Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Italien (Tidningspress—Försvarsväsen)
834
21 statsuniv., de största i Neapel med 5,920
och i Rom med 5,787 stud. 1926—27, samt 4
fria högskolor. Hela antalet stud. s. å. var
37,175, därav 5,467 kvinnliga. Med universitet
jämförliga äro 8 tekniska högskolor (scuole
d’ingegneria), 1 mariningenjörsskola i Genua,
1 arkitekthögskola i Rom och 1 skola för
kemisk industri i Bologna samt 8
veterinärinstitut. Dessutom finnas jordbruks-, bergsbruks-,
handels- och industri- samt hantverksskolor,
9 institut för de sköna konsterna och 6
musikaliska institut. I:s tavelgallerier och
museer besöktes 1926—27 av 2,458,330 pers.,
och inträdesavgifterna uppgingo till 5,877,941
lire. ö.
Tidningspress. I. fick sina första tidningar
på 1640-talet. Genom censuren och den
politiska ofriheten erhöll pressen först inemot
mitten av 1800-talet något inflytande.
Maz-zinis Giovine Italia (se d. o.) och de av Cavour
inspirerade Turintidningarna fingo stor
politisk betydelse, och pressen utvecklades
livligt under slutet av 1800-talet. Efter
fascismens seger indrogos eller nedlades många
oppositionstidningar, bl. a. nov. 1926 II Mondo
i Rom och Avanti! (socialistisk) i Milano. Den
mest spridda tidningen är Corriere della Sera
(se d. o.) i Milano, numera fascistisk liksom
Giornale dTtalia, Messagero och Tribuna i
Rom, Secolo och Popolo dTtalia (utg. av A.
Mussolini, broder till B. Mussolini) i Milano,
Stampa i Turin och Mattino i Neapel.
Vati-kanens organ är Osservatore Romano,
grundad 1860. En daglig sporttidning är Gazetta
dello Sport i Rom. De viktigaste tidskr. äro
den av jesuiter utg. Civiltä Cattolica (1850),
Nuova Antologia (1866), La Critica, utg. av
B. Croce, veckojournalen Illustrazione
Ita-liana i Milano och skämttidningen Pasquino
i Turin (1853). Dessutom finnas tidningar på
it. i utlandet, särskilt i U. S. A. — Den
viktigaste telegrambyrån är Agenzia Stefani
(se d. o.). A. A-t.
Försvarsväsen. Armén. Efter
världskrigets slut skedde betydande reduktioner inom
I:s armé, och de värnpliktigas
tjänstgöringstid minskades till 8 mån. Sedan
fascistregi-men genomförts, okt. 1922, höjdes
tjänstgöringstiden till 18 mån., och 1926 antogs en
härordningsreform, som tillgodosåg de
militära kraven och de nya utrikespolitiska syftena,
så långt de finansiella tillgångarna medgåvo.
Enl. denna arméreform, som i huvudsak var
genomförd vid början av 1927, utgöres aktiva
armén av 11 armékårer med territoriell
betydelse samt det självständiga
militärkommandot på Sicilien. På dessa äro 29 divisioner
samt de tre alpinibrigaderna fördelade;
dessutom finnes en division under det
självständiga militärkommandot på Sardinien. Över
kårcheferna stå de 4 för krigsfall utsedda
armécheferna, över hälften av divisionerna
och alpinibrigaderna äro förlagda till norra
I., d. v. s. norr om en linje Ravenna—Spezia.
Infanteriet uppgår till 3 grenadjär-, 87 linje-,
12 bersaglieri-(cykel-) och 9 alpinireg:ten.
Kavalleriet består av 12 reg:ten, artilleriet av
30 fält-, 3 bergs-, 1 ridande, 12 tunga fält-, 5
tunga, 3 kust- och 12 luftförsvarsart.-reg:ten.
Härtill komma 1 stridsvagnsreg:te,
ingenjör-och trängtrupper m. m. Enl. värnpliktslagen
uppgår tjänstgöringen för de värnpliktiga till
18 mån.; dock kan för högst ^4 av
årskon-tingenten (omkr. 200,000 man) bestämmas en
kortare tjänstgöringstid, under förutsättning
av deltagande i den fascistiska milisens
förberedande ungdomsutbildning. De
värnpliktigas inryckning till tjänstgöring sker blott
en gång om året (på våren). Fredsstyrkan
är på grund härav växlande, på sommaren
omkr. 325,000, om vintern blott omkr. 150,000.
De omkr. 60,000 karabinjärerna
(gen-darmerikåren) kunna i vissa avseenden
räknas till armén. Den fascistiska
national-milisen skapades efter Mussolinis tillträde
till makten av de fascistiska
stridsorganisa-tionerna och fick till uppgift att ansvara för
den offentliga säkerheten och ordningen.
Därjämte är åt nationalmilisen anförtrodd
ungdomens militära uppfostran, vilken bedrives
med stor intensitet. Till armén intar milisen
i fred en något oklar dubbelställning; ett
samarbete har emellertid på senaste tiden ägt
rum, i det att milistrupper börjat deltaga i
arméns större fälttjänstövningar. I
händelse av krig ingå ung. 2/3 av milisen bland
de till armén inryckande värnpliktiga; resten
skall göra tjänst i hemlandet för luftskydd
m. m. och i etappområdet. Milisens underavd.
inom landets olika delar kallas legioner,
kohorter o. s. v.; dess styrka uppgår till omkr.
8,000 officerare och 250,000 man; av dem äro
blott de högre staberna och vissa
specialtrupper i ständig tjänstgöring. M. B-dt.
Det fasta försvaret utgöres av
befästningar på landgränsen och längs kusterna.
Landgränserna mot Frankrike och mot
Österrike följa i stort sett Alpernas höjdkam.
Gränsen mot Schweiz följer endast delvis
bergskammen; kantonen Ticino skjuter nedom
denna, över franska gränsen leda tre
järnvägar, Nizza—Genua, Ventimiglia—Cuneo ochMont
Cenisbanan, samt fem chausséer. Dessa olika
vägar spärras av fyra befästningsgrupper,
bestående av längs kusten och i alpdalarna
framskjutna spärrfästen. Befästningarna
närmast kusten gruppera sig kring Ventimiglia
och Savona med Genua som bakre
stödjepunkt. N. därom ligger Cuneogruppen.
Tu-ringruppen spärrar bl. a. den viktiga Mont
Cenisjärnvägen. Slutligen utgör Dora
Baltea-gruppen skydd mot ett överskridande av S:t
Bernhardspasset. På gränsen mot Schweiz
spärras Simplonjärnvägen i närheten av
tunnelns s. mynning vid Domodossola och
Gott-hardsbanan vid sitt inträde på italienskt
område. — Genom förvärvet av Sydtyrolen har
Italien vunnit stora militära fördelar, ej
minst ur offensiv synpunkt. Landet erbjuder
näml, en ypperlig bas för offensiv mot n. över
X. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
