Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johannes Matthiæ Gothus - Johannesnycklar - Johannes Prästen, Johannes Presbytern - Johannesört - Johannisbad - Johannisberg (Preussen) - Johannisberg (Medelpad) - Johannisborg - Johannishus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1115
Johannesnycklar—Johannishus
1116
dess lagförslag 1650, var det fråga om att
utesluta honom ur prästeståndet. För att
främja sitt fredsideal om union mellan de
evangeliska kyrkorna började J. utgiva den
av Acontius’ idéer starkt beroende
skriftserien »Rami olivæ septentrionalis» (Det
nordiska olivträdets grenar; 1656—61). Efter
Karl X Gustavs död fick oviljan mot J :s
syn-kretistiska idéer sådan överhand, att
regeringen förbjöd läsandet av J:s samtliga
skrifter. Vid 1664 års riksdag nödgade
prästeståndet J. att begära avsked från biskopsämbetet,
vilket beviljades honom s. å. för »hans
ålderdom samt goda meriter och kvaliteter». -—
Litt.: Hj. Holmquist, »Johannes Matthiæ
Gothus», I (1903), och »Till frågan om Acontius»
(i »Teologiska studier tillägnade E. Stave»,
1922). Hj. H-t. (Hg Pl.)
Johannesnycklar, bot., se Orkidéer.
Johannes Prästen, Johannes P r e s b
y-t e r n, en personlighet, omtalad i flera
medeltidskrönikor. Han angavs ha levat på
1100-talet, och hans rike förlädes till Indien m. fl.
länder, småningom särskilt till Abessinien. C.
Marinescu har i rumänska akad:s Bulletin
de la Section Historique, bd X (1923), givit en
fyndig förklaring av legenden. Den etiopiska
termen för konung liknade det ital. namnet
Gian, Johan, och uppfattades av italienska
köpmän i Palestina och Egypten som förnamn
på Abessiniens konung. Då denne i viss mån
var prästkonung, kallade man honom p r e
s-bytern J. När Abessinien under korstågen
stred mot islam och sände en beskickning till
Palestina, framstod dess konung som en
räddare, och fantasien tilldelade honom Indiens
sagoskatter. Hj. H-t.*
Johannesört, Hypericum, artrikt, i nästan
alla tempererade och varma länder
representerat växtsläkte av fam. Guttiferae. Vanl.
fleråriga örter med motsatta, helbräddade och
genomskinligt punkterade blad samt gula,
sällan röda blommor i toppställda knippen.
I Sverige finnas 7 arter. Äkta j., H.
per-foratum, med tvåkantig, och ängs j oha
n-n e s ö r t, E. quadrangulum, med fyrkantig
stjälk, äro vanliga på ängsbackar o. dyl. upp
till Jämtland och Ångermanland. Den förra
har varit officinell (använd mot lungsot).
De unga blommorna ge vid pressning ett rött
färgämne, hypericin. Storblommiga arter,
t. ex. H. calycinum (från Orienten, buskartad),
odlas i växthus och boningsrum. G. M-e.
Joha’nnisbad [-bät], tjeck. Janské Låznè,
bad- och luftkurort i Riesengebirge, n. ö.
Böh-men; 294 inv. (1921). Radioaktiva, varma
källor (29,6° C), järnkällor. Säsong 1 april—15
sept.; 6,000 kurgäster årl. Omtyckt
vinter-sportplats.
Joha’nnisberg [-bärk], by i preuss. prov.
Hessen-Nassau, på Rheingaugebirges
sydsluttningar mot Rhen; 1.502 inv. (1925). I
närheten ligger slottet J., varifrån det berömda
rhenvinet »Johannisberger» kommer. Äges
av furstesläkten Metternich.
Johannisberg, stationssamhälle i Torps och
Borgsjö socknar, Medelpad, vid statsbanan
Ange—Sundsvall och bruksbanan
Johan-n i s b e r g—L jungaverks järnväg
(öppnad för persontrafik 1913); omkr. 350
inv. (1920). Vid J. Hussborgs lantmanna- och
lanthushållsskola.
Porttornet till Johannisborgs slottsruin.
Johannisberg, fordom slott invid
Norrköping, n. om Motala ström. Påbörjades 1614
av hertig Johan av Östergötland, tillföll vid
hans och hans makas död 1618 kronan, som
lät fullborda byggnaderna och tillhörande
befästningar. Slottet förföll snart och hade
länge stått obebott, då det 1719 brändes av
ryssarna. Av porttornet kvarstår en vacker
ruin. L. W :son M.*
Huvudbyggnaden på Johannishus.
Johannishus, Blekinge läns största gods,
fideikommissegendom, med huvudgården i
Hjortsberga socken, vid Listerbyån, 9 km
n. v. om Ronneby; omfattar med
underlydande i Förkärla (Tromtö), Edestads och
Nättra-by socknar tills. 9,415 har, därav 2,048 har
åker; tax.-värde 3,275,000 kr. (1927).
Slottsbyggnad i enkel fransk renässans. Godset
grundades 1670 av landsdomaren Nils Skunck
och hette länge Skunckenberg. 1684
köptes det av generalamiralen greve H.
Wachtmeister, som 1712 gjorde det jämte
Tromtö till fideikommiss för sin släkt. 1769’
ändrades namnet till J. (Jfr H.
Wachtmeister i Personhist. Tidskr. 1911.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
