Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jakobea (Jacqueline) - Jakob Erlandsen - Jakob från Jüterbogk - Jakob från Mies (Jakub ze Stříbra, Jacobellus) - Jakobiner - Jakobiter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
937
Jakobea—Jakobiter
938
Jakobea (J acqueline), grevinna av
Holland och. Hainaut (1401—36). Ärvde nämnda
länder och Zeeland 1417 men tvangs 1428 och
definitivt 1433 att avstå dem (se Holland,
sp. 1184). Hon var flera gånger gift. Litt.:
R. Putnam, »A mediæval princess» (1904).
Jakob Erlandsen, ärkebiskop av Lund (d.
1274); om J:s släkt se G a 1 e n. J. var
domprost i Lund, då han av Erik Plogpenning
sändes till konsiliet i Lyon 1245, sattes 1249
av påven till biskop i Roskilde och gav 1254
Köpenhamn dess första stadsrätt. J. valdes
till ärkebiskop av Lund 1253 och tillträdde
1254. Han ivrade för kyrkans fulla oberoende
av staten, kyrkogodsens skattefrihet och
genomförande av den kanoniska rätten. På en
synod 1256 genomdrev J. den s. k.
Vejlekonsti-tutionen, som påbjöd interdikt, om kungen
övade våld mot någon dansk biskop. J. mötte
motstånd bl. a. hos Skånes bönder och
konung Kristofer I, som upphävde ärkestolens
privilegier 1257. Birger jarl sökte på möte i
Halland s. å. förgäves medla. J. förbjöd 1258
vid hot om bannlysning kröning av Kristofers
son Erik. Kungen lät då fängsla J., men
Jarimar av Rügen grep till vapen för J., som
lösgavs efter Kristofers död 1259. J.
förmedlade Birger jarls gifte med kung Abels änka,
drottning Mechtild. 1260—64 vistades J.
mest utanför Danmark, bl. a. i Sverige och
Tyskland. Han vann dock ej stöd hos kurian
(bannlyst 1262). Då Clemens IV blev påve
1265, utverkade J., att kardinallegaten Guido
sändes till Danmark (ankom 1266), denne
bannlyste kung Erik Klipping men
återkallades 1267. Erik erbjöd J:s återinsättande
och skadestånd åt J. efter skiljedom.
Slutligen enades man härom, och J. lämnade Rom
1273 men dog på hemvägen på Rügen. Litt.:
J. Olrik, »Valdemar Sejr’s sönner og den store
ærkebispestrid» (1906—08); A. N. Hammar i
Lunds Univ:s Ärsskr. 1867; Kr. Erslev i
Kir-kehistoriske Samlinger, 4:4 (1895—97); E.
Arup, »Danmarks historie», I (1925; jfr rec.
av P. J. Jörgensen i dansk Hist. Tidsskr.,
9: 4, 1926). B. H-d.
Jakob från Jüterbogk, en av
reformationens förelöpare (1381—1465 el. 1466). Var
född nära Jüterbogk och ingick som yngling
i polska cisterciensklostret Paradyz
(Para-disus; därav namnet Jacobus de
Paradi s o). Från 1420 studerade han teologi i
Krakau och överflyttade trol. 1442 till
kar-tusianordens kloster i Erfurt, där han slutade
sina dagar. J., som i en rad skrifter vände
sig mot det sedliga förfallet i kyrkan,
utvecklade under och efter Baselkonsiliet en
mycket uppmärksammad litterär verksamhet
till förmån för episkopalismen. E. Nwn.
Jakob från Mies [-mis], tjeck. Ja ku b ze
S t f i b r a, även kallad J a c o b e’l 1 u s (d.
1429), prof, i filosofi och sedan kyrkoherde i
Prag. Var en av Hus’ verksammaste vänner
och en av utrakvisternas bästa teologer. Tjeck,
monogr. av F. M. Bartos (1926).
Jakoblner (fr. jacobins), politisk klubb under
stora franska revolutionen; brukas stundom
även i allmän bemärkelse om radikala
om-störtningsmän.
Under konstituerande nationalförsamlingen
i Versailles 1789 bildade några av dess
medlemmar från Bretagne en förening, som fick
namnet Bretonska klubben. Bland
dess ledare var Barnave. Då
nationalförsamlingen flyttat till Paris, omdöptes klubben
men kallades snart allmänt med ett tredje
namn j. efter sin lokal, ett jakobinkloster vid
Rue S:t Honoré. Allmänheten fick tillträde
till klubben, som blev ett revolutionscentrum
och utövade ledande inflytande även genom
dotterloger i landsorten. Efter
kungafamiljens misslyckade flyktförsök 1791 blev
klubben republikansk; monarkisterna utgingo och
bildade Feuillantklubben (se d. o.). J. fortforo
dock att behärska landsortsklubbarna. Då det
radikala Bergpartiets anhängare efter Ludvig
XVI:s fängslande och konventets öppnande
sept. 1792 fingo överhanden bland j., utstöttes
eller utgingo girondisterna. Jakobinklubben
blev nu ett redskap för skräckväldet. Efter
Robespierres fall förbjöd konventet okt. 1794
klubben att ha filialer utanför Paris, och nov.
s. å. beslöt det stängning av klubbens lokal
i Paris. Ett försök till reorganisation av
klubben juli—aug. 1799 nedslogs av
direk-toriet. Litt.: A. Aulard, »La société des
jaco-bins» (6 bd, 1889—97); G. Mallet, »La
poli-tique financière des jacobins» (1913); L. de
Cardenal, »La province pendant la revolution.
Histoire des clubs jacobins (1789—1795)»
(1929). (B. H-d.)
Jakobiter. 1. Medlemmarna av den av
Jakob Baradai organiserade
syrisk-monofysiti-ska kyrkan (se M o n o f y s i t e r).
2. Anhängarna av den stuartska dynastien,
som 1688 med konung Jakob II (se sp. 934)
störtats från Storbritanniens tron. Deras strävan
gick först ut på att återuppsätta Jakob II på
tronen, efter hans död att förskaffa kronan
åt hans son Jakob (»Jakob III»), den s. k.
äldre pretendenten, sedan åt dennes son Karl
Edvard, den s. k. yngre pretendenten.
Talrikast voro j. bland de engelska tories och
den skotska adeln. Vid tiden för drottning
Annas död (1714) bestod ministären under
Bolingbroke till stor del av j., men de
vågade ej då utropa »Jakob III» till konung,
och Georg I besteg utan motstånd tronen.
Den nya dynastien var emellertid
impopulär hos den övervägande delen av
nationen, och j. gjorde i förlitande därpå försök
att vinna sitt mål med vapenmakt. Då
Frankrike genom freden i Utrecht lovat att på intet
sätt hjälpa pretendenten, nödgades j. söka
hjälp på annat håll. De vände sig till Karl
XII, som stod i spänt förhållande till konung
Georg, enär denne på ett hänsynslöst sätt
satt sig i besittning av de Sverige tillhöriga
hertigdömena Bremen och Verden. I förra
hälften av 1715 framställde j. dels genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
