Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jameson, Leander Starr - James river - Jamestown (S:t Helena) - Jamestown (New York) - Jamestown (Virginia) - Jamieson, Thomas Farder - Jamin, Jules Célestin - Jammerbugt - Jammes, Francis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
961
James river—Jammes
962
1889 i Kimberley utövade omfattande
läkar-praktik och blev intim vän till Cecil Rhodes.
J. slöt sig 1889 till en av British South Africa
company utsänd expedition till Matabeleland,
där han året förut av
hövdingen Lobengula
utverkat betydande
koncessioner åt
kompaniet. Han blev 1891
dess administratör i
Mashonaland. Efter
några plundringståg
från Lobengulas
krigare företog J. nov.
—dec. 1893 en
expedition till
Matabeleland och besegrade
i grund Lobengula.
Dennes forna huvudstad Bulawayo blev nu
administratorns residensort, och där anlades
en raskt uppblomstrande stad; även
Matabeleland ställdes under J:s förvaltning. Hösten
1895 inledde Rhodes och J. förbindelser med
de missnöjda uitlanders i Transvaal, vilka
planerade en resning i Johannesburg, och det
avtalades, att J. skulle vid gränsen samla en
väpnad styrka för att vid behov stödja
företaget. I Johannesburg stod man i begrepp
att övergiva den ursprungliga upprorsplanen,
då J. (29 dec.) på eget ansvar överskred
gränsen och med en liten skara (omkr. 400 man)
tågade mot Johannesburg, där vid
underrättelsen härom resningen under stor förvirring
utbröt. J. omringades av överlägsna
boerstridskrafter och måste (2 jan. 1896)
kapitulera vid Doornkop. Det dumdristiga företaget
(»the Jameson raid») kom att utöva ett
ödesdigert inflytande på Sydafrikas senare
historia (jfr Sydafrika). J. och hans
officerare utlämnades till brittiska regeringen och
ställdes i London (maj s. å.) inför rätta för
brott mot Foreign enlistment act (om väpnad
inblandning i utländska stridigheter). Han
dömdes till 15 månaders fängelse men frigavs
av hälsoskäl redan i dec. s. å. Han deltog
1899—1900 i boerkriget, valdes 1900 till led.
av Kapkoloniens lagstiftande församling, blev
där en av det engelsksinnade
progressistpar-tiets ledande män och var febr. 1904—mars
1908 koloniens premiärminister. Han blev
därpå ledare för den till Sydafrikanska
unio-nistpartiet omorganiserade oppositionen och
tog i gott samförstånd med boerledarna
verksam del i arbetet för Sydafrikas federativa
förening och utjämning av
nationalitetsmot-satserna. 1912 drog han sig av hälsoskäl
tillbaka från politiken, bosatte sig i London och
blev 1913 styrelseordf. i British South Africa
company. Litt;: I. Colvin, »The life of J.»
(2 bd, 1922). V. S-g.
James river [d$éi’mz ri’vo], flod i Virginia,
U. S. A. Upprinner på Alleghanybergen,
genombryter Blue ridge och bevarar sin prägel
av bergsström till Richmond samt utfaller
med ett estuarium (i nedre loppet benämnt
Hampton roads) i sydligaste
Ohesapeake-viken. 720 km lång, segelbar till Richmond,
dit ebb och flod äro märkbara. Av bifloder
märkas Appomatox och Chickahominy.
Jamestown [d^éTmztåun], guvernörens
residensort på S:t Helena, på n. v. kusten;
befäst hamn och kolningsstation för britt,
flottan; 1,438 inv. (1921).
Jamestown [d^éiTnztåun], stad i staten
New York, U. S. A., 95 km s. s. v. om Buffalo;
43,414 inv. (1925; av 38,917 inv. 1920 voro
6,989 svenskfödda). Möbelfabriker.
Augusta-nasynodens barnhem Gustavus Adolphus
or-phanage uppfördes 1885. J. är en mycket
besökt rekreationsort med härligt läge.
Jamestown [d^éi’mztaun], det äldsta eng.
nybygget i Nordamerika, nära James rivers
mynning, i Virginia. Anlades 1607 av John
Smith, var koloniens huvudstad till 1699 och
ligger nu i ruiner.
Jamieson [d$él’misn], Thomas Färder,
skotsk geolog (1829—1913), läiare vid univ.
i Aberdeen, den förste, som (1865) framställde
möjligheten av ett mekaniskt
orsakssammanhang mellan nedisning och
nivåförändringar. Han ansåg, att isen tryckte ned
jordskorpan och att dess bortsmältning
förorsakade landhöjning. 1882 utvecklade han
sin teori närmare och stödde den med
numeriska beräkningar. G. De Geer tillämpade
den 1888—90 på Skandinavien. Jfr De G e e r,
G. J., sp. 613, och I s o s t a s i. K. A. G.
Jamin [^amä’], J u 1 e s Célestin, fransk
fysiker (1818—86). Blev 1852 lärare i fysik
vid École polytechnique och 1863 även prof,
i detta ämne vid Sorbonne. J. var en
framstående experimentalfysiker och optiker.
Jammerbugt, bukt av Skagerak på Jyllands
n. v. kust, mellan Bulbjerg och Hirtshals,
känd genom talrika strandningar på
sandrevlarna längs kusten.
Jammes [’gam], Francis, fransk
författare (f. 1868). J., som hela sitt liv varit
bosatt i sin födelsebygd, det baskiska landet
vid Pyrenéernas fot, är den moderna franska
landskapsdiktningens främste representant.
Hans urspr. hedniskt betonade, friska och
okonstlade naturkänsla har sedermera
förmälts med en innerlig kristen religiositet av
naiv och idyllisk karaktär. Hans stil försmår
alla prydnader, och han anpassar den
traditionella metriken efter vardagsspråkets
rytm. J. slog igenom med den utsökta
diktsamlingen »De 1’angelus de 1’aube ä 1’angelus
du soir» (1898); högst når han i sina
»Géorgi-ques chrétiennes» (3 dir, 1911—12) och i sina
koncentrerade »Quatrains» (3 »böcker», 1923
ff.). Han har också skrivit ett flertal
romaner i samma anda, t. ex. »Clara d’Ellébeuse»
(1899) och »Almaide d’Etremont» (1901). J.,
som i sin poesi utgår från Verlaine och Fr.
Viélé-Griffin, har formulerat sitt program i
ett manifest, »Le Jammisme» (tr. 1897 i
Mer-cure de France), som i viss mån blivit
skolbildande. Jfr A. Österling, »Människor och
X. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
