Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Historia - Litteraturanvisningar - Japanering - Japanska graven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Japanering—Japanska graven
1008
fördragsvidrigt hemlighålla denna femte grupp
för förbundsbrodern England, vilket, när saken
dock blev röjd, ledde till så stark
misstämning, att det måste förklara denna grupp
avse ej »fordringar» utan »önskemål» att bli
föremål för särskilda förhandlingar längre
fram. I övrigt måste Kina i allt väsentligt,
efter ett japanskt ultimatum, ge vika
(fördrag i maj 1915). Genom Parisfreden 1919
lyckades J., trots Kinas protester ang.
våldsmetoderna 1915, få Tysklands
Shantungrät-tigheter överflyttade på sig. Detta år
markerar kulmen i J:s maktställning på det
asiatiska fastlandet. 1918 hade J. tills, m. U. S.
A. besatt stora delar av ö. Sibirien för att
stödja den antibolsjevikiska regimen där (jfr
Kolt j ak). Men sedermera fick J. gradvis
uppgiva vad det under chauvinismåren vunnit.
Redan i sept. 1918 måste det starkt
konservativa och imperialistiska kabinettet Terauchi
(1916—18) vika för ett kabinett Hara, som
blev J:s första verkligt parlamentariska
ministär. 1919 trängde kommunistväldet
alltmer undan de vita i Sibirien, och jan. 1920
hemkallade Amerika sina trupper. Våren 1920
var Vladivostok under röd regering, och det
var blott en massaker på japaner i
Nikola-jevsk i mars s. å., som gjorde det möjligt för
japanska regeringen att bibehålla
Amurområ-det besatt (utrymdes först 1922). I bildade
japanska kretsar insåg man allt allmännare
det förfelade i den aggressiva
fastlandspoli-tiken, och vid Washingtonkonferensen 1921—
22 var J. berett till vidsträckt tillmötesgående
härvidlag liksom till att visa sina fredliga
avsikter över huvud. Genom
»femmaktsför-draget» i Washington (febr. 1922, mellan J.,
England, Frankrike, U. S. A. och Italien) gick
J. in på betydande begränsning i
flottrustningar, och genom ett samtidigt
»niomakts-fördrag» biträdde det principerna om Kinas
integritet och alla makters lika ekonomiska
chanser där. Under engelsk och amerikansk
förmedling träffades en separat uppgörelse
mellan J. och Kina i Shantungfrågan (febr.
1922): Tysklands f. d. arrendeområde med
gruvrättigheter och järnvägar, varv m. m.
skulle återlämnas till Kina mot höga
ersättningsbelopp till J. för dels de från Tyskland
erövrade »värdena», dels de kostnader för
förbättringar J. där nedlagt. Samtidigt
försvagades i viss mån J:s internationella ställning
genom att alliansen med England på
Washingtonkonferensen ersattes med ett
»fyrmakts-fördrag» (England, J., Amerika och
Frankrike) om bevarandet av status quo vid Stilla
havet — d. v. s. den upphörde i praktiken.
Efter krigsårens äventyrligheter var nu J.
åter hänvisat till de politiska uppgifterna
inom det egna landet samt en lika ivrig som
fredlig handelspenetration i Manchuriet. Ett
svårt avbräck vållades J:s folk och land
genom den fruktansvärda jordbävning med
följande eldsvådor, som 1 sept. 1923 praktiskt
taget utplånade den rika hamnstaden
Yoko
hama och anställde enorm förödelse i Tokyo.
Mellan J. och Förenta staterna kom det
tidtals till spänning till följd av den alltjämt
brännande immigrationsfrågan. Redan 1920
skärpte Kalifornien sina lagar därhän, att
japaner ej ens kunde arrendera jord, och när
1924 Amerikas nya stränga invandringslagar
infördes, avklippte de nästan helt möjligheten
för japaner att invandra, vilket väckte
utomordentlig förbittring. — Kejsar Yoshihito
efterträddes (dec. 1926) av sonen Hirohito
(eranamn S h o w a), vilken sedan nov. 1921
under faderns sjukdom förestått styrelsen.
Genom en lag av 1925 infördes allmän
rösträtt för män vid val till riksdagens
representantkammare. 1928 erkände J. den nya
nationalistregeringen i Kina. B. Kgn.
Litteraturanvisningar. Geografisk och
statistisk litteratur: The Japan Year
Book (årl.); Toyokitsi Harada, »Die
japa-nischen Inseln. Eine topographisch-geologische
Übersicht» (1890); »J., skildradt af japaner»
(1904); I. Wikander, »Ur J:s inre lif»
(Up-sala Kristliga Studentförbunds
Missionsskrift-serie, 1, 1910); I. Trotzig, »Cha-no-yu.
Japanernas teceremoni» (Populära Etnol. Skr.,
utg. av C. V. Hartman, 9, 1911); »Imperial
geologieal survey of Japan» (1915); E. Funch,
»I tempel och théhus» (1921); K. Haushofer,
»Das Japanische Reich in seiner
geographi-schen Entwicklung» (1921); E. Kornerup, »Det
nye J.» (1922); P. Bigelow, »J. and her
colo-nies» (1923); K. Haushofer, »J. und die
Japaner» (1923); F. W. P. Lehmann, »J.» (1925);
»Scientific J.» (1926); H. Molisch, »Im Lande
der aufgehenden Sonne» (1927); »The great
earthquake of 1923 in J.» (utg. av Bureau of
social affairs, 2 bd, 1927); S. Uyehara, »The
industry and trade of J.» (1927); O. Nachod,
»Bibliographie von J. 1906—1926» (2 bd, 1928).
Historisk litteratur: O. Nachod,
»Geschichte von J.», I—II, 1 (1906, 1929); J.
Morris, »Makers of J.» (1906); R. Kjellén, »J:s
’ancien régime’» (i Statsvet. Tidskr. 1906—08);
A. R. de La Mazelière, »Le Japon. Histoire et
civilisation» (8 bd, 1907—23); S. Okuma, »Fifty
years of New J.» (2 bd, 1909); sir E. Satow,
»The Far east 1815—71» (i »The Cambridge
modern history», IX, 1909); G. E. Uyehara,
»The political development of J. 1867—1909»
(1910); H. Saito, »A history of J.» (1912; ty.
uppl. s. å.); J. Murdoch, »A history of J.»
(3 bd, 1911; ny uppl. i 3 bd 1925); N. G.
Munro, »Prehistoric J.» (2:a uppl. 1911); W.
W. MacLaren, »A political history of J. ...
1867—1912» (1916); D. Murray, »J.» (ny uppl.
1920); J. H. Gubbins, »The making of modern
J.» (1922); H. Hjärne, »J. Historisk översikt»
(1923) och »Två svenska Japanfarare» (1923);
F. E. A. Krause, »Geschichte Ostasiens» (3
bd, 1925—26).
Japanering, äldre benämning på lackering.
Japanska graven^djupbäcken j Stilla baveL,
ö. om japanska oarna, intill 8,491 jn djup.^.
Se RirTtah via ’d^ör-rrå7n. ’”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
