- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
835-836

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Försvarsväsen - Författning, förvaltning och rättskipning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

835

Italien (Författning, förvaltning och rättskipning)

836

Brennerpasset och närliggande pass, mot ö.
genom Pusterdalen och Kärnten mot
Jugoslavien samt mot v. genom Adige- och
Innda-larna i ryggen på de schweiziska
alpbe-fästningarna. Terrängen vid Brennerpasset
är föga lämplig för befästande, men endast
25 km s, om Brenner ligger den förr
österrikiska fästningen Franzensfeste, nu
For-tezza, som spärrar järnvägarna från Brenner
och från Pusterdalen. Längre söderut i Adiges
dal ligger centralfästningen Trento. — Som
en andra linje bakom gränsbefästningarna har
Polinjen förstärkts, varvid man nyttjat de
gamla, nu mindre betydande fästningarna
Cassale, Alessandria, Pavia, Piacenza,
Cre-mona och Mantova. Den stora och starka
fästningen Verona var före världskriget den
viktigaste stödjepunkten vid försvaret mot
Österrike; dess roll torde nu övertagas av
Trento. Av den fordom ryktbara
fästnings-fyrkanten Mantova-Verona-Peschiera-Legnago
ha endast de två förstnämnda bibehållits.
Gördelfästningen Bologna och centralfästningen
Rom torde vara av mindre betydelse. — Om
stödjepunkterna för flottan se nedan. L. af P.
örlogsflottan är i storlek den femte
bland nationernas. Fartygsmateriel utgöres
(1929), under byggnad varande fartyg
inräknade, av 5 slagskepp om sammanlagt 110.000
ton deplacement, 3 pansarkryssare (31,000
ton), 18 kryssare, 4 flottiljledare, 81 jagare,
58 torpedbåtar, 67 u-båtar, 1 hangarfartyg
(5,000 ton), 2 u-båtsdepåfartyg, 20
kanonbåtar, 138 små u-båtsjagare, 15 minutläggare
samt ett antal minsvepare, skol-,
sjömät-nings-, bevaknings- och transportfartyg. Enl.
Washingtonöverenskommelsen av 1922 får
I:s bestånd av slagfartyg uppgå till 175,000
ton och av hangarfartyg till 60,000 ton.
Marinens personalbestånd uppgår (1929) till
45,000 man. Värnpliktstiden i fred uppgår
till 24—28 månader. Marinbudgeten var för
1927—28 1.218,970.630 lire (1 lire = 19,5 öre).
— örlogsbaser med varv finnas av första
ordningen i Spezia, Neapel, Castellamare,
Ta-ranto, Venezia, Maddalena (vid sundet mellan
Sardinien och Korsika) och Pola samt av
andra ordningen (stationer för lätta fartyg)
i Genua och Gaeta. Ö-g.

Författning, förvaltning och rättskipning.
I:s politiska organisation är sedan
fascist-regimens tillkomst okt. 1922 stadd under
ombildning. Grundvalen är alltjämt det Statuto
fondamentale del regno, som 4 mars 1848
utfärdades för konungariket Sardinien och sedan
utvidgats att gälla nytillkomna riksdelar.
Enl. denna grundlag är kronan ärftlig inom
huset Savojen, konungen blir myndig vid 18
års ålder, utövar den verkställande makten
med ansvariga ministrar och delar den
lagstiftande med en folk representation,
bestående av en senat och en deputeradekammare.
Senaten består av kungliga hovets till
myndig ålder komna manliga medl. och ett
obestämt antal av konungen för livstid utnämnda

personer, som inneha vissa höga ämbeten eller
inom olika områden gagnat fäderneslandet
(1929 omkr. 450 medl.). Deputeradekammaren
består sedan 1929 av 400 medl., till namnet
valda genom allmän folkomröstning men
faktiskt utsedda av fascistorganisationens
stora råd inom eller utom en förslagslista, på
vilken var och en av olika korporationer får
uppsätta i vallagen angivet antal namn. Den
av fascistrådet godkända listan underkastas
folkomröstning (med ja och nej) av alla
»val-berättigade» medborgare.
Fascistorganisationens stora råd, ett slags partiparlament, har
på detta sätt inordnats i författningen med
rätt att höras vid vissa angivna viktiga
ärendens avgörande, och partiets generalsekr. har
vid dylika tillfällen säte i ministären.
Ministrarnas antal har de senaste åren ofta
ändrats, och parlamentet har vid skilda
tillfällen bemyndigat regeringen att genom
kungliga dekret avgöra omfattande kategorier av
lagstiftningsärenden. Under bibehållande av
en del yttre former har sålunda faktiskt
regeringsmakten koncentrerats hos
ministerpresidenten, vilken hos sig samlat de viktigaste
ministerportföljerna och dessutom är det
denna diktaturstyrelse uppbärande
fascistpar-tiets (se Fascism) högste chef.

I. är sedan 1927 indelat i 92 provinser, var
och en förvaltad av en prefekt (prefetto),
vars ämbetsbefogenhet i viss mån dock
faktiskt begränsas av de lokala
fascistorganisa-tionernas inflytande. Vid prefektens sida står
ett valt provinsråd, som inom sig utser en
provinskommission abt-^sköta löpande ärenden,
när rådet ej är samlat. 1927 var
kommunernas antal 9,067. I spetsen för kommunens
förvaltning står en för 5 år genom kungligt
dekret utsedd podestå (Rom har i stället en
guvernör och Neapel en kunglig kommissarie).
I större kommuner utses även 1 vice podestå
(ibland 2 sådana). Kommunens podestå kan
tills, m. provinsens prefekt för 5 år utse
ett municipalråd, vars medl. tagas från en
av lokala korporationer uppsatt förslagslista.
Obligatoriskt är tillsättandet av ett sådant
råd i provinshuvudstäder och i kommuner med
mer än 20,000 inv.; det har blott rådgivande
befogenhet och tillfrågas i budget- el.
skattefrågor o. s. v. — Rådgivande befogenhet i
lagfrågor m. m. har statsrådet (consitflio di
stato), som även är högsta administrativa
domstol.

Rättskipningen omorganiserades genom en
k. f. av 24 mars 1923, enl. vilken (sedermera
modifierad) I. har en kassationsdomstol i
Rom, 17 appellationsdomstolar och 116
dis-triktstribunal el. assisdomstolar, under vilka
sortera 1,080 mandamenti, vart och ett med
sin domstol, pretura. I 15 större städer finnas
(17) särskilda straffrättsdomare, pretori
urbani. För smärre civilmål finnas även
förlik-ningsdomare (giudici conciliatori). Från dem
kan vädjas till pretorerna. Dessa avdöma
dessutom i första instans mål om smärre brott

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0532.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free