- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
853-854

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - Historia - 3. Italien efter sin förening till ett nationellt kungarike - 4. Italien under fascismen - Litteraturanvisningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

853

Italien (Litteraturanvisningar)

854

fasciströrelsens ledare, Benito Mus sol
i-n i, och därmed hade konung och parlament
accepterat en faktiskt obegränsad
fascist-diktatur.

4. I. under fascismen. Parlamentet
skyndade att bevilja Mussolinis ministär, i vilken
fascister innehade de viktigaste men till en
början ej alla ministerportföljerna,
utomordentliga befogenheter t. o. m. utgången av
1923. Den nya regimens första
inrikespolitiska åtgärder voro att reorganisera
ämbetsverken till större effektivitet, besätta viktiga
lokala förvaltningsposter med pålitliga
fascister, genom sparsamhet nedbringa
statsutgifterna och genom en ny vallag (juli 1923)
befästa fascismens makt över parlamentet;
vallagen stadgade näml., att det parti, som
fått högsta röstantalet och samtidigt 25 %
av de avgivna rösterna, skulle erhålla 2/3 av
kammarmandaten, varpå återstoden skulle
proportionellt fördelas. I den i april 1924
valda nya kammaren var oppositionen
fullständigt maktlös. Som utrikespolitisk
huvuduppgift har den nya regimen tagit att stärka
I:s inflytande i hela Medelhavsområdet. En
konflikt med Grekland, föranledd av att
italienska medlemmar av en
gränsreglerings-kommission mördats på grekiskt område,
ledde (31 aug. 1923) till italienskt temporärt
besättande av Korfu (se närmare d. o.). Fiume
införlivades med I. genom ett fördrag i
Florens (25 jan. 1924) med Jugoslavien, som i
kompensation erhöll ett hamnområde invid
staden. Med Egypten avtalades dec. 1925 en
gränsreglering, varvid I. erhöll den för
tryggandet av Libias ö. gräns viktiga oasen
Dja-rabub. I enlighet med gränsregleringslöften
från 1915 avstod England 1926 från Jubaland
i n. ö. Afrika, vilket område lades till
Italienska Somalilandet. Med Frankrike
förhandlas (1929) om italiensk gränsutvidgning i
Sahara s. om Libia samt om förmåner för de
italienska nybyggarna i Tunisien. Ett
fördrag med Jugoslavien i Nettuno (ratificerat
1928) gav I. bl. a. vissa ekonomiska fördelar
i Dalmatien. Genom två fördrag i Tirana
med Albanien (1926 och 1928) har I. förvärvat
ett faktiskt protektorat över denna stat och
väsentligt stärkt sin militära ställning mot
Jugoslavien.

Det dröjde ganska länge, innan regeringen
gjorde slut på de många fascistiska
våldsbragderna mot oliktänkande ute i bygderna.
Det dova missnöje dessa övergrepp framkallat
kulminerade efter mordet (10 juni 1924) på
den socialistiske deputeraden Giacomo
Mat-teotti (se d. o.), va,ri flera medlemmar av den
centrala fascistledningen voro invecklade.
Jäsningen framkallade en sträng presslag (juli
s. å.; senare skärpt), och genom ymnig
användning av den åt prefekterna förlänade
in-dragningsmakten har pressfriheten i I. nästan
helt undertryckts. Oppositionsledarna ha i
många fall satt sig i säkerhet utomlands, och
flera av de gamla politiska partierna ha i

samband med inskränkningar i
föreningsrätten upphört eller åtm. t. v. inställt sin
verksamhet. — Samtidigt med att organiserat
motstånd och öppen kritik mot
fascistregeringen sålunda omöjliggjorts, har regeringen
energiskt och framgångsrikt ägnat sig åt
arbetet på I:s ekonomiska utveckling (se
därom här ovan avd. Handel, Industri och
Jordbruk). I. återgick dec. 1926 till guldmyntfot,
varvid lirans värde stabiliserades. — Särskilt
betydelsefulla äro strävandena att omskapa
I. till en »korporativ stat», byggd på
samhällsmedlemmarnas samling i
yrkesfederatio-ner och lokala korporationer, vilka i sin tur
uppbära den till namnet bevarade men
faktiskt på sin höjd endast med rådgivande
befogenhet utrustade folkrepresentationen. Alla
korporationer stå under fascistledning och
statskontroll. Strejker och lockouter äro
förbjudna, och för arbetstvisters avgörande ha
arbetsdomstolar inrättats. Det kommunala
livet har »fascistiserats» genom anförtroende
av kommunalförvaltningens ledning i de
enskilda kommunerna åt en regeringsutsedd
podestå (jfr sp. 836). För ungdomens fostran
i fascistisk anda svarar den i militära former
arbetande ungdomsorganisationen Opera
na-zionale Balilla. Arkeologisk forskning har
frikostigt uppmuntrats; som medelpunkt för
det vetenskapliga livet har 1929 upprättats
en italiensk akademi. Hela systemet
åsyftar att hos nationen skapa en självsäker och
handlingskraftig romaranda, varvid dock den
medborgerliga friheten anses kunna ersättas
av fascistisk partidisciplin. — En stor
diplomatisk framgång inhöstade Mussolini genom
avslutandet, 11 febr. 1929, av
Laterankonven-tionerna om försoning med påvestolen genom
den s. k. romerska frågans lösning (se därom
Påve). Valen i mars s. å. till den nya, på
korporativ-fascistisk grund vilande
deputeradekammaren (se ovan, Författning) togo
formen av ett plebiscit till fascistregimens
förmån. V. S-g.

Litteraturanvisningar. För geografisk
litt. jfr avh. av H. W:son Ahlmann i
Geografiska Annaler 1925 och i Ymer 1925 och 1927;
resehandböckerna »Guida dTtalia» (ett stort
antal bd, utg. av den italienska Touring club) och
H. Nyblom, »I.» (1928); årsboken Almanacco
Italiano och den påvliga kalendern
Annua-rio Pontificio. 1928 utkom en biografisk
kalender, Chi É? — För historisk och
kulturhistorisk litt. se art. om de
olika tidigare italienska delstaterna samt litt.
till bl. a. art. Folkvandringen och R
e-nässans; arbeten av Chlqdowski (se d. o.),
W. och T. Söderhjelm, »Italiensk renässans»
(4:e uppl. 1926); K. Scheffler, »I.» (sv. övers.
1920). Av allmänhistoriska arbeten
kunna nämnas J. P. Trevelyan, »A short
his-tory of the italian people» (1920), och L. M.
Hartmann, »Kurzgefasste Geschichte Italiens»
(1924). Se vidare »The Cambridge medieval
■history», 5 (1926); J. Burckhardt, »Die Kultur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free