Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jammes, Francis - Jammu - Jamnagar - Jamnitzer, familj - Jams - Jamtli, Fornbyn - Jan (brädspel) - Jan (namn) - Jana - Janáček, Leoš - Janauschek, Leopold - Janbu, Janbo el-Bahr - Janet, Paul - Janet, Pierre - Jangi-Hisar, Jengi-Hessar - Jang-tsi-kiang - Janiculum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
963
Jammu—Janiculum
964
landskap» (1910); monogr. av E. Pilon (1924);
P. Lasserre, »Les chapelles littéraires» (1926);
Kj. Strömberg, »Modern fransk litteratur»
(1928). Kj.S-g.
Jammu [eng. uttal d^ämö’], stad i
britt.-ind. staten Jammu och Kashmir, 2,500 m ö. h.,
vid Chenabs biflod Tavi; 31,506 inv. (1921).
Var tidigare huvudstad i ett självständigt
rajputrike, därefter i Jammu och
Kashmir (se Kashmir).
Jainnagar [eng. uttal d^ämnägä’],
huvudstad i britt.-ind. staten Navanagaj, på s.
stranden av Cutchviken, 8 km ö. om sin hamnstad,
Bedi; 42,495 inv. (1921). Silkes- o. guldbroderier.
Ja’mnitzer, berömd tysk guldsmedsfamilj,
verksam i Nürnberg under 1500- och
1600-talet. W e n z e 1 J. (1508—85), den främste
bäraren av släktnamnet, är i tysk
konsthistoria lika betydande som Cellini i italiensk.
Hans mest bekanta arbete, en för staden
Nurnberg 1549 utförd, 1 m hög bordsuppsats
av silver (nu i H. de Rothschilds samling,
Paris), är ett fulländat prov på högtstående
yrkesskicklighet. Av sönerna var Christoph
J. (1563—1618) den duktigaste. Han synes
ha vistats mycket i Italien. I Statens hist.
museum i Stockholm finnas två pokaler
(globbärande Atlas), som äro utförda av Chr. J.
(fullb. av guldsmeden J. Ritter omkr. 1620).
Litt.: M. Frankenburger, »Beiträge zur
Ge-schichte W. J:s und seiner Familie» (1901);
M. Rosenberg, »J.» (1920). E. L-k.
Jams, bot., se Dioseoreaceae.
Jamtli el. F o r n b y n J., friluftsmuseum
vid Östersund, omfattar ett trettiotal för
Jämtlands läns kulturhistoria representativa
byggnader, bl. a. Pilgrimsstugan (1424) från
ö. Jämtland, Lillhärdalsgården (med loft,
daterat 1593, yngsta byggnaden från 1700-talet;
se bild vid art. Härjedalen) från s.
Härjedalen, Tingshuset (1749) från Brunflo samt
Hammerdalsgården (omkr. 1800). J.
grundades 1912 av föreningen Jämtslöjd (se d. o. och
Heimbygda). Jfr uppsats i Tidskrift för
Hembygdsvård 1920. E. Fn.
Jan, se Brädspel, sp. 121.
Jan, namnform, särskilt nederländsk, polsk
och tjeckisk, för Johan.
Jana, flod i ö. Sibirien, i Jakutstaten, från
Verchojanska bergen till Ishavet. Bildar ett
stort delta. 1.050 km lång.
Janåcek [ja’natjäk], Leos, tjeckisk
kompositör (1854—1928). Blev 1872 biträdande
lärare vid seminariet i Brünn, studerade
musik i Prag, Leipzig och Wien samt grundade
1881 egen orgelskola i Brünn och kallades
1920 till prof. Verklig ryktbarhet som
kompositör fick J. först vid över 60 års ålder,
då han fullständigt slog igenom med operan
»Jejf pastorkyna» (Hennes styvdotter;
»Je-nufa»), komponerad 1896—1903, premiär i
Prag 1916, varefter den upptogs på alla större
europeiska scener. Andra av J:s operor äro
»Vylety päné Brouckovy» (Herr Brouceks
utflykter; 1914), »Kåta Kabanova» (1919—21)
och »Liska Bystrouska» (1921—23). J:s många
övriga kompositioner omfatta orkesterverk,
körsånger m. m. Särskilt bekant är en
con-certino för liten orkester. J:s tonmålning är
färgstark, idérik och fast rotad i
märisk-slovakisk folkmusik. Han var även
musikskriftställare. Tysk monogr. av M. Brod (1925).
Jänåuschek, Leopold, tysk kyrkohistoriker
(1827-—98). Inträdde i cisterciensklostret
Zwettl 1846, blev präst 1851 och var prof, i
kyrkohistoria vid ordensskolan i
Heiligen-kreuz 1853—77. Han framträdde särskilt
som cisterciensernas historieskrivare. J :s
främsta arbete är »Origines cisterciensium.
Tomus I» (1877). Vidare skrev han »Der
Cistercienserorden» (1884) och medverkade vid
utgivandet av det stora arbetet »Xenia
Bernhardina» (4 dir, 7 bd, 1891) med en
»Biblio-graphia Bernhardina». A. G-w.
Janbü, Janbo el-Bahr, stad i Hidjaz
(Arabien), vid Röda havet, hamnstad till
Me-dina; omkr. 3,000 inv. Livlig handel.
Janet [^anä’], Paul, fransk filosof,
skriftställare (1823—99), sedan 1864 prof, i
filosofiens historia vid Sorbonne. J. tillhörde den
franska spiritualistiska skola, som grundlagts
av Cousin, men han sökte intaga en
förmedlande ståndpunkt mellan dennas religiösa
idealism och den nutida fria forskningen.
Bland hans många arbeten må nämnas »La
familie» (1855; »Familjen», 1869), »Le
maté-rialisme contemporain en Allemagne» (1864;
3:e uppl. 1875), en granskning av Büchners
system, »La philosophie francaise
contempo-raine» (1879) m. fl. Hans filosofiska
testamente var »Principes de métaphysique et de
psychologie» (2 dir, 1897).
Janet [^anä’], Pierre, fransk psykolog
och läkare (f. 1859), sedan 1895 prof, i
psykologi vid Collège de France, brorson till Paul
J. Genom sina i form och sak mästerliga
undersökningar över
viljans och
uppmärksamhetens, minnets
och känslolivets
rubbningar, över
tvångsföreställningar, fobier
m. m. har J. lagt
grunden till den
uppfattning av
neuroserna och hysteri, som
utom den Freudska
psykoanalytikerskolan
är den vanliga. Bland
hans arbeten märkas
»L’automa,tique psychologique» (1889; 7:e uppl.
1912), »Les obsessions et la psychasténie»
(1903), »Les névroses» (1909) och »Les
médi-cations psychologiques» (1919). G. A. J.*
Jangi-Hisar, Jengi-Hessar, stad i
öst-turkestan, 75 km s. ö. om Kaschgar; omkr.
10,000 inv. I J. en Svenska
missionsförbundets station sedan 1912; folkskola.
Jang-tsi-kiang, se Yang-tsi-kiang.
JanFculum, bergshöjd, utgörande en del av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
