Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavien - Litteraturanvisningar - Jugularvener - Jugurtha - Juhász, Gyula - Juhlin, Anders Julius - Juhlin-Dannfelt, släkt - Juhlin-Dannfelt, Carl Mathias - Juhlin-Dannfelt, Herman Julius Brorson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
J ugularvener—J uhlin-Dannf elt
1252
um Freiheit und Einheit» (1925); A. Mousset,
»Le royaume serbe-croate-slovène» (1926);
»Na-rodna enciklopedija
srpsko-hrvatsko-slovenac-ka» (encyklopedi över J.; 4 bd, 1926—29); ty.
resehandbok av H. Taub (1928); »Le karst
yugoslave», utg. av J:s skogsdep. (1928); C.
E. Hansen, »J.» (1929). F. B-r.
Jugulärvener, anat., se Ven.
Jugu’rtha, sonson till konung Masinissa av
Numidien, blev av dennes son Micipsa
adopterad och insatt som arvinge till riket jämte
Micipsas söner Adherbal och Hiempsal. Efter
Micipsas död (118 f. Kr.) uppstod oenighet
mellan dessa och J. Hiempsal mördades,
Adherbal besegrades och flydde till Rom, där
han klagade inför senaten, vilken nu
verkställde en delning av riket mellan de två.
I ett nytt krig måste Adherbal giva sig och
dödades (112 f. Kr.). Då tillfångatagna
ita-liker därvid även avrättades, genomdrevs i
Rom beslut om krig mot J. Omsider blev J.
slagen av Q. Caecilius Metellus, som
efterträddes i befälet av Marius. Dennes kvestor,
Sulla, förmådde J:s svärfader, Bocchus av
Mauretanien, att (105 f. Kr.) utlämna J., som
dödades följ, år efter Marius’ triumf. J. var
tapper, kraftfull och högt begåvad men
ytterligt hänsynslös och trolös. E. St.
Juhåsz [jo’häs], Gyula, ungersk lyriker
(f. 1883), tillhör Adys (se d. o.) skola.
Framträdde tidigt med en diktsamling (»Versek»,
1907), vari han gav uttryck åt en djup
melankoli med praktfull språkbehandling. I sina
senare dikter har han blivit mer fördjupad i
sig själv och skilt sig alltmera från
verkligheten. Hans senaste dikthäfte,
»Testamen-tum» (1925), förenar varm nationalism med
uppriktig religiositet. B. L-r.
Juhlln, Anders Julius, ämbetsman (f.
1861 26/7). Blev 1891 i Uppsala fil. dr och
docent i meteorologi, 1892 lektor i fysik och
kemi i Skara och 1893 t. f. rektor. Han var
led. av 1902 års
uni-versitetsexamenskom-mitté. J. var
civilminister i Lindmanska
ministären från 29 maj
1906 till 4 dec. 1907,
då han utnämndes till
generalpostdir. Som
civilminister
kontra-signerade han bl. a.
k. prop. 1908 om
lönereglering för
personalen vid Statens
järnvägar, om statsbanan
Järna—Norrköping samt om förslag till
överenskommelse mellan staten och norrländska
malmfältsbolagen. J. var led. av Första
kammaren för Östergötlands län 1907—11. Som
chef för postverket kvarstod han till 1925
års utgång och inlade stora förtjänster om
postverkets tidsenliga utveckling. Särskilt
intresserade sig J. för arbetsbesparande
maskinella anordningar och för förbättring av
postförbindelserna på landsbygden, bl. a.
genom upprättandet av postautomobillinjer. —
J., som var Sveriges ombud vid
världspost-kongressen i Madrid 1920, tog livlig del i det
internationella postarbetet. Det får anses vara
hans förtjänst, att världspostkongressen 1924
förlädes till Stockholm, vilket i hög grad
bidrog att göra svenska postverket känt och
aktat. J. utgav »Minnen» (2 bd, 1928). E. G-e.
Juhlin-Dannfelt, svensk släkt, urspr. från
Julsta gård (Munktorps socken,
Västmanland), efter vilken namnet J u h 1 i n togs.
Om Carl Mathias J.-D., som adopterades av
sin morfar, överste Carl Christopher
Herman von Dannfelt (1773—1841),
av pommersk ätt, och därpå antog det nuv.
släktnamnet, samt om hans son H. J. B. J.-D.
se nedan. Dennes brorson Carl Georg
J. D. (f. 1880 30/6) blev jur. utr. kand. 1903, vice
auditör 1914 och är en bemärkt
kommunalman, var borgarråd (på drätselroteln) i
Stockholm 1920—26 och är sedan 1926 verkst. dir.
i Städernas allmänna brandstodsbolag.
Juhlin-Dannfelt, Carl Mathias,
jordbrukare, ämbetsman (1823—1904); se
släkt-artikeln. Genomgick agronomisk kurs för E.
Nonnen, innehade därpå eget jordbruk, från
1849 på Edeby på
Lov-ön invid Stockholm,
och öppnade 1853 där
en enskild
lantbruksskola. 1860—80 var
han intendent vid
Lantbruksakad:s
ex-perimentalfält, vann
högt anseende som
agronom och verkade
särskilt för införsel av
jordbruksmaskiner och
förbättring av
Sveriges kreatursstock.
Bl. a. var han 1865—71 sekr. i
stamholländeri-styrelsen och därefter föredragande i
stam-holländeriärenden i Lantbruksakad:s
förvaltningskommitté. J.-D. innehade en mängd
uppdrag vid anordning av utställningar, bl. a.
som generalkommissarie vid
världsutställningarna i Wien 1873 (för Sverige och Norge)
samt i Filadelfia 1876 och Paris 1878 (för
Sverige). Han var svensk-norsk generalkonsul
i Helsingfors 1881—86 och i London 1886—99.
Juhlin-Dannfelt, Herman Julius
Brorson, lantbrukslärare och -tjänsteman (f. 1852
2/2), son till C. M. J. Blev fil. dr 1882 och
utexaminerades s. å. från Ultuna
lantbruksinstitut. Efter några års verksamhet som
lantbrukslärare samt sekr. i Kopparbergs läns
hushållningssällskap blev han 1892 lektor i
jordbrukslära och jordbruksekonomi samt 1896
därjämte rektor vid Ultuna lantbruksinstitut.
1902—19 var J.-D. sekr. i Lantbruksakad.,
vilken befattning han på förordnande uppehöll
även 1925—28. Vid 1908—09 års riksdagar
var han led. av Första kammaren, 1917—19
ordf, i folkhushållningskommissionens jord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
