 64,642 km (28,5 mill.
expedierade telegram), antalet abonnenter på telefon
s. å. 156,497. Det lokala telefonnätet är
sedan 1925 överlämnat till enskilda bolag; i ett
av dem (för Syditalien och Sicilien) ingår
telefon-a.-b. L. M. Eriksson som delägare.
Postanstalterna voro 10,631 år 1927.
Penningväsen. I. saknar statsbank.
Banksedlar utges endast av Banca dTtalia i Rom.
30/e 1927 cirkulerade sedlar för 19 milliarder
lire. De 808 större bankerna hade 1h 1928 i
kapital och reserver 4,4 milliarder, i
deponerade medel 14,i milliarder lire; i sparbanker
och övriga kreditföretag voro 31/i2 1926
deponerade 33,5 milliarder lire.
Mynt, mått och vikt. Sedan 1871 gäller i I.
metersystemet. 1862 antogs det franska
myntsystemet, så att 1 lira om 100 centesimi var
= 1 franc — 72 öre. Landets finansiella
vanskligheter föranledde regeringen att
redan 1866 utsläppa pappersmynt, varigenom
lirans kurs sjönk och landets gångbara mynt
blev stats- och banksedlar. I. var anslutet
till den latinska myntunionen. Under
världskriget hölls kursen något så när uppe, var
1920 omkr. 25 % av nominalvärdet men
delade 1926 den franska francens öde och hade
s. å. en lägsta kurs av 11,85 kr. för hundra
lire. 22 dec. 1927 stabiliserades pappersliran
till 3,66 mot en guldlira. Nuv. kurs 13,64 kr.
(april 1929) för 100 lire.
Statsfinanser. I:s inhemska statsskuld 1927
var 62,667 mill. lire, dragande en ränta på
2,927 mill. lire. Den svävande skulden var
20,976 mill. lire. Krigsskulden till U. S. A.
fixerades 14 nov. 1925 till 2,042 mill. doll.,
att återbetalas under 62 år med årliga
avbetalningar. Skulden till England bestämdes 27
jan. 1926 till 610,840,000 pd st. Dessutom
har I. ett lån hos Morgan på 100 mill. doll.,
löpande med 7 % ränta. Av Tyskland får I.
ett årligt krigsskadestånd, som huvudsaki.
levereras i stenkol. För första halvåret (sept.
1928—febr. 1929) av 1928—29 års
reparationer betalade Tyskland 360 mill. lire, därav
stenkol för 226 mill. Statsinkomsterna
upp-gingo 1926—27 till 26,618 mill. lire,
utgifterna till 24,592 mill. För 1927—28, varvid
inkomst av kapital, rörelse el. järnvägsfonden
ej medräknades, voro inkomsterna 20,072 mill.
och utgifterna 19.574 mill., för juli—dec. 1928
resp. 9,158 och 9,137 mill. lire. Av 1927—28
års inkomster kommo 5,186 mill. lire från
direkt skatt, 3,481 mill. från skatter på
affärstransaktioner, 2,939 mill. från indirekta
skatter och 4,042 från monopol, varibland
märkas monopol på tobak, salt, lotterier o. dyl.
Av utgifterna gå 2,433 mill. till hären, 961
mill. till marinen, 668 mill. till
lufttrafikväsendet samt 1,156 mill. till
undervisningsväsendet. O. Sjn.
Kyrkliga förhållanden. Statsreligion är den
romersk-katolska, men full religionsfrihet
rå
der. Enl. 1911 års census (senaste
tillgängliga religionsstatistik) voro 32,983,664 pers.
(95,13 %) romerska katoliker, 123,253 (0,36 %)
protestanter (därav omkr. 22,500 valdenser),
34,324 (0,11 %) judar, 874,532 (2,52 %)
kon-fessionslösa och 653,404 (1,88 %) utan känd
konfession. Förhållandet till påvemakten har
nyreglerats genom Lateranfördragen av 11
febr. 1929, vilka gjort slut på det förut
rådande motsatsförhållandet mellan påven och
den italienska staten och ersatt garantilagen
med nya anordningar (se därom Påve). Till
Lateranfördragen hör ett konkordat, som bl. a.
tillerkänner romersk-katolsk kyrklig vigsel
full civilrättslig rättskraft, gör andliga
domstolar kompetenta i skilsmässoärenden och
stadgar de kanoniska rättsreglernas giltighet
vid tillsättande av ärkebiskopar och biskopar
(för dessas installation fordras sålunda
numera ej särskilt kungligt tillstånd, exequatur).
Katolska andliga associationer av olika slag
erkännas som juridiska personligheter. I. är
indelat i 13 apostoliska provinser,
innefattande 56 ärkebiskopliga stift (därav ett
patriarkat, Venezia) och 216 biskopliga stift.
Enl. 1921 års census funnos i I. 55,633
katolska präster samt 51,997 munkar och nunnor;
antalet evangeliska o. a. icke
romersk-katolska präster var 474. V. S-g.
Undervisningsväsen. I:s folkundervisning,
som 1923 blev obligatorisk för alla barn från
6 års ålder i 4 år på landet och 5 i städerna,
var länge försummad. 1 jan. 1872 voro 69 %
av befolkningen över 6 år analfabeter, 1901
hade siffran sjunkit till 48 % och 1921 till 28
%; medräknas de genom världskriget
förvärvade områdena, blir siffran blott 27 %. I
norra L, i Piemonte, Ligurien, Lombardiet och
Sydtyrolen (Venezia, Trentino), finnas numera
knappt några analfabeter. Även i mellersta
I. är läs- och skrivkunnigheten ganska
allmän, men i södra I., särskilt i Kalabrien och
på Sardinien, finnas många, som varken
kunna läsa eller skriva. Antalet skolpliktiga barn
läsåret 1926—27 var 4,486,916; därav
undervisades 3,690,698 i folkskolor och 140,841 i
privatskolor. Antalet lärare och lärarinnor
var 103,148. Kristendomsundervisningen är
obligatorisk. Läroverken (scuole medie)
omfatta två grader: den första, som ung.
motsvarar Sveriges realskolor, består av
gymnasier (ginnasi) och scuole complementari
samt en lägre, 4-årig avd. vid istituti tecnici
och istituti magistrati (den senare för
blivande lärare). Den andra graden omfattar
licei för den klassiska bildningen och licei
scientifici för den naturvetenskapliga
utbildningen samt den högre kursen vid istituti
tecnici och vid istituti magistrati för
utbildande av lärare; ävenledes finnas särskilda
lyceer för flickor. 1926—27 besöktes statens
läroverk av 180,964 elever och privatskolor,
vilka voro organiserade på samma sätt som
statens, av 46,517. I. är universitetens urhem;
det äldsta inrättades i Bologna 1088. I. äger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
