- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 10. Hopp - Jülich /
1273-1274

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juno (Iuno, gudinna) - Juno (astronomi) - Junonisk - Junosuando - Junot, Andoche, av Abrantès - Junsele - Junta - Juntan - Juon, Paul - Jupiter el. Juppiter (gud) - Jupiter (astronomi) - Jupiter Pluvius - Juppiter - Jura (ö) - Jura (departement) - Jura (bergssystem)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1273

Juno—Jura

1274

hon i förbindelse med Jupiter och förenades
med denne och Minerva till en triad, som vid
kungatidens slut inrymdes i Jupitertemplet
på Capitolium. Då den grekiska mytologien
vann insteg i Rom, likställdes J. med Hera
(se d. o.) och övertog dennas myter och
funktioner. (M. Pn N-n.)

Jüno, astron., en av de tidigast (1804)
upptäckta småplaneterna.

Junönisk (jfr Juno), stor och yppig (om
kvinnogestalt).

Ju’nosuando, socken i Norrbottens län,
Pa-jala och Korpilombolo tingslag, kring Torne
och Lainio älvars förening; 1,260,oo kvkm,
1,294 inv. (1929); av befolkningen voro 1920
97,6 % finsktalande. Småkullig skogs- och
myrmark; i J. börjar bifurkationsälven
Tä-rendö älv. 98 har åker, 67,512 har skogs- och
hagmark. Förr bröts järnmalm å Pajalafältet.
Ingår i Pajala, J. och Muonionalusta pastorat
i Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt.

Junot [$ynå’], A n d o c h e, hertig av
Abrantès (fr. duc d’Abrantès), fransk
general (1771—1813). Var son till en
trähandlande, uppmärksammades av Bonaparte i
Tou-lon 1793, blev hans adjutant, följde med till
Italien och Egypten samt blev brigadgeneral.
1794 blev J. kommendant i Paris, var 1805
ambassadör i Portugal och blev 1806 guvernör
i Paris. Hans kärleksförhållande till
Napo-leons syster Caroline Murat väckte kejsarens
missnöje, och J. avlägsnades som befälhavare
i Portugal 1807. Han intågade i Lissabon och
blev 1808 hertig. Då Wellington s. å. tvingat
honom att kapitulera i Cintra, miste J.
Na-poleons gunst. I Ryssland 1812 visade sig J.
även oduglig, blev snart sinnessjuk och
begick självmord. J. hade ett ståtligt yttre
men var en obildad grobian, slösaktig,
oreger-lig och våldsam, riktade i hög grad sig själv
och var som diplomat misslyckad. Hans
maka, L a u r e J., hertiginna av Abrantès,
född P e r m o n (1784—1838), var dotter till
en skatteämbetsman. Hon var pikant och
spirituell men orsakade ovilja genom sin skarpa
tunga samt var som mannen sedeslös och
slösande. Stort uppseende väckte hennes
detaljrika »Mémoires» (18 bd, 1831—35; uppl. i 10
bd 1893). Om henne jfr biogr. av J. Turquan
(1901) samt monogr. av H. Malo (2 olika, 1927)
och R. Chantemesse (1927). Hon är
huvudpersonen i Mathilda Mallings roman »Fru
guvernören af Paris» (1895). B. H-d.

Ju’nsele, socken i Västernorrlands län,
Fjällsjö tingslag, vid Lapplandsgränsen; 1,323,11
kvkm, 4,056 inv. (1929). Genomflytes av
Ångermanälven; större byar i älvdalen, kring
Betarsjön och på spridda höjder (jfr
Fjällsjö, tingslag). 1,931 har åker, 112,862 har
skogs- och hagmark. Pastorat i Härnösands
stift, Ramsele kontrakt.

Junta [sp. uttal ^o’nta] (av lat. iu’nctus,
förenad), eg. förening; församling, råd, utskott,
kommitté. J. bildades förr i Spanien av
konungen eller på annat initiativ för olika
än

damål, ss. Stora juntan, tillsatt av Karl
II, den av Napoleon till Bayonne 1808
sammankallade j. för utarbetandet av en
författning och de s. å. i hela Spanien konstituerade
provinsjuntorna (under en centraljunta i
Sevilla) för organisering av befrielsekriget mot
fransmännen. — I spanskan nyttjas ordet nu
t. ex. i j. de comercio, handelskammare. J.
förekommer även i svenskt språkbruk i
betydelsen sammankomst (t. ex. »syjunta»).

Juntan, politiskt radikal, litterär
-universi-tetsklubb i Uppsala på 1790-talet. Dess
ledare voro Benjamin Höijer (se d. o.) och G. A.
Silverstolpe.

Juon [jo’ån], Paul, rysk tonsättare (f.
1872), elev av Tanejev; sedan 1897 bosatt i
Berlin. Blev 1906 lärare vid högskolan för
musik och 1919 medlem av akad. i Berlin.
Han har särskilt gjort sig känd genom sina
kammarmusikverk, däribland en pianotrio,
inspirerad av »Gösta Berlings saga» (spelad
1909 i Stockholm med J. vid pianot), även en
symfoni, en orkesterfantasi m. m. J. är som
kompositör närmast Brahmsepigon och står
den ryska skolan mera fjärran. T. N.

Ju’piter el. J u’p p i t e r, romarnas högste
gud. Namnet är bildat av Djovis, som är
identiskt med grek. Zeus, skt Dyaus, himmel,
och lat. pater, fader, och har även formen
D i e s p i t e r. J. är himmels- och
väderleks-gud: J. Fulgur (blixt), J. Tonans (den
äskande) ; vid torka anropades han om regn. J. blev
även rättens beskyddare, vid vilken ed
avlades (Dius Fidius). Som J. Stator och J. Victor
skänkte han seger; i J. Feretrius’ tempel
upphängdes spolia opima (se d. o.). Dyrkad tills,
m. Juno och Minerva som J. Optimus
Maximus (den bäste och störste) i det vid
ko-nungatidens slut på Capitolium (därför även
kallad J. Capitolinus) uppbyggda templet, blev
han Roms högste gud och beskyddare och i
viss mån en romersk riksgud. Romerska
kolonier synas i allm. som tecken på sin
ställning ha byggt honom ett tempel, ofta kallat
Capitolium. J. dyrkades även av latinerna
o. a. italiska folk. I Rom höllos åtskilliga
fester och spel till hans ära. J. likställdes
med den grekiske guden Zeus. M. Pn N-n.

Ju’piter, astron., se Planeter.

Ju’piter Plu’vius, lat., Jupiter regngivaren
(en nybildning efter antika förebilder).

Ju’ppiter, se Jupiter.

Jura [d$o’oro], ö bland Hebriderna (se d. o.).

Jura [$yra’], dep. i östra Frankrike, vid
schweiziska gränsen, genomflytes av nedre
Doubs och Ain; 5,055 kvkm, 230,685 inv.
(1926); huvudstad Lons-le-Saunier, andra
större städer Döle och S:t-Claude. J :s större,
s. ö. del uppfylles av Jurabergen, n. v. delen
tillhör Saönebäckenet. I bergstrakten
boskapsskötsel med mejerihantering och
mångsidig industri, vid dess ö. rand vinodling och
saltberedning, på slätten jordbruk.

Jura [fr. uttal ■gyra’, ty. uttal jö’ra],
centraleuropeiskt bergssystem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:08 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdj/0787.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free