Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italienska krigsskådeplatsen under världskriget - Italienska kriminalistskolan - Italienska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Italienska kriminalistskolan—Italienska litteraturen
866
På grund av upplösningen inom österrikiska
armén måste order om återtåg givas.
Förföljandet av de sprängda
österrikisk-ungerska förbanden pågick dels genom Tyrolens
alpdalar, dels över Veneziens slätter. 3 nov.
besattes Udine och Trient. S. d. besattes av
italienska örlogsfartyg och trupper Trieste
utan strid. Österrikisk-ungerska armén var
i fullständig upplösning. Ett stillestånd slöts
i Padova 2 nov. och trädde i kraft 4 nov.
— Om krigföringssättet i Alperna se d. o.,
sp. 640, jämte bilder på planschen.
Litt.: Allmän litt. om världskriget (se d. o.
och Belgisk-franska fronten); L.
Capello, »Note di guerra» (2 dir, 1920—21);
L. Cadorna, »La guerra alla fronte italiana»
(2 dir, 1921; fr. övers. 1924). M. B-dt.
Italienska kriminalistskolan, den riktning
inom den moderna straffrättsvetenskapen,
som först gav uppslaget till ett mera
ingående, metodiskt studium av kriminalitetens
orsaker. Som skolans grundläggare framstår
C e s a r e L o m b r o s o (se d. o.) genom sitt
arbete »L’uomo delinquente» (1876), som
väckte stor uppmärksamhet och genom
mängden av det däri hopade materialet gav
anvisning om vilket betydelsefullt område, som
här låg öppet för forskningen. Uppslaget
fullföljdes närmast av hans båda betydande
lärjungar R. Garofalo (f. 1852) och E. Ferri
(se d. o.), vilka kunna anses som den moderna
kriminologiens verkliga grundläggare.
Skolan har energiskt påyrkat
bestraffningsreg-lernas ombildning till att uteslutande
fullgöra funktionen som ett samhällets
skyddsmedel mot kriminaliteten med fullständig
utrensning av alla vedergällningssynpunkter
(jfr Preventionsteori). Ett härav
präglat, under Ferris ledning utarbetat och
1921 framlagt officiellt förslag till allmänna,
delen av en ny italiensk strafflag har
emellertid icke lagts till grund för lagstiftning
i Italien. N. S-g. (R. B-l.)
Italienska litteraturen. Bildningsperioden
1220—80. Italien var under medeltiden ej i
fullt samma grad som v. Europas övriga
länder utsatt för starka välvningar. Den
latinska kulturen bibehölls i någon mån. På grund
härav höll sig latinet, landets fornspråk,
segare kvar som alla bildades vanliga
skriftspråk. All litteratur författades sålunda på
latin. Utan tvivel fanns dock även under
dessa skeden en ganska rik folkpoesi jämte
den skrivna litteraturen, men denna folkpoesi
levde sitt eget liv och beaktades föga av de
bildade. Samtidigt uppblomstrade i olika
delar av Frankrike en rik episk och lyrisk poesi
på folkspråket, vilken fullt motsvarade tidens
smak. Denna poesi gjorde på 1200-talet sitt
intåg i Italien. Den episka föredrogs av
vandrande franska yrkessångare och infödda
italienare på ett egendomligt blandspråk,
fransk-italienska, i n. Italien, vars dialekter
hade rätt stor frändskap med nordfranskan.
Trubadurernas konstlyrik åter krävde en
högre stilistisk utbildning, och först vid
kej-sar Fredrik II:s hov på Sicilien började man
utöva trubadurisk diktkonst på landets eget
språk. Där bildades en skaldeskola, vars
främsta män voro kejsaren själv (d. 1250),
hans son konung Enzio (d. 1272) och hans
kansler Pier della Vigna (d. 1249). Från dem
förskriver sig säkerligen sonetten. Gu ido
Guinizelli (d. omkr. 1276) gav första
uppslaget att åt de från Provence och s.
Italien hämtade diktarterna ge ett djupare
innehåll. Så uppkom il dolce stil nuovo, för
vilken krävdes tankens och hjärtats allra
finaste egenskaper; denna stil fick kort därefter
i Dante sin främste representant. Dessutom
skrevs på landets språk även didaktisk poesi,
avsedd att meddela en större allmänhet någon
inblick i religionsläran och elementen av den
tidens lärda bildning på olika områden. Bland
sådana encyklopediska arbeten i bunden stil
intager Brunetto Latinis (d. 1294)
visionsdikt »Il tesoretto» en framstående plats.
— Den populärt asketiska diktning, som stod
i samband med den av Franciscus av Assisi
(d. 1226) framkallade starka religiösa
rörelsen, fick sitt mest medryckande uttryck i
Jacopone da Todis (d. 1306) fromma
växelsånger, ur vilka det liturgiska dramat
på folkspråket framgick.
Den toscanska perioden, 1280—1375. Dante,
Petrarca och Boccaccio skänkte den italienska
litteraturen en lyftning av bestående värde.
De utbildade den toscanska dialekten till ett
fint och böjligt skriftspråk. Dante A1
i-ghieri (1265—1321) hade tillägnat sig all
tidens lärdom och omdanade den till poesi i
sin »Divina commedia», som väl kan sägas
bilda en monumental gränssten mellan den
katolska medeltidens litterära period och den
därefter följande humanismen. Francesco
Petrarca (1304—74) skrev lyrisk poesi
på sitt modersmål och har genom detta
utövat ett starkt inflytande, som ännu gör sig
gällande. Giovanni Boccaccio (1313
—75) har sin största betydelse genom att i
novellsamlingen »Il decameron» m.. fl. verk
på prosa skapa Italiens litterära prosastil.
Jämte dessa stormän verkade flera andra
italienska skriftställare under samma period.
Humanismens och renässansens period, 1375
—1494. Den högre bildningens
representanter koncentrerade sitt arbete på att så
fullständigt som möjligt tillägna sig Roms och
Greklands litterära kultur. De s. k.
humanisterna lade sig vinn om att tänka, tala och
skriva efter mönstret av sina latinska
föredömen och på deras språk; de slöto sig
tillsammans i lärda sällskap, akademier, av
vilka de i Rom, Florens och Neapel voro de
förnämsta; de samlade och kopierade antika
handskrifter och grundläde Italiens högt
ansedda bibliotek. Bland författarna under
senare hälften av 1400-talet må nämnas L
o-renzo de’ Medici (d. 1492), som skrev
ledig och behaglig lyrik och dramatik, A n-
X. 28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
