Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jadassohn, Salomon - Jade (mineral) - Jade (flod) - Jadeit - Jadnemklumpen - Jadwiga - Jæderen - Jaederholm, Gustaf Axel - Jaeger, Eduard - Jaeger, Francis Mauritius - Jaeger, Gustav - Jæger, Hans Henrik - Jæger, Henrik Bernhard - Jæger, Oskar Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
919
Jade—Jæger
920
sors titel 1893. Hans musikteoretiska
läroböcker fingo utomordentligt anseende:
»Lehr-buch der Harmonie» (1883; 10:e uppl. 1907),
»Lebrbuch des Kontrapunkts» (1884; sv. övers,
av A. Berg 1901), »Die Lehre vom Canon
und von der Fuge» (1884; 2:a uppl. 1898),
»Lebrbuch der Instrumentation» (1889; 2:a
uppl. 1907) m. fl. J. komponerade flitigt i
nyromantisk anda. T. N.
Jade [fr. uttal $ad, eng. uttal d^éid] (förk.
av sp. piedra de la hijada), i romanska språk
och i engelskan sammanfattningsnamn på nefrit
(se d. o.) och jadeit (se
Pyroxenmine-r a 1). Litt.: H. R. Bishop, »Investigations and
studies in jade» (2 foliobd, 1906). — J. var under
yngre stenåldern på grund av sin
motståndskraft ett omtyckt råämne för yxor, som dock
på grund av materialets hårdhet i allm. sakna
skafthål. Också smycken av j. förekomma.
Råvaran finnes inhemsk i Europa (särskilt
i Västalperna och Liguriska Apenninerna),
varför ovan nämnda stenåldersföremål ej
som tidigare antagits tyda på östliga
förbindelser. N. Zn;H. R-h.
Jade, kustflod i ty. fristaten Oldenburg,
till Jadebukten av Nordsjön, 22 km lång,
segelbar. J adebukten har bildats av
stormfloder mellan 1218 och 1511 och
omfattar nu 190 kvkm. I s. starkt buktande,
den eg. Jadebusen, tränges Jadebukten mot
havet i n. ihop till endast 3—5 km bredd, A u
s-sen - Jade, och förenar sig här med Wesers
mynning. Vid Aussen-Jade är ett preuss.
område avskilt, Jadegebiet, där
krigsham-nen Wilhelmshaven 1853 anlades. Dit leder
en 11 m djup farled. J. står genom E m
s-Jadekanalen i förbindelse med Ems och
Emden. — Jademynningen skyddades under
världskriget genom befästningar, minlinjer,
bomstängsel och bevakningsanordningar,
varigenom Tysklands »Hochseeflotte» hade
tryggad ankarplats i Jadebukten. E. L-r; ö-g.
Jadeit, se Jade och Pyroxenmineral.
Jadnemklumpen, no. Jetnamsklumpen,
lapska Jitnementjahke, svenskt-norskt
gränsfjäll, där gränserna mötas mellan
Västerbottens och Jämtlands län, Sverige, samt
Nord-Tröndelag och Nordland fylken, Norge; 1,206
m ö. h. På J. riksröset 204.
Jadwi’ga, polska formen av Hedvig (se d. o.).
Jæderen, se J æ r e n.
Jaederholm [jad-], Gustaf Axel,
psykolog, pedagog (f. 1882 27/?). Blev fil. lic. i
Uppsala och fil. dr i Lund 1914, s. å. docent i
psykologi och pedagogik i Lund och är sedan
1919 prof, i filosofi och pedagogik vid
Göteborgs högskola, där han organiserat ett
modernt psykologiskt och pedagogiskt
laboratorium. J. har utfört omfattande
undersökningar av intelligensbegreppet, utarbetat en
metod för intelligensmätning på
hjälpklass-barn samt tagit initiativ till Internationella
kommissionen för intelligensmätningar, i
vilken han är svensk representant. Han har
även verkat som lärare i uppfostrans
psyko
logi vid univ. i Berkeley, Kalifornien, 1926
och 1927 samt i Los Angeles 1929. — J:s
forskning kännetecknas av en strävan att på
experimentell och statistisk väg föra
psykologien fram till verkliga kausalförklaringar.
Inom pedagogiken har han bl. a.
behandlat teknisk och kommersiell yrkesutbildning.
Bland J:s skrifter må nämnas
»Intelligensmätningarnas teori och praxis» (1914),
»Undervisning i försäljningskonst» (1926) och »Die
Psychologie der Anzeigen in den Vereinigten
Staaten von Nordamerika» (bd 13 av
»Grund-riss der Betriebswirtschaftslehre», 1928). S-e.*
Jaeger, E d u a r d, österrikisk ögonläkare
(1818—84). Blev 1854 docent och 1883 prof,
i Wien. J:s stilskalor för bestämmande av
synskärpan brukas allmänt. K. G. P-n.
Jaeger, Francis Mauritius, holländsk
fysiker och kemist (f. 1877), prof, i oorganisk
och fysikalisk kemi i Groningen 1910. J. har
utvecklat en betydelsefull och omfångsrik
forskningsverksamhet inom olika områden av
fysikalisk kemi och därmed besläktade
vetenskaper. Särskilt har han behandlat problem
rörande optiskt aktiva kristallarter samt
uppgifter inom kristallstrukturläran. J. har bl. a.
utgivit »Lectures on the principle of
sym-metry» etc. (1917). G. A-ff.
Jaeger, Gustav, tysk läkare och zoolog
(1832—1917), känd för energisk propaganda,
som han på svaga grunder gjort för
användningen av ylle närmast kroppen. För sina
läror (»Gesundheitspflege», 1899) vann J. ett
mycket stort antal lärjungar (»jägerianer»).
Jæger, Hans Henrik, norsk författare
(1854—1910). Var först sjöman, blev 1875
student och riksdagsstenograf. 1885 utgav han
»Fra Christiania-bohémen», där han sökte visa,
att samhället ödelägger individerna genom att
sätta skrankor för den erotiska friheten.
Boken beslagtogs, och J. dömdes till 60 dagars
fängelse; en långvarig och häftig diskussion,
»bohemrörelsen», uppstod till följd härav. J:s
följ, böcker (»Syk kjærlihet», 1894, m. fl.) visa
ofta starkt patologiska drag; i »Anarkiets
bibel» (1906) predikade han samhällets
omstörtande med våld.
Jæger, Henrik Bernhard, norsk
litteraturhistoriker (1854—95). Var verksam
som tidningsman och dramaturg samt skrev
bl. a. »Henrik Ibsen 1828—88» (1888),
»Henrik Ibsen og hans værker» (1892) och
»Illust-reret norsk literaturhistorie» (2 bd, 1892—96;
ofullb., avslutad 1897 av O. Anderssen).
Jæger, Oskar Gustav, norsk
nationalekonom (f. 1863), bror till H. H. J. Blev
student 1881, fil. dr 1894 och prof, i statsekonomi
och finansvetenskap 1902 vid univ. i Oslo. J.
utarbetade i majoritetsbetänkandet från
folk-försäkringskommittén »Utkast til lov om
uför-hets- och alderstrygd for det norske folk med
motiver» (1912) och har bl. a. utgivit
»Folke-trygdens ökonomiske stilling efter de nye
be-regninger» (1915), »Socialökonomiens historie»
(s. å.) och »Finanslæren» (1929). Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
