Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J (bokstav) - J (kemi) - J. - Jaabæk, Sören Pederssön - Jaakkola, Kaarle Jalmari - Jabalpur, Jubbulpore, Djabalpur - Jablonec, nad Nisou - Jabłonicapasset el. Tatarpasset - Jablonojbergen - Jabłonowski, ätter - Jablonski, Daniel Ernst - Jablunkapasset - Jabne, Jamnia, Jebna - Jabot - Jacaranda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
J—Jacaranda
906
Jär tionde bokstaven i svenska alfabetet.
Latinska alfabetet skilde ej mellan
vokalen i och konsonanten j, utan dessa
former brukades om varandra, men i
proven-salska (redan på 1300-talet) och engelska (på
1400-talet) handskrifter är skillnaden
iakttagen, och Gutenberg upptog den i sin bibel.
J finns nu i svenska, danska, norska,
isländska, holländska, tyska, engelska, finska,
ungerska, romanska och flera slaviska språk.
—- J-ljudet tecknas i sv., utom med j, även
med g (giva, berg), gj (gjuta), dj (djup), hj
(hjon), Ij (ljus), allt av historiska skäl.
J, kem. tecken för en atom jod.
J., pseudonym för Cornelia Lewetzow.
Jaabæk [jå’bäk], Sören Pederssön,
norsk politiker (1814—94), en tid skollärare
på landet. Han var
led. av stortingen
1845—91 och
kämpade för ytterlig
sparsamhet i
statshushållningen och
bondeståndets gynnande på
bekostnad av den
härskande ämbetsmanna-klassen. 1865 gav han
impulsen till
upprättande av de s. k.
bondevänföreningarna,
vilkas organ, Folke-
tidende, han redigerade 1865—79. För
allmän folkupplysning visade han stort
intresse. O. A. ö.*
Jaakkola [jä’k-], Kaarle Jalmari,
finländsk historiker (f. 1885 1h), sedan 1923
docent i nordisk historia vid Helsingfors univ.
Han har skrivit flera medeltidshistoriska
arbeten på finska, bl. a. om traditionerna om
Erik den helige (1921), birkarlerörelsen (1924
i Annales Universitatis Fennicae Aboensis, B,
2: 1) och om Finlands gränser före 1323 (1926
i Historiallisia Tutkimuksia, 7; jfr recension
i Hist. Tidskr. för Finland 1926). H. E. P.
Jabalpur [eng. d^äbälpö’o], Jubbulpore,
Djabalpur, stad i Centralprovinserna,
Indien, nära Narbada; 108,793 inv. (1921); en
av Indiens viktigaste järnvägsknutar. Livlig
handel med spannmål m. m. Tillverkning av
bomullsvaror, mattor, fajans och agatarbeten.
Jablonec [ja’blånets], J. nad N i s o u, se
G a b 1 o n z.
Jablonicapasset [jablånftsa-] el. T a t ä
r-passet, bergspass i ö. Skogskarpaterna, på
gränsen mellan Polen och Tjeckoslovakien;
931 m ö. h. Genom J. går den strategiskt
viktiga järnvägen Kolomyja—Sighet. —
Under världskriget stredo ryssar och österrikare
flera gånger om J., vars huvuddel dock till
sist (juli 1917) förblev i österrikisk besittning.
Ja’blonojbergen, bergskedja i s. ö. Sibirien,
ö. om Bajkalsjön; vattendelare mellan Amurs
och Lenas flodsystem. J. fortsätta åt n. ö.
under namnet Stanovojbergen. J:s
högsta topp når 2,450 m ö. h.
JablonoSvski, polska ätter, av vilkas
medlemmar flera spelat framträdande roller i
Polens historia; en linje fick 1743 tysk
furstevärdighet. — Stanislaw Jan J. (1634
—1702) visade lysande tapperhet i krigen mot
svenskar och turkar och steg till
kronhet-man, storhetman, kastellan i Krakau och
senator; han var morfar till konung Stanislaus
Leszczynski. — Hans sonson furst J ö z e f
Aleksander J. (1712—77), vojevod i
Nowogrodek, emigrerade 1768 och var mest
bosatt i Leipzig, där han grundade ett lärt
samfund, Societas Jablonoviana, som
prisbelönar och utger vetenskapliga verk. A. A-t.
Jablo’nski, Daniel Ernst, preussisk
reformert teolog (1660—1741). Blev efter
studier i Oxford reformert predikant i
Magde-burg, rektor vid gymnasiet i Lissa 1686 samt
hovpredikant i Königsberg 1690 och vid
Berlins domkyrka 1693. Bömiska bröderna, vilka
han stod nära, gåvo honom biskopsvärdigheten
1699. Han invigde herrnhutarförsamlingens
två första biskopar (D. Nitschmann, 1735, och
Zinzendorf, 1737). Understödd av Leibniz,
ivrade J. för den luterska och den reformerta
kyrkans union till e n »evangelisk» kyrka.
Han åtnjöt stort anseende som orientalist.
Litt.: H. Dalton, »D. E. J.» (1903). (HgPl.)
Jablu’nkapasset, v. Karpaternas viktigaste
pass (551 m ö. h.), förbinder över
Västbeski-derna, här ofta kallade
Jablunkaber-g e n, Olsadalen i tjeck. Schlesien med
Ky-sucadalen i Slovakien; genom J. går
järnvägen Bohumfn—Kosice. I n. vid Olsa staden
Jablunkov, 3,914 inv. (1921), som 1645
intogs av svenskarna under Königsmarck.
Jabne, senare J a m n i a, nu J e b n a, en
urspr. filisteisk stad nära havet, 20 km s. om
Jafa. J. blev efter Jerusalems fall (70 e. Kr.)
säte för en judisk högskola och för stora rådet.
Jabot [$abå’; sv. uttal .fabä’], fr.,
skjort-krås (i herrdräkt förr); spetsisättning, fäst
vid halsen (på en kvinnodräkt).
Jacara’nda [fak-], tropiskt amerikanskt
växtsläkte av fam. Bignoniaceae med vanl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
