Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakob, Frans Edvard - Jakob (dansk greve) - Jakob (hertig av Kurland) - Jakob (församling)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Jakob
936
Jakobs kyrka i Stockholm.
dern störtades från tronen genom 1688 års
revolution, genom vilken prinsens halvsyster
Maria och hennes gemål, Vilhelm III av Oranien,
erhöllo Englands krona. Efter faderns död (sept.
1701) erkändes han av Ludvig XIV för legitim
konung (»Jakob III»). 1706 gjorde J. på en
fransk flotta ett försök att landstiga i
Skottland och tjänade därefter i franska armén
under spanska tronföljdskriget. Då Frankrike i
freden i Utrecht (1713) förbundit sig att
erkänna den protestantiska tronföljden i
England och att utvisa pretendenten, slog sig
denne ned först i Lothringen, sedan i Avignon.
Det i England då härskande torypartiet ön-
Södra portalen till Jakobs kyrka i Stockholm.
skade i hemlighet J. till drottning Annas
efterträdare, men hennes plötsliga bortgång
(1714) och J:s vägran att avsvärja sin
katolska tro omintetgjorde planen. En del av J:s
anhängare sökte emellertid, ehuru utan
framgång, genom uppror i Skottland och England
1715 störta den nye engelske konungen, Georg
I (se J a k o b i t e r). 1717 nödgades J. lämna
även Avignon och bege sig till Italien, där
han, mestadels i Rom, tillbragte sin
återstående levnad under bekymmersamma
ekonomiska omständigheter. Han var sedan 1719
förmäld med Clementine av Polen, Jan
So-bieskis dotter, samt efterlämnade två söner:
Karl Edvard (den s. k. yngre pretendenten)
och Henrik, kardinal. Litt.: H. D. Roome,
»James Edward, the old pretender» (1904);
M. Haile, »James Francis Edward, the old
chevalier» (1907). (V. S-g.)
Jakob, greve av n. Halland. Var sonson
till Valdemar Sejrs oäkta son Niels, som fått
Halland till län 1216. J. dömdes 1287 till
fredlöshet som medskyldig i mordet på
konung Erik Klipping. Från sina borgar i
Halland, Hunehals och Varberg, deltog han med
de övriga konungamördarna i härjningen av
Danmarks kuster. 1305 avstod J. sitt
grevskap till norske konungen Håkon
Magnusson och dog få år därefter. (S. T-g.)
Jakob, hertig av Kurland (1610—82). J:s
fader, hertig Vilhelm, var son till Gotthard
v. Kettler (se d. o. och Kurland). J. blev
1642 ensam herre över Kurland. Han
befordrade landets uppblomstring och lyckades
utverka, att Sverige 1647 erkände Kurlands
neutralitet. Men Karl X Gustav lät 1658 R.
Douglas besätta landet och taga J. till fånga.
Efter freden i Oliva 1660 fick han återvända.
Jakob, församling i Stockholm, omfattar ö.
delen av Norrmalm samt Skeppsholmen och
Kastellholmen; 8,038 inv. (1929). Inom J.
ligga utom J:s kyrka även Blasieholmskyrkan
(se d. o.) och Skeppsholmskyrkan (se
Skepps-holmen). 1643, då J:s kyrka invigdes,
delades Norrmalm i Klara och Jakobs församlingar.
Från den senare, sedan slutet av 1600-talet
kallad »J:s och Johannes församling», avskildes
1672 territoriellt Hedvig Eleonora församling
och 1907 Johannes församling. G. R-ll.
J:s kyrka är en rektangulär, treskeppig
anläggning med femsidigt kor i ö.,
centraltorn och två mindre torn i v. Kyrkan, som
påbörjats 1580 invid platsen för en 1527
riven, medeltida kyrkobyggnad, färdigbyggdes
1633—43, då efter annan plan än den
ursprungliga. Sedan en eldsvåda 1723 förstört
det gamla huvudtornet, uppfördes ett nytt
efter ritningar av G. J. Adelcrantz och C.
Hårleman. Den nuv. interiören är ett verk
av C. Möller, 1890-talet. På kyrkogården står
ett begravningskapell, byggt 1922—23. —
Församlingens historia är behandlad av A.
Quen-sel (1928) och kyrkans konsthistoria av E.
Lundmark (1929; »Sveriges kyrkor.
Stockholm», bd 4, h. 1, 2). E. L-k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
