Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jonsson, Olof, i Hof - Jonsson, Sven August Adolf - Jonstorp - Jonstrup - Joplin - Joppe - j:or - 1. Joram (konung i Juda rike) - 2. Joram (konung i Israel) - Jord - Jordabalk - Jordabrev - Jordaens, Jacob, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Jonsson, S. A. A.—Jordaens
1154
»Abundantia.» Målning av J. Jordaens i museet i Bryssel.
rättsförslag. Han
medarbetade vid bildandet av
högerns riksorganisation,
Allmänna
valmansförbun-det, och var led. av dess
överstyrelse 1904—19 (ordf.
1917). Bland hans många
kommittéuppdrag må
nämnas ledamotskap av
sjö-försvarskommittén 1880—
82, unionskommittén 1895
—98 samt
riksdagshus-kommittén. I Gävleborgs
läns landsting har han
varit mångårig led. samt
ordf. 1908 och 1911—
15. E. Thms.
Jonsson, Sven August
Adolf, skulptör (f. 187’2
7/7). Började som
snickar-lärling och lärde
träsni-deri vid Tekniska skolan
i Stockholm 1893—95.
Studerade skulptur i Paris
1899—1901, var bosatt i
Rom 1904—14, därefter verksam i
hemlandet. J. har utfört kvinnobilder, ideella
kompositioner, byster, statyer, gravmonument m. m.
Nämnas må staty i marmor av Oscar
Ekman i Göteborgs högskola, byster av Gustav V,
S. Arrhenius, P. P. Waldenström,
Sweden-borg (Chicago), Hj. Branting (Folkets hus,
Stockholm). G-g N.
Jonstorp, socken i Malmöhus län, Luggude
härad, vid Skälderviken; 28,49 kvkm, därav
omkr. 5 kvkm exklaver, 1,628 inv. (1929).
Odlad slättbygd; vid kusten i n. v. en del
av Kullabergsåsen. 2,459 har åker, 162 har
skogs- och hagmark. Ingår i Farhults och J:s
pastorat i Lunds stift, Luggude n. kontrakt.
Jonstrup, Danmarks äldsta
folkskolesemi-narium, Köpenhamns amt, 17 km n. v. om
Köpenhamn. Grundades 1791 på Blaagaard
vid Köpenhamn; flyttades 1809 till nuv. plats.
Joplin [d^å’plin], stad i s. v. Missouri, U.
S. A., en av U. S. A:s huvudorter för
zink-och blymalmsbrytning; 29,902 inv. (1920).
Joppe, se J a f a.
j:or, förk. av junior.
Jöram. 1. Konung i Juda rike omkr. 850
f. Kr., Josafats son. Han var g. m. den
israelitiske konungen Ahabs dotter Atalja (se
d. o.). Under hans tid avföllo edomiterna från
Juda. — 2. Konung i Israel omkr. 850 f. Kr.,
konung Ahabs son. Tills, m. Juda konung
Josafat krigade han mot moabitkonungen
Mesa. J. dödades av Jehu (se d. o.). (S. H-r.)
Jord, se Jordarter.
Jordabalk, förk. JB, den avd. av Sveriges
allmänna lag, som behandlar rättigheter till
fast egendom (»jord») och skyddsmedlen för
dessa. Motsv. avd. finnas i alla gamla svenska
lagar med balkindelning. Av j. i 1734 års
lag ha numera (i Sverige; ävenså i Finland,
om än i vida mindre utsträckning) stora delar
ersatts med nyare lagar; bland dess
ursprungliga 18 kapitel är det blott 2, som ej
undergått större el. mindre ändringar. 1903—09
utarbetades av Lagberedningen förslag till
ny j., varav vissa delar upphöjts till
gällande lag; se Arrende, Hyra,
Inteckning, Nyttjanderätt, S e r v i t u t och
Tomträtt. Om innehållet i de
kvarstående delarna av den gamla j. se bl. a. art.
A r v e j o r d, Hävd, Köp och
Lösningsrätt. C. G. Bj.
Jordabrev, gammalt uttryck för köpebrev
o. a. åtkomsthandlingar rörande jord.
Jordaens [jårdä’ns], Jacob, d. ä.,
flamländsk målare (1593—1678). Lärjunge av
Adam van Noort i Antwerpen, mästare i
»vat-tenfärgsmåleri», d. v. s. målade imitationer
av vävda tapeter. 1617 utförde J. den första
daterbara målningen, en »Korsfästelse» i
Paulskyrkan i Antwerpen, 1618 den första
med årtal betecknade målningen, »Herdarnas
tillbedjan» i Nationalmuseum i Stockholm.
Mot slutet av 1620-talet kom han i nära
beröring med P. P. Rubens, genom vars
förmedling han synes ha erhållit stora och
hedersamma uppdrag. De båda konstnärerna
voro till sin lynnesart varandra högst olika.
Rubens’ område är det animala, pulserande
livet, blodfulla och rörliga gestalter, J:s det
vegetativa välbehaget. Hans frodiga modeller
röra sig icke i onödan, de tyckas fyllda av
druvsaft och dästa av frukter, vare sig de
äro helgon, bönder eller borgare. Hans bilder
äga poetisk sanning, när deras motiv äro
hämtade från en stor vilande natur med
hopar av frukt, med boskap och saft fulla
kvinnokroppar. »Abundantia» (överflödet; se
bild) är väl J:s mest strålande verk. Men
även eljest tar sig mästaren anledning att
skildra det godmodigt sorglösa. Så i de många
X. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
