Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens fornspråk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Italiens fornspråk
858
egentliga Etrurien, andra i olika delar av
Italien och enstaka utom landet. De äro vanl.
helt korta. Utförligast äro en steninskrift
från Perugia, cippus Perusinus (omkr. 120
ord), och en ristad terrakottatavla från Santa
Maria di Capua i Kampanien (omkr. 300 ord).
De äldsta inskrifterna torde gå åtm. så långt
tillbaka som till omkr. mitten av 600-talet
f. Kr., de yngsta torde härröra från slutet av
l:a årh. f. Kr. (el. obetydligt senare).
Alfabetet är av västgrekiskt ursprung och
moderalfabet till de oskiska och umbriska alfabeten.
Den vanliga (ej uteslutande brukliga)
skriftriktningen är från höger till vänster.
Då alla bokstavstecknen äro bekanta och
orden oftast särhållas genom interpunktion,
erbjuder dechiffreringen av nöjaktigt bevarad
etruskisk text inga svårigheter. Annorlunda
är det med tolkningen. Man har därvid sökt
sig fram på två olika vägar, i det att man
anlitat dels den etymologiska
(»externa») tolkningsmetoden, ord- och
formjämförelser med andra språk, dels den ko m b i n
a-t o r i s k a (»interna»), som begränsar sig till
analysen av de etruskiska texterna själva. De
positiva resultaten, visserligen fragmentariska
men ingalunda obetydliga, ha huvudsakligen
vunnits på kombinatorisk väg, d. v. s. genom
studium av en föreliggande text i dess sakliga
sammanhang (gravskrifter, gåvodedikationer
o. s. v.) och av därmed jämförliga texter. Om
etruskiskans ljudsystem har man sålunda
bildat sig en rätt god föreställning, varvid de
i inskrifterna talrikt förekommande, även i
latinska och grekiska former kända, namnen
spelat en stor roll. I fråga om
nominalböj-ning, pronomina och räkneord ha även
framkommit åtskilliga fakta, medan
verbalböjningen ännu är mycket dunkel. Ord- och
stambildningen är huvudsakligen känd vid
namnen, liksom namnstudiet över huvud
hittills visat sig vara den mest fruktbringande
grenen av den språkliga etruskologien. Denna
forskning har också genom uppvisande av de
ömsesidiga lånen i det till stor del för
etrusker och italiker gemensamma
namnmaterialet givit en åskådlig bild av den
betydelsefulla roll etruskerna måste ha spelat i det
antika Italiens äldre utvecklingshistoria. Den
övriga delen av ordskatten är till större
delen »okänt land»; de etruskiska ord, vilkas
betydelse är någorlunda säkert bestämd,
torde knappast uppgå till hundra. — Det
löftesrika uppsving, som den etruskologiska
forskningen i hela sin omfattning (med
inbegripande av etruskernas historia, religion, konst
o. s. v.) på senaste tiden tagit i Italien och
varom bl. a. det för denna forskning
nyskapade centralorganet »Studi Etruschi» och
den 1928 i Florens och Bologna hållna
internationella kongressen för etruskologi bära
vittne, kommer förvisso även och ej minst att
kraftigt främja studiet av det etruskiska
språket och dess minnesmärken. — Jfr
Etrusker och Italien, förhistoria.
Litt.: 1) Allmän: R. S. Conway i »The
Cambridge ancient history», bd 4 (1926), kap.
XII och XIII, s. 383 ff., bibliogr. därtill s.
640 ff.; P. Kretschmer i A. Gercke och E.
Norden, »Einleitung in die
Altertumswissen-schaft», I (3:e uppl. 1927), avd. 6, s. 102 ff.;
inledningarna till vetenskapliga
framställningar av latinska ljud- och formläran (t. ex.
Sommers och Stolz-Leumanns arbeten);
års-revyer över litteraturen bl. a. i tidskr.
Indo-germanisches Jahrbuch och Glotta. — 2)
In-skriftsamlingar o. dyl.: A. Fabretti, »Corpus
inscriptionum italicarum et glossarium
itali-cum» (»CIL», 1867; med 3 »Supplementi»,
1872—78), och den av G. F. Gamurrini
bearbetade »Appendice al Corpus inscriptionum
italicarum» etc. (1880); »Corpus inscriptionum
etruscarum» (»CIE.»), vol. I, utg. av C. Pauli
(d. 1901), blev färdig 1902; fortsättningen
har, under medverkan av B. Nogara,
redigerats av O. A. Danielsson och G. Herbig (d.
1925), efter vilken sedermera E. Sittig inträtt:
utkomna äro hittills h. 11:1, 1—2 (red. av
Danielsson), och 11:2, 1 (red. av Herbig; de
fa-liskiska inskrifterna tills, m. de i samma trakt
funna etruskiska), samt »Supplementum», 1
(red. av Herbig; linnehandskriften i Agram);
en bekväm hjälpreda är H. Jacobsohn,
»Alt-italische Inschriften» (Lietzmanns »Kleine
Texte», n:r 57), innehållande provstycken av
det antika Italiens samtliga bekanta språk,
med undantag av latinet, grekiskan och
etruskiskan. — 3) Faliskiskan (jfr ovan under 2):
utförlig bibliogr. av E. Stolte i Glotta, 17
(1929), s. 113 ff. — 4) Oskiskan och
umbris-kan: R. v. Planta, »Grammatik der
oskisch-umbrischen Dialekte» (2 bd, 1892—97; med
omfattande textsamling); C. D. Buck, »A
grammar of oscan and umbrian, with a
col-lection of inscriptions» etc. (1904; särdeles
användbar; även i en (något förkortad) tysk
övers, av E. Prokosch, »Elementarbuch der
oskisch-umbrischen Dialekte», 1905). — 5)
Li-guriskan och lepontiskan: art. om ligurerna
av Herbig i M. Ebert, »Reallexikon der
Vor-geschichte», bd 7, och av Vetter i
Pauly-Wis-sowa, »Realencyclopädie der classischen
Alter-tumswissenschaft», bd 13; H. Hirt i
»Indo-germanische Forschungen», 37 (1916—17), s.
209 ff. — 6) Venetiskan: art. om veneterna
av Herbig i Eberts »Reallexikon der
Vorge-schichte», bd 14; jfr om illyrerna under 7); F.
Sommer i »Indogermanische Forschungen»,
42 (1924), s. 90 ff. — 7) Messapiskan: art. om
illyrerna av Jokl i Eberts »Reallexikon der
Vorgeschichte», bd 6, och om messapierna av
Herbig, ibid., bd 8; ny edition av inskrifterna
av F. Ribezzo i Rivista Indo-Greco-Italica,
bd 6 (1922) ff.; H. Krahe i Glotta, 17 (1929),
s. 81 ff. — 8) Etruskiskan: F. Skutsch,
»Etrus-kische Sprache» i Pauly-Wissowas
»Realencyclopädie der classischen
Altertumswissen-schaft», bd 6, sp. 770 ff., under förf:s
medverkan övers, av G. Pontrandolfi, »Gli etruschi
e la loro lingua» etc. (1909), s. 95 ff. (den bästa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
