Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Judar - Judas’ brev - Judas Galiléern (Gauloniten) - Judas Iskariot - Judas Lebbeus el. Taddeus - Judas Mackabeus - Judas’ silverpenningar - Judasträd - Judasöra - Judéen (Judiska landet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Judas’ brev—Judéen
1230
{4,8 %), Tyskland 575,000 (1 %), Ungern
473,310 (5,9 %), Tjeckoslovakien 354,342
(2,6 %), Österrike 300.000 (4,6 %),
Storbritannien och Irland 300.000 (0,6 %), Litauen
155,126 (7,6 %), Frankrike 150,000 (0,4 %),
Nederländerna 115,229 (1,7 %), Grekland
110,000 (2,2 %), Europeiska Turkiet 85,000
(4,5 %), Lettland 79,644 (5 %), Jugoslavien
64,421 (0,5 %), Belgien 50.000 (0.7 %),
Bulgarien 45,600 (0,9 %), Italien 45,000 (0,1 %),
Schweiz 20,955 (0,5 %), Sverige 6,474 (0,1 %),
Danmark 5,924 (0,2 %), Estland 4,639 (0,4 %),
Spanien 4,000 (0,02 %), Portugal 2,000 (0,03 %),
Finland 1,618 (0,05 %), Norge 1,457 (O.os %),
Gibraltar 1,300 (7,6 %). — Asien. Palestina
140,000 (16 %), Irak 87,488 (3,1 %), f. d.
Fjärran österns republik 80,000 (3,8 %), Asiatiska
Turkiet 70,000 (0,8 %), Transkaukasien 58,082
(0,3 %), Persien 55,000 (0,7 %), Syrien 35,000
(1 %), Sibirien 32,731 (0,4 %), Arabien 25,000
(0,5 %), Indien 21,388 (0,007 %), Usbekiska
sovjetrepubliken (Bochara) 21,000 (0,6 %),
Af-ganistan 18,000 (0,8 %), Kina 15,000 (O,oos %).
— Afrika. Franska Marocko 84,302 (1,6 %),
Algeriet 73,967 (1,8 %), Egypten 65,000 (0,5 %),
Sydafrika 62,103 (0,8 %), Abessinien 50,000
(0,5 %), Tunisien 47,641 (2,8 %), Libyen 18,660
(2,4 %), Spanska Marocko 18,000 (3 %), Tanger
12,000 (17 %). — Australien. 24,002 (0,4 %).—
Amerika. Amerikas förenta stater 3,600,000
(3 %), Argentina 200,000 (2 %), Kanada
126,196 (1,4 %), Brasilien 27,000 (0,1 %),
Mexiko 20,000 (0,1 %), Kuba 6,000 (0,2 %),
Chile 4,000 (0,1 %).
Litt.: H. Grätz, »Geschichte der Juden von
den ältesten Zeiten bis auf die Gegenwart»
(11 bd, 1853—70); B. Stade och O. Holtzmann,
»Geschichte des Volkes Israel» (2 bd, 1881—
88; avser tiden till 70 e. Kr.); E. Stave,
»Israels historia» (1916; avser samma tidrymd);
E. Meyer, »Die Entstehung des Judenthums»
(1896); A. Schlatter, »Geschichte Israels von
Alexander dem Grossen bis Hadrian» (2:a
uppl. 1906); E. Schürer, »Geschichte des
jüdi-schen Volkes im Zeitalter Jesu Christi» (4:e
uppl. 1902—09); Th. Reinach, »Histoire des
israélites depuis la ruine de leur indépendance
nationale» (1885; sv. övers. 1891); S. M.
Dub-now, »Weltgeschichte des jüdischen Volkes»
(övers, från ryskan, 10 bd, 1925 ff.); I.
Elbogen, »Geschichte der Juden seit dem
Un-tergang des jüdischen Staates» (1920; sv.
övers. 1922); M. Ehrenpreis och A. Jensen,
»Judarna» (1920); G. Caro, »Sozial- und
Wirt-schaftsgeschichte der Juden im Mittelalter»
(2 bd, 1908—20); J. Meisl, »Geschichte der
Juden in Polen und Russland» (3 bd, 1921—
25); H. Valentin, »Judarnas historia i
Sverige» (1924); S. Rozniecki, »Det jödiske
problem» (1920; sv. övers. 1921); J. Kreppel,
»Juden und Judentum von heute» (1925); E.
Eberlin, »Les juifs d’aujourd’hui» (1927). Jfr
även »The jewish eneyclopedia» (12 bd, 1901—
06) och »Jüdisches Lexikon» (1927 ff.). Se
’i ven litt. vid art. Judendom. S. Bxn.
Judas’ brev, ett av de sju s. k. katolska
breven i N. T., riktar sig med skärpa mot
en libertinsk gnosis, sammanfaller väsentligt
till innehållet med Petrus’ andra brev, kap.
2 (som i förhållande till Judas’ brev är
sekundärt). På uppgiften i brevets v. 1 bygger
traditionen om att det skrivits av Judas,
Jesu broder (se Mark. 6:3). En utbredd
mening inom forskningen betvivlar detta men
anser brevet ej mycket senare än slutet av
första årh. E. A.
Judas Galiléern (rättare Gauloniten),
judisk upprorsmakare från Gamala i
Gaulo-nitis, uppträdde under den av Augustus
påbjudna skattskrivningen omkr. år 7 e. Kr.
J:s företag omtalas i Apg. 5: 37 som
misslyckat. Enl. Josef os hade han dock lagt
grunden till zelotismen, som i judiska kriget 66—
70 spelade en viktig roll. J. P.*
Judas Iskäriot, förrädaren bland Jesu tolv
lärjungar. Påverkad av de mot Mästaren
fientliga myndigheterna och fal för penningar,
betecknade J. under Getsemanekvällen med en
kyss den man, som den utsända skaran borde
gripa. Denna mörka gestalt i Jesu närmaste
krets vittnar om omöjligheten att i uppgiften
om »de tolv» se en senare, ohistorisk
tankeskapelse inom den första församlingen. E. A.
Judas Lebbèus el. T a d d é u s, enl. de
ny-testamentliga apostlaförteckningarna en av
Jesu tolv förtrogna lärjungar.
Judas Mackabèus, se Mackabéer.
Judas’ silverpenningar, bot., se K o r
s-blommiga.
Judasträd, bot., se C e r c i s.
Judasöra, Auricularia auricula, Judae.
Judasöra, Auricularia auri’cula Jüdae, till
gelésvamparna (se d. o.) hörande svampart,
vars i väta geléartade, på fläderstammar
växande, tidigare officinellt använda
fruktkroppar något likna ett människoöra. Th. Lfs.
Judéen (Judiska landet), på Jesu tid
vanl. namnet på en del av Palestina (v. om
Jordan), mellan Iduméen (se E d o m) i s.,
Döda havet och Jordan i ö., Samarien i n.
och Medelhavet i v. Namnet betecknar dock
t. ex. hos Josefos även hela det av judar
bebodda området (se Palestina). J. i inskränkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
