Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italienska litteraturen - Italienska Somalilandet - Italienska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Italienska Somalilandet—Italienska språket
874
strömningen, futurismen, med F. T.
Mari-netti som chef, har verismens konträra
motsats uppträtt. Redan före kriget befann sig
emellertid futurismen på återgång. Utan att
ännu ha frambragt stora poetiska värden är
den yngsta italienska lyriken i samklang med
den allmänna utvecklingen i landet,
eftersträvar allvar och enkelhet, personlighet och
omedelbarhet. Av de yngre kunna nämnas
mystikern Arturo Onofri (f. 1880), den tidigt
bortryckte Sergio Corrazini (1887—
1907) och Lionardo Fiumi (f. 1894).
Se G. Papini och E. Pancrazi, »Poeti d’oggi
1900—20» (1920).
Roman- och även novellitteraturen är
alltjämt föremål för livligt intresse. Sicilianen
Luigi P i r a n d e 11 o (f. 1867; se d. o.) har
skrivit skådespel, noveller och romaner, städse
satiriker och pessimist. Luciano Z ü
c-coli (f. 1870) är en alsterrik prosaist, som
företräder en individualistisk realism,
A1-f re do P a nzini (f. 1863) en ironiker, vars
rätt godtyckliga formgivning ej utesluter, att
han roar och behagar. Den store
publikgunstlingen på senare år har varit Gu id o da
V e r o n a (f. 1881), som låter erotiska
äventyr dominera i sina berättelser och är en
sen-sualist av robustare läggning än d’Annunzio.
Bland den sociala romanens representanter
märkas Baccelli och konstkritikern Ugo Oj
etti (f. 1871). Av uppmärksammade yngre
prosaister må vidare nämnas Antonio B e
1-tramelli (f. 1880), Massimo B o n t e
m-p ell i (f. 1885), poet men framför allt
novellist, G. A. Bor ge se (f. 1882), prof,
i tysk litteratur, novellisten och dramatikern
Raffaele Calzini (f. 1887), Marino
M o r e 11 i (f. 1885), som fint skildrar sin
hembygd, Romagna, och dess befolkning, den
ryktbare Giovanni P a p i n i (f. 1881), en
vulkanisk natur, vars »Storia di Cristo» (1921)
väckt ett oerhört uppseende och som från en
negativ världsåskådning över pragmatismen
och futurismen kommit till en positiv katolsk
tro; han har även varit av stor betydelse som
utgivare av eller väsentlig medarbetare i flera
tidskr.: Leonardo 1903—07, La Voce 1908—13,
Lacerba 1913—15; den alsterrike Ross o di
San S e c o n d o (f. 1887), A r d e n g o S o
f-fici (f. 1879), även målare och kritiker, som
från att vara internationalist övergått till
fascismen. En modern prosaantologi är G.
Titta Rosas »Narratori contemporanei» (2 bd,
1921). I versdramat har d’Annunzio, liksom
i lyriken, varit dominerande, i det
samtids-skildrande prosadramat ha psykologer som
Bracco, Butti (d. 1912) och Praga betecknat
den härskande smaken genom efterbildning
av nordiska, tyska och franska mönster.
Flo-rentinaren S e m B e n e 11 i (se d. o.) har
framträtt som den starkaste individualiteten
i sina historiska dramer; liksom Benelli ha
även Ettore Moschino och F a u s t o
Salvatori behandlat medeltidsämnen. Det
moderna sällskaps- och sededramat företrädes
av D a r i o Niccodemi, Alfredo
Teston i, Domenico Tumiati, de redan
nämnda Ojetti och Pirandello, F au sto M.
M a r t i n i, S. Z am bal di m. fl. Stort
inflytande på den litterära kulturen har
utövats av Benedetto Croce (f. 1866; se
d. o.). Arturo Farinelli(f. 1867) har
förskaffat sig anseende som en av de mest
framstående forskarna i fråga om det
komparativa studiet av de europeiska ländernas
litteratur.
Litt.: Rivista Critica della Letteratura
Ita-liana (1884 ff.); »Storia letteraria dTtalia
scritta di una societä di professori» (12 bd, .1898
—1926); D. Mantovani, »Letteratura
contempo-ranea» (1903); B. Croce, La Critica (tidskr.,
1903 ff.); Fr. Flamini, »Compendio di storia
della letteratura italiana» (6:e uppl. 1906) ; M.
Muret, »La littérature italienne d’aujourd’hui»
(s. å.); J. Dornis, »Le roman italien
contem-porain» (1907); A. Reggio, »LTtalie
intellec-tuelle et littéraire au début du XX:e siècle»
(s. å.); G. Mazzoni, »Avviamento allo studio
critico delle lettere italiane» (s. å.); V. Rossi,
»Storia della letteratura italiana» (3 vol.; 4:e
uppl. 1910); A. Baumgartner, »Die italienische
Literatur» (1911); D. Oliva, »Il teatro in
Ita-lia» (s. å.); P. Monti, »Letteratura italiana
moderna e contemporanea» (s. å.); L. Gigli, »Il
romanzo italiano» (1914); Fr. De Sanctis,
»Storia della letteratura italiana» (ny uppl. i 2
bd 1918); B. Croce, »La letteratura della nuova
Italia» (4 bd, 1921—22); L. Russo, »I
narratori» (1923); A. Galletti och A. Alterona, »Storia
della letteratura italiana» (s. å.); H.
Hau-vette, »Littérature italienne» (6:e uppl. 1924);
K. Vossler, »Italienische Literatur der
Gegen-wart» (4:e uppl. 1927). P. A. G. (Thorn.)
Italienska Somalilandet, se Somaliland.
Italienska språket tillhör den romanska
språkgruppen (se Romanska språk) och
är den av främmande påverkan minst
förvanskade fortsättningen av latinet. Omkr. 39
mill. människor tala italienska inom Italien,
250.000 i s. Schweiz, 280,000 på Korsika och
230,000 på Malta. Vidare finnas omkr. 9 mill.
italienare i andra länder.
I Rom utbildades ett allmänt talspråk,
vulgärlatinet, som förenklades och omdanades
till allt större likhet med skriftspråket. I
skilda landsändar uppdelade sig detta
vulgärlatin i en mängd dialekter. Latinet fortfor
dock länge att vara landets enda skriftspråk.
Först på 1200-talet började man använda
landets talspråk i populära skrifter. Helt
naturligt var författaren då hänvisad till sin egen
dialekt; men nästan samtidigt uppstod en
stark litterär blomstring i Toscana, vars
dialekt stod latinet nära och var den bäst
utbildade. På den toscanska dialekten, något
förädlad, skrevo bl. a. Dante, Petrarca och
Boccaccio, vilket kraftigt bidrog att ge denna
dialekt en litterär supremåti, som ytterligare
befästes av Toscanas högre kultur. De stora
toscanska skriftställarnas arbeten blevo
språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
