Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jerusalems skomakare (Den vandrande juden) - Jerwen (Järva) - Jervis, John - Jesaja - Jesajas himmelsfärd, Jesajas vision el. Jesajas martyrium - Jeschil-yrmak - Jesd, Yezd - Jesdedjerd - Jesenin, Sergej Aleksandrovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063
J erwen—J esenin
1061
sprunget anses vara Matt. 16: 28 och Joh.
21: 20—24 i förening med skilda sagomotiv.
Litterärt har legenden behandlats av bl. a.
V. Rydberg, Per Hallström och H. Chr.
Ander-sen. Monogr. av Th. Kappstein (1906) och
K. Nyrop (1907).
Jerwen, nu J ä r v a, se E s 11 a n d, sp. 1079.
Jervis [d$ä’vis el. d$5’vis], John, earl av
S:t Vincent, brittisk amiral (1734—1823).
Deltog med utmärkelse som linjeskeppschef
i amerikanska frihetskriget, tog därpå säte
i underhuset och slöt
sig till oppositionen.
Han blev 1787
konter-amiral och under
kriget mot Frankrike
vi-ceamiral 1793 och
amiral 1795. Avgörande
blev J:s seger över en
i antal fartyg nära
dubbelt överlägsen
spansk flotta utanför
Kap S:t Vincent
(Spanska halvöns s. v. spets)
14 febr. 1797; J.
upp
höjdes därpå till earl av S:t Vincent. 1801—
04 var J. förste amiralitetslord och fick 1821
den högsta amiralsvärdigheten, admiral of the
fleet. J. är en av Englands mest berömda
amiraler från segelflottornas tid och var
Nel-sons föregångare. Biogr. av W. V. Anson
(1913). Ö-g.
Jesa’ja (namnformen hebreisk; den
grekiska är Esaias), den förste av de »större
profeterna» i G. T., kallad till profet i
Juda rike omkr. 740 f. Kr. J. hade ej blött
en avgörande religiös betydelse, utan han
utövade därjämte ett väsentligt inflytande
på sitt lands politiska ledning. Under hans
tid upplevde Juda det syrisk-efraimitiska
kriget, Juda rikes underkastelse under Assyrien
och Sanheribs fälttåg mot Juda. J. tolkade
Jahves vilja med hänsyn till dessa
tilldragelser. Han förkunnade Jahves allsmäktiga
majestät såsom ingen annan före honom i
Israel. Inför den Allsvåldige äro alla
väldigheter maktlösa. Det är därför Israels
ovillkorliga skyldighet att förlita sig på honom
allena och även i yttersta nöd vänta hjälp
endast av honom. Dessa tankar sökte han
med all kraft inskärpa hos konung Ahas,
när denne anfölls av konungarna i Damaskus
och Efraim (syrisk-efraimitiska kriget), och
han erbjöd sig att bekräfta sina ord genom
ett tecken (se Immanuel). Ahas vågade
emellertid icke förtrösta endast på Jahve utan
sökte i stället hjälp hos den assyriske
konungen Tiglatpileser III, och Juda blev
därigenom lydrike under Assyrien. Under Ahas’
son och efterträdare Hiskia (se d. o.) avrådde
J. enträget men förgäves uppror mot
Assyrien, och då den assyriske konungen Sanheribs
härmassor hotade Jerusalem, utlovade J. hjälp
från Jahve. Hjälpen kom i form av en pest,
som utbröt i Sanheribs här, och för de fromma
i Juda fick denna händelse en betydelse, som
nästan kunde likställas med den uttåget ur
Egypten haft.
Sista delen av den profetiebok, som under
J:s namn upptagits i G. T:s kanon, är skriven
långt efter profetens död. Kap. 40—55 tillhöra
slutet av den babyloniska fångenskapens tid;
de utlova Babels fall samt befrielse och en
härlig framtid för Israel. Därjämte
återfinnas här (kap. 53) de i N. T. på Kristus
till-lämpade profetiorna om Jahves lidande
tjänare, som blev sargad för våra överträdelsers
skull. Författaren plägar kallas D e u t
ero-Jesaja (»den andre Jesaja»). S. H-r.
Jesajas himmelsfärd, Jesajas vision
el. Jesajas martyrium, en
apokalyp-tisk skrift, som föreligger i latinsk, slavisk
och etiopisk övers. Skriften berättar, att
Jesaja blev söndersågad, samt omtalar en
vision, i vilken Jesaja såg hela Jesu liv från
födelsen till himmelsfärden. E. S-e.*
Jeschil-yrmak (turk, »gröna floden»,
antikens Iris), flod på nordsidan av Mindre Asien;
omkr. 400 km. Mynnar med stort delta i
Svarta havet. Största, biflod är Kelkid-yrmak
(antikens Lykos).
Jesd, Y e z d, huvudstad i prov. J. i inre
Persien, på en av bergkullar omgiven
sandslätt, 1,150 m ö. h.; omkr. 30.000 inv. (hade
1810 omkr. 100,000). J. är viktig knutpunkt
för karavanvägar och har livlig handel på
Indien. Siden-, bomulls- och kopparindustri.
Jesdedje’rd (arab. Jazdadji/rd), tre konungar
av sasanidernas dynasti i Persien: J. I (399—
420), J. II (439—457) och J. III (633—641).
Under den sistnämnde tillintetgjorde araberna
persiska riket. Se Persien, historia.
Jese’nin, Sergej Aleksandrovitj, rysk
skald av bondesläkt (1895—1925). J. började
sin litterära bana 1915, då hans första bok,
»Rädunitsa», utkom; därefter följde »Golubénj»
(1918), »Selskij
tjaso-slov» (En
bypsalmbok, 1919), »Kljutji
Marii» (Marie
nycklar, 1920), »Ispovjed
huligana» (En
huli-gans bikt, 1921).
Efter novemberrevolutionen 1917 samarbetade
J. med
socialrevolutionärerna, senare med
kommunisterna,
bildade tills, m.
Marien-hoff, Sjersjenevitj och
Ivnev imaginisternas sammanslutning och
redigerade deras manifest. 1919—21 reste han
över hela Ryssland, besökte Tyskland och
Amerika samt skrev därefter »Pugatjev»
(1922), »Moskva kabatskaja» (Moskvas
krogliv, 1924), »O Rossii i revolutsii» (Om
Ryssland och revolutionen, 1925). J. var en stor
talang, men hans excesser medförde hans
förtidiga död. Han var en tid g. m. Isadora
Duncan (se d. o.). A. de R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
