Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesu barndomsbok - Jesu heliga hjärtas brödraskap - Jesuitdrama - Jesuitisk - Jesuitorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Jesu heliga hjärtas brödraskap—Jesuitorden
1068
svenska uppl. utkommo. Jfr P. O. Bäckström,
»Svenska folkböcker», II (1848). J. P.*
Jesu heliga hjärtas brödraskap (fr.
Congré-gation du Sacré-cæur de Jésus), en 1794 i
Belgien grundad kryptojesuitisk orden, som efter
1814 uppgick i den återupprättade
jesuitorden. — Ett kvinnligt Jesu heliga hjärtas
sällskap (fr. Dames du Sacré-cæur) stiftades
på jesuitiskt initiativ i Paris 1800 av Sophie
Barat och fick 1829 påvlig stadfästelse. Det
har ägnat sig åt uppfostran av kvinnlig
ungdom inom de högre stånden, och dess omkr.
8,000 led., populärt kallade »jesuitinnor», äro
nu spridda över hela världen. E. Nwn.
Jesuitdrama, se Skoldrama.
Jesuitisk (se J e s u i t o r d e n), oftast i
betydelsen bedräglig, lömskt hänsynslös.
Jesuitorden (sp. Compania de Jésus, lat.
Soci’etas Jèsu, förk. S. J.), rom.-kat. kyrkans
inflytelserikaste ordenssamfund, präglat av
sin spanske, under namnet Ignatius Loyola
(se Loyola) kände upphovsmans personliga
och nationella egenart. Dess början räknas
från 15 aug. 1534, då Loyola och sex av hans
studiekamrater i Paris (Favre, Xavier, Laynez,
Salmeron, Bobadilla och Rodriguez) under
löfte om ständig fattigdom och kyskhet
förbundo sig att över Venezia fara till
Jerusalem för att vårda sjuka och bedriva mission
bland saracenerna. Sedan det 1537 utbrutna
kriget mellan Venezia och turkarna
omintetgjort denna plan, utformade de förbundna sin
sammanslutning till ett prästsällskap för inre
och yttre mission, som 27 sept. 1540 fick
påvlig stadfästelse. Därvid bestämdes
medlemsantalet till högst 60, men denna begränsning
bortföll redan 1543. Den förste
ordensgene-ralen blev Loyola, 1541—56. I den katolska
hednamissionens historia ha jesuiterna med
Xavier som banbrytare gjort lysande
insatser, framför allt i Ostindien, Kina, Japan och
Sydamerika. Deras missionsmetoder ha dock
givit anledning till mycken kritik (jfr G. W.
Lindeberg, »Katolicismen i ljuset av dess
missionsverksamhet», 1928). Med den inre
missionen (predikan, fattig-, sjuk- och själavård)
förbands snart en strävan att stäcka
reformationens segertåg. Den katolska
motreforma-tionen blev j:s mest skickelsedigra historiska
insats. Redan på Tridentinska mötet (1545 ff.)
övade jesuiterna ett avgörande inflytande.
Sedan vunno de snabbt insteg i de katolska
länderna. I Portugal, där Xavier och
Rodriguez verkade redan 1539, vunno jesuiterna vid
1600-talets mitt stort inflytande på regeringen.
De tillkämpade sig även i Spanien den religiösa
ledningen. I Frankrike togo de parti för
gui-serna i kampen mot hugenotterna, utvisades
1594 men återkallades 1603 och kunde längre
fram, då de fått makten över Ludvig XIV,
krossa protestantismen i landet. Till
Tyskland kom Favre 1541. Som den blodiga
mot-reformationens organisatör framträdde där
Petrus Canisius (se d. o.). Jesuitkollegier
upprättades bl. a. i Köln (1544), Wien (1552) och
Ingolstadt (1556). Protestantismen
undertrycktes bl. a. i Baden, Niederbayern,
Österrike och Steiermark, delvis också i Ungern.
Det till hälften protestantiska Belgien
åter-vanns för katolicismen, och även i
Nederländerna kunde jesuiterna inregistrera stora
framgångar. Till Polen kommo de 1564 och
vunno där under Sigismund Vasa (reg. 1587
—1632) en maktställning, som betydde
undergång för protestanter och grekisk-ortodoxa.
Bland icke-katolska länder togo de framför
allt sikte på England, varifrån de dock, efter
hemliga stämplingar mot drottning Elisabet»
kyrkoregemente, snart blevo fördrivna.
Under stuartarna togo de skadan igen men
drogos med i Jakob II:s fall. I de nordiska
länderna hade de ingen större framgång. Deras
framstöt i Sverige under Johan III blev utan
varaktig betydelse. Inom den
grekisk-ortodoxa kyrkan, särskilt i Ryssland, Litauen och
Konstantinopel, sökte de åstadkomma en
förening med Rom, dock utan bestående resultat.
Sina största yttre framgångar vann j.
under Claudio Aquaviva, den femte
generalen, 1581—1615. Då och under de
närmaste 15 åren växte den jämförelsevis
snabbast och utvecklades till en verklig
världsmakt. 1626 ägde den 16,000 medl. Utanför
Europa var den talrikast i Ostindien, Mexiko,
Peru och Paraguay. Framgångarna berodde
till stor del på den av orden bedrivna
undervisningsverksamheten. Inriktad på de högre
stånden och förenad med noggrann kontroll
över lärjungarnas sedliga liv, ledde den till
betydande resultat i det formella men även
till en för tanke- och samvetsfrihet ofta
ödesdiger makt över själarna. Som
mönsteranstalt gäller det 1551 i Rom inrättade
Colle-gium romanum. Genom att i sin
biktverksamhet lägga an på de rika och maktägande,
framför allt furstarna, och genom att främja
kättarhatet, den folkliga övertron (vallfärder,
relik- och Mariadyrkan under starkt
framhållande av läran om den obefläckade
avlel-sen) och en pelagiansk-rationalistisk
uppfattning av den gudomliga nådens förhållande till
den mänskliga viljan ha jesuiterna vetat att
vidga och befästa sin maktställning inom alla
samhällsklasser. De glänsande resultaten
måste även ses mot bakgrunden av j:s
särställning i munkväsendets historia. För jesuiterna
gällde det icke att undfly världen utan att
i kyrkans och påvedömets intresse behärska
den. Fastor o. a. kroppsspäkningar trädde
därför tillbaka, och av påvarna hugnades
orden med privilegier, som gåvo den snart sagt
obegränsad rörelsefrihet. Av största
betydelse blev också den militäriskt fasta
organisationen, fastställd i de av Loyola utarbetade
och av Laynez fulländade »Constitutiones
Societatis Jesu» (ingå i »Institutum
Socie-tatis Jesu», ordens egentliga lagkodex). Efter
tvåårigt novitiat med trägna övningar i
anslutning till Loyolas »Exercitia spiritualia»
avlägga novitierna munklöftena och
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
