Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Josephson, Ludvig Oscar - Josephson, Ragnar - Josia - Josias (Fredrik) - Jósika, Miklós - Jos-Pe-förfarandet - Josquin des Prez - Jost, Ludwig - Jostedalen - Jostedalsbreen - Josua
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1209
Josephson, R.—Josua
1210
tern. J. har utgivit bl. a. »Teaterregie» (1892),
»Studier och kritiker» (5 h., 1895—98) samt
»Ett och annat om Henrik Ibsen och Kristiania
teater» (1898) m. m. Bland hans dramatiska
arbeten märkas de historiska skådespelen
»Folkungalek» (1864) och »Marsk Stigs
döttrar» (1866). Han iscensatte bl. a. operan
»Afrikanskan» samt skådespelen
»Sardanapa-lus», »Brand», »Peer Gynt» och »Mäster Olof».
Som dramatisk författare är J. omständlig och
föga originell, och i hans övriga skrifter möter
en självgod envishet, som motgång och
missräkning mot slutet drevo nära, kverulens. J:s
betydelse för svensk teater ligger helt i hans
ideella kamp för det högre dramats plats i
repertoaren, hans djärva initiativ, då det
gällde att framföra den nyare litteraturens
storverk (Ibsen, Strindberg), och framför allt
i hans verksamhet som regissör. Han följde
därvidlag samtida tyska mönster i Heinrich
Laubes anda, med huvudvikten lagd på talets
konst och samspelets avslipning. I den
personliga instruktionen låg J:s styrka. G. K-g.
Josephson, Ragnar, konsthistoriker (f.
1891 8/3). Blev fil. lic. 1916, fil. dr och docent
i konsthistoria vid Uppsala univ. 1919; står
1929 på första förslagsrummet till prof, i
Lund; har varit sekr. i Rådet till skydd för
Stockholms skönhet 1919—26. — J. har
hunnit med en omfattande produktion på olika
forskningsområden i konsthistoria. Hans
förnämsta arbeten behandla arkitektur- och
stadsplanehistoriska problem, t. ex.
»Stads-byggnadskonst i Stockholm intill år 1800»
(1918), »Svensk 1800-tals-arkitektur» (i
Teknisk Tidskr., Arkitektur, 1922), »Tessin i
Danmark» (1924), »Apollotemplet i Versailles»
(1925), »Tessins slottsomgivning» (1925), »Hur
Rom byggdes» (1926). Andra arbeten, ss.
»Romantiken» (1926) och »Bernard Foucquet»(1928),
behandla måleri och skulptur eller konstteori
(flera uppsatser). J. är även känd som
skönlitterär författare, t. ex. »De friaste
konsternas akademi» (1917), i vilken nutida
konstfrågor diskuteras, och som skald (»Kedjan»,
1912,^»Judiska dikter», 1916, »Nyhebreisk
lyrik», 1920; tills, m. M. Ehrenpreis). Han har
som konstkritiker gjort uppmärksammade
inlägg i aktuella konstfrågor. E. L-k.
Josla, konung i Juda rike, var en from, för
Jahvedyrkan nitälskande konung. På hans
tid fann översteprästen Hilkia i Jerusalems
tempel en lagbok, som påbjöd, att offer till
Jahve finge frambäras endast i detta tempel,
och J. genomförde en reformation i
överensstämmelse härmed. Den ifrågavarande
lagboken torde ingå i 5:e Mosebok (jfr P e n t
a-teuken). J. inlät sig i strid med farao
Necho av Egypten och sårades till döds i
slaget vid Megiddo 609 f. Kr. S. H-r.
Joslas (Fredrik J.), hertig av
Sachsen-Koburg-Saalfeld, tysk fältherre (1737—1815).
Ingick 1759 i österrikiska armén, blev 1773
fältmarskalklöjtnant och 1789 fältmarskalk,
sedan han under kriget mot turkarna besatt
Valakiet. Vid Neerwinden i Belgien 1793
besegrade J. Dumouriez men nedlade befälet
efter nederlaget vid Fleurus 26 juni 1794.
Jösika [jå’$ika], M i k 1 6 s, baron, ungersk
romanförfattare (1796—1865). Tillhörde en av
Siebenbürgens förnämsta släkter, deltog med
utmärkelse i italienska och franska fälttågen
1814 och 1815, lämnade så krigstjänsten och
levde länge i tillbakadragenhet. 1836 utkom
hans första och bästa roman, »Abafi», en
moraliserande, romantisk-historisk skildring från
slutet av 1500-talet, vilken följdes av en
mängd andra historiska romaner i Walter
Scotts stil. J. var en banbrytare för den
ungerska prosadiktningen och sitt lands förste
egentlige romanförfattare. Vid utbrottet av
1848 års revolution utsågs J. till medlem av
försvarsutskottet; han förblev hela kriget en
trogen anhängare av Kossuth. Han flydde
därefter till utlandet och bosatte sig i Bryssel,
där han utvecklade en väldig
författarverksamhet. Hans alstring uppgick till omkr. 125
bd, varav det mesta nu är glömt. K. B. W.
Jos-Pe-förfarandet, se Färgfotografi.
Josquin des Prez [’gåskä’ dä pre’],
latiniserat Jodöcus Prate’nsis, nederländsk tonsättare
(omkr. 1450—1521), elev av Okeghem i Paris.
1484—94 var J. kapellsångare i Sixtinska
kapellet i Rom, 1495—99 dir. vid domkören i
Cambrai, 1500 sannolikt i Paris och 1503 i
Ferrara. J. innehade de sista åren av sitt liv
kanonikat i Condé, där han avled. J. var sin
samtids ypperste tonsättare. Hans produktion
omfattar mässor, motetter och chansons.
Nederländska musikhistoriska sällskapet utger
hans samlade verk. T. N.
Jost, L u d w i g, tysk växtfysiolog (f. 1865),
prof, i botanik i Heidelberg sedan 1919, förut
i Strassburg. J. har varit flitig forskare inom
skilda grenar av växtfysiologien, särskilt
ret-ningsfysiologien, men är mest bekant som
författare av den allmänt använda
läroboken »Vorlesungen über
Pflanzenphysiolo-gie» (1904; 4:e uppl. med titeln W. Benecke
och L. Jost, »Pflanzenphysiologie», 2 bd,
1923—24). L.-G. R-ll.
Jostedalen, norsk dalgång i Sogn og
Fjor-dane fylke, från inre Sognefjorden
(Luster-fjorden), omkr. 40 km mot n. Genomflytes av
Jostedalselven och kantas av branta fjäll.
Snö- och jordskred vanliga.
Jostedalsbreen, Norges och europeiska
fastlandets största glaciär, huvudsakl. i Sogn og
Fjordane fylke, mellan inre Sogne- och
Nordfjordarna, v. om Jostedalen; huvudglaciären
(med s. v. utlöparen Jostefonn) omkr. 855
kvkm, tills, m. utlöpare (Tunsbergdals-,
Austerdals-, Bojum- eller Böyumsbreerna m. fl.)
och kringliggande småglaciärer 1,252 kvkm;
längd från s. v. till n. ö. omkr. 100 km, bredd
10—12 km, högsta punkt 2,038 m. Se bild på
plansch vid art. Norge.
Jösua, Nuns son, Moses tjänare och
efterträdare som folkets ledare. Enl. Josua bok
i G. T., en fortsättning av 5:e Mosebok, förde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
