Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes’ brev (Johannes’ epistlar) - Johannesbrödträd - Johannesburg - Johannes Damascenus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1109
Johannesbrödträd—Johannes Damascenus
1110
gande av enskild natur. De tillskrevos på
300-talet en presbyter Johannes från
apostolisk tid; med det första brevet förete de vissa
likheter i syfte och uttryckssätt. J. P.*
Johannesbrödträd, Ceratönia si’liqua, ett i
ö. Medelhavsländerna vilt men ofta odlat
mindre träd; tillhör baljväxterna, har
par-bladiga, läderartade blad och små, kronlösa
blommor i klasar. Frukterna, johanne
s-b r ö d, Siliqua dulcis, äro långa och breda
baljor. De innehålla ända till 50 %
rörsocker och användas till föda åt människor
och boskap samt till läkemedel. Fröna
begagnades förr som vikter av apotekare och
juvelerare (»karat», av deras arabiska namn,
karob). Enl. en legend livnärde sig Johannes
Döparen med dessa frukter under sin
vistelse i öknen. G. M-e.
Johannesbrödträd, Ceratönia siliqua. A kvist med
blomställning, B frukt, O frö.
Stadshuset i Johannesburg.
gård äro J :s mest besökta parker. J. är säte
för en anglikansk biskop och den apostoliska
vikarien för Transvaal. Witwatersrands
universitet, från university-college ombildat till
fullständigt univ. 1921, hade 1926 1,347 stud.
N. ö. om staden upprättades 1903 unionens
astronomiska och seismologiska
observato-rium. — Sv. kyrkan grundade 1902 i J. en
missionsstation och räknar nu omkr. 3,000
hednakristna därstädes; kyrka och skola. J.
anlades 1886 och blev inom 10 år Sydafrikas
största stad. Erövrades 31 maj 1900 av
engelsmännen.
Johannes Damascenus, den
grekisk-bysantinska kyrkans främste och inflytelserikaste
teolog. Om hans levnadsöden är föga bekant;
han föddes trol. i slutet av 600-talet och dog
före år 754. J. vann först ryktbarhet genom
sitt uppträdande mot kejsar Leo III till
försvar för bilddyrkan. Sin största betydelse
fick han genom sitt dogmatiska
huvudarbete »Pegé gnöseos» (Kunskapens källa),
en med takt och precision genomförd
sammanfattning av grundtendenserna i den
tidigare kyrkliga läroutvecklingen. Verket äger
än i dag utomordentligt anseende i grekiska
kyrkan, vilken skattar J. högt även som
hymndiktare. Biogr. av J. Langen (1879) och
V. Ermoni (1904). (G. A-n.)
Johannesburg [eng. uttal d^åuhä^isbög],
stad i Transvaal, Sydafrikanska unionen;
301,155 inv. (1926), därav 170.543 européer.
J. ligger 1,750 m ö. h. i Witwatersrand range,
Sydafrikas främsta guldförande berg och
vat-tendelare mellan Vaal river och Limpopo
river. J. är en betydande järnvägsknut (se
kartan vid Sydafrikanska unionen);
flyghamn. J. är medelpunkten för Transvaals
guldbergverk. Klimatet är på det hela taget
hälsosamt. Medeltemp. under sommaren är
22,2° C, under vintern 11,7° C. Vid Eloff Street
och i dess närhet ligga stadens märkligaste
byggnader, stadshuset, börsen och andra
affärshus samt klubbhus. Många kyrkor; en
stor synagoga. Joubert park, Hospital
gardens och Eckstein park med zoologisk träd-
Guldgruva vid Johannesburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
