Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jodhpur el. Marwar - Jodid - Jodipin - Jodism - Jodjärnpiller - Jodkakexi - Jodkalium - Jodl, Friedrich - Jodla - Jodnatrium - Jodocus (Jobst) - Jodocus Pratensis - Jodoform (Jodoformium) - Jodometri - Jodpreparat - Jodsalter - Jodsprit - Jodsyra - Jodtal - Jodtinktur - Jodväte, Jodvätesyra - Joël - Joensuu - Joest, Ernst - Joffe, Adolf Abramovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Jodid—Joffe
1088
inv. (1921). Genomflytes av Luni och utgöres
huvudsaki. av stäpp och sandöken; på gränsen
i s. ö. bergskedjan Aravalli. Bomulls- och
veteodling, brytning av järn, zink, salt och
marmor. Huvudstad: J o d h p u r, 73.480 inv.,
med maharajans palats, berömt tempel (Maha
Mandir) och ringmur; på en omkr. 100 m hög
klippa invid staden ett imponerande citadell.
— J. kom under brittiskt skydd 1818.
Jodid, se Jodföreningar.
Jodipln, se Jodpreparat.
Jodi’sm, jodförgiftning (se d. o.).
Jodjärnpiller, se Järnpiller.
Jodkakexl, se Jodförgiftning.
Jodkalium, se Jodföreningar och
Jodpreparat.
Jodl, Friedrich, tysk filosof (1849—
1914), prof, i filosofi 1885 vid det tyska univ.
i Prag och 1896 i Wien. J. är en av
huvudrepresentanterna för den nutida tyska
positi-vismen och sluter sig närmast till Stuart
Mill, ehuru även ett visst närmande till
ny-kantianismen kan spåras hos honom. Hans
betydelsefullaste arbete är »Geschichte der
Ethik in der neueren Philosophie» (2 dir, 1882
—89). Därjämte utgav han en värdefull
»Lehr-buch der Psychologie» (2 dir, 1896; 4:e uppl.
1916) och en monogr. över Feuerbach (1904).
Postumt utgåvos J:s »Vom Lebenswege» (2
bd, 1916), »Ästhetik der bildenden Künste»
(1917) och »Allgemeine Ethik» (1918).
Monogr. av Margarethe Jodl (2 uppl. 1920). S-e.*
Jodla, se J o d d 1 a.
Jodnatrium, se Jodföreningar och
Jodpreparat.
Jodöcus (Jobs t), tysk konung, markgreve
av Mähren (d. 1411). Ärvde 1375 Mähren och
erhöll 1378 som pant hertigdömet Luxemburg
och Mark Brandenburg, varigenom han blev
en av Tysklands mäktigaste furstar. 1410
valdes J. till motkonung mot Sigismund.
Monogr. av J. Heidemann (1881).
Jodöcus Prate’nsis, se Josquin des Prez.
Jodofo’rm (Jodofo’rmium), CHJ3. J.
är ett tungt, citrongult, i vatten nästan
olösligt kristallpulver med egendomlig,
intensiv lukt; innehåller 96,7 % jod. Det brukas
som desinficierande medel. J:s antiseptiska
verkan är obetydlig. Större mängder j. ha
framkallat svår, t. o. m. dödande förgiftning.
Många ersättningsmedel för j. ha varit i bruk,
t. ex. dermatol, xeroform m. fl. C. G. S.
Jodometrl, se Kemisk analys.
Jodpreparat kallas varje farmaceutisk
beredning, vari jod ingår. Viktigast äro
jod-kalium och jodnatrium, som kiaftigt öka
saftströmningen, varigenom de kunna bringa
sjukliga ansamlingar av vätska eller av vissa slags
celler och vävnader till att uppsugas och
försvinna. Härmed sammanhänga antagligen
dessa medels kraftiga verkningar i
framskridna fall av syfilis. Andra j. äro jodoform
(se d. o.) samt jodsprit eller jodtinktur.
Jod-spritpreparaten användas utvärtes som
hud-retande och antiseptiska medel. J o d i p i n
är ett av de moderna ersättningsmedlen för
jodkalium, i vilka jod bundits vid sesamolja
(se d. o.); dess verkan är mildare. C. G. S.
Jodsalter, se Jodföreningar.
Jodsprit, se Jodpreparat.
Jodsyra, se Jodföreningar.
Jodtal, en särskilt inom fettkemien viktig
konstant, vars storlek anger ifrågavarande
fetts halt av omättade syror. Dessa, t. ex.
oljesyra, linolsyra, addera 2 atomer fri jod
för varje i molekylen ingående
dubbelbindning under jodens avfärgning, medan
mättade syror, t. ex. palmitinsyra, stearinsyra,
icke addera jod. J. är den jodmängd i gram,
som 100 g fett förmå upptaga. Bestämningen
tillgår så, att en avvägd mängd (0,1—1.0 g)
av provet löses i 20 kbcm kloroform och
försättes med 25 kbcm av en jodlösning, beredd
genom upplösning i en 1 alkohol av 25 g
jod och 30 g sublimat eller av 16 g
jod-monoklorid (se J o d f ö r e n i n g a r). Efter
i förra fallet 24, i det senare 2 tim.
bestämmes jodöverskottet med natriumtiosulfat.
Icke torkande feta oljor ha ett j., mindre
än 95, halvtorkande 95—120, torkande 120
—200. G. S-ck.
Jodtinktür, se Jodpreparat.
Jodväte, Jodvätesyra, se Jodföreningar.
Joel, en av de s. k. mindre profeterna i
G. T. Han tillhörde tiden efter judarnas
återkomst från Babel och profeterade, att Jahve
skulle utgjuta sin ande över israeliterna men
hålla dom över hedningarna. S. H-r.
Joensuu [jå’ensu], stad i Kuopio län.
Finland, vid Pielis älvs utlopp i Pyhäselkä sjö av
Saima vattensystem, grundad 1848; 15 kvkm,
4,846 inv. (1928), finsktalande. Har snabbt
utvecklat sig till Nordkarelens centrum;
livlig ångbåtstrafik på Saimasjöarna och på den
kanaliserade älven till sjön Pielinen. Karelska
stambanan (Viborg—Nurmes) berör J., och en
bibana västerut till Outokumpu koppargruva
har nyligen öppnats för trafik. Ståtligt
stadshus av E. Saarinen (uppf. 1913). J:s industri
är obetydlig, men invid J. ligga (i Pielisensuu
socken) Penttilä såg (numera tillhörande
Repola wood Itd.; tillv. 18.000 stds) och en
fanerfabrik (tillv. 8,000—9.000 kvm). O. Brn.
Joest [jäst], Ernst, tysk veterinär (1873
—1926). Var föreståndare för en del
bakteriologiska institut i Tyskland och
utnämndes 1904 till prof, i patologisk anatomi vid
veterinärhögskolan i Dresden, vilken 1923
inrangerades som fakultet under univ. i Leip
zig. J. ansågs vara sin tids främste
veteri-närpatolog-anatom. Han offentliggjorde över
ett 80-tal avh. i facktidskr. samt flera större
arbeten, däribland »Spezielle pathologische
Anatomie der Haustiere» (1919 ff.), det
förnämsta i sitt slag. J. V-m.*
Jo’ffe, Adolf Abramovitj, rysk
bol-sjevikisk diplomat av judisk börd (1883—1928).
Var dec. 1917—mars 1918 sovjetdelegerad vid
fredsunderhandlingarna i Brest-Litovsk, blev
därefter (mars s. å.) ambassadör i Berlin och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>