- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
921-922

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jæger, Oskar Gustav - Jægersborg - Jægerspris - Jaekel, Otto - Jællinge - Jaén - Jæren, Jæderen - Jafa - Jafet - Jafetiter - Jaffé, Philipp - Jaffna, Jaffnapatam - Jag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

921

Jægersborg—J ag

922

också skrivit dogmkritiska och
liberalt kyrkopolitiska
broschyrer, påverkad bl. a. av
Viktor Rydberg. J. har stiftat Norsk
selskap for psykisk forskning
(1918), vars ordf, han är. M. H.

Jægersborg, danskt kungligt
lustslott, 7,5 km n. om
Köpenhamn, uppf. av Kristian IV omkr.
1610 på den gamla herrgården
Ibstrups mark. Slottet revs 1761;
ekonomibyggnaderna äro nu
kaserner.

Jægerspris, danskt slott på
norra Själland, hette urspr.
Abra-hamstrup och var en kungsgård,
som omtalas först 1318. Fredrik
VII testamenterade J. till
grevinnan Danner (se d. o.), som
skänkte slottet till en stiftelse för uppfostran
av värnlösa flickor.

Jaekel [jä’-], Otto, tysk paleontolog (1863—
1929), prof, vid det sydkinesiska
Sun-yat-sen-univ. i Kanton. Efter att en längre tid ha
varit e. o. prof, i Berlin blev han 1906 prof, i
geologi och paleontologi i Greifswald och
emeritus 1928 samt antog då kallelsen till Kanton.
— J. sysslade särskilt med fossila tagghudingar
och lägre ryggradsdjur, fiskar och amfibier.
På senare tid ägnåde han sig ivrigt åt.
studiet av asiatisk konst. K. A. G.

Jællinge, se J e 11 i n g.

Jaén [^aä’n], 1. Provins i s. Spanien,
omfattar n. ö. Andalusien (se d. o.); 13,480 kvkm,
637,207 inv. (1928). — 2. Huvudstad i sp.
prov. Jaén, vid en biflod till Guadalquivir;
35,872 inv. (1928). Biskopssäte; katedralen
är en mäktig byggnad i spansk renässans
och barock. J. var tidigare huvudstad i
konungariket J., som 1246 intogs av Ferdinand
den helige av Kastilien.

Jæren, Jæderen, det gamla Jadarr, d. v. s.
randen mot havet, Norges största lågslätt, på
»strandflaten» mellan Egersund och Tungenes
(n. v. om Stavanger); längd omkr. 55 km,
bredd 10—12 km, höjd 0—100 m ö. h., omkr.
36,000 inv. (1920). Är ett av Norges förnämsta
jordbruksdistrikt, och åkerarealen tillväxer
alltjämt. Skogsplantering förekommer bl. a.
på flygsandsfält och myrar längs kusten.
Avsevärd industri. J. genomlöpes av järnvägen
Stavanger—Flekkefjord. Kusten är hamnfattig
och fruktad för bränningar och sandrevlar;
flera livräddningsstationer. Rikt fågelliv. Litt.:
J. S. Grimnes, »Jæderens jordbund» (1910);
M. H. Grude, »Jæderen 1814—1914» (1914).

Jafa (mindre riktigt J a f f a), hamnstad i
Palestina, vid Medelhavet; 47,709 inv. (1922).
J. är Jerusalems (järnväg till Jerusalem) och
vid sidan av Haifa landets viktigaste hamn.
Stor export av apelsiner från J:s omgivningar.
Förstaden Tel-Awiw in., som under
sio-nisterna fått hastigt uppsving, har ett
modernt europeiskt utseende, som starkt bryter
av mot J:s österländska prägel. Moskéer, ett

Från hamnen i Jafa.

rom.-kat., ett grek, och ett koptiskt kloster
samt flera sjukhus finnas. Det
württem-bergska Tempelsällskapet har bildat en
koloni, som driver handel och hantverk, och
Alliance israélite en lantbrukskoloni, som
upprättat en försöksstation för jordbruk. —
J. är bibelns Joppe (se Apg. kap. 9, 10 och 11)
och fick på korstågstiden stor betydelse som
korsfararnas landningsplats, intogs 1187 av
Saladin och återtogs 1191 av Rikard
Lejonhjärta. J. stormades 7 mars 1799 av Napoléon
Bonaparte och intogs under världskriget (16
dec. 1917) av Allenby.

Jafet, enl. 1 Mos. 5: 32 Noaks tredje son.
Jafetlter, de folkslag, som enl. folktavlan
i 1 Mos. 10 äro avkomlingar av Jafet (se
d. o.). De allra flesta av folktavlans j. äro
indoeuropeiska folk.

Jaffé, Philipp, tysk historieforskare (1819
—70). J. utgav omsorgsfullt och kritiskt
»Re-gesta pontificum romanorum» (1851; 2:a uppl.,
2 bd, 1885—88) och »Bibliotheca rerum
ger-manicarum» (6 bd, 1864—73), medverkade
1862—63 i »Monumenta Germaniæ historica»
och blev 1862 e. o. prof, i Berlin. Han skrev
även historiska monografier. J:s judiska börd
hindrade hans befordran; han dog för egen
hand. J. var en ytterst noggrann och
skarpsinnig paleograf och urkundskännare.

Jaffna [dja’fna], Jaffnapatäm,
hamnstad i nordligaste Ceylon, på en liknämnd ö;
42,436 inv. (1921), mest tamiler. Omfattande
missionsverksamhet.

Jag, filos., kan antingen betyda den
psy-kofysiska enheten, som ju av människan
skarpt ställes i motsatsförhållande till den
omgivande verkligheten, eller också endast
det psykiska inom dennas psykofysiska
organism. Det sammanhang, som enl.
hävdvunnen uppfattning finnes på det psykiska
området, har av olika forskare förklarats på
olika sätt. Vanligast kanske man antar, att
det ges en perdurerande substans, som är
bärare av de psykiska företeelserna. Detta är
då det verkliga jaget. Denna teori, som
utbildad är ren metafysik, nådde sin höjdpunkt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 21 19:51:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free