Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jurasystemet el. Juraformationen, Jura - Faunan och floran - Indelning och bergarter - Skandinavien - Jurčić, Josip - Juridik - Juridiska föreningen i Finland - Juridiska föreningen, Svenska - Juridiska Föreningens Tidskrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Jurcié—Juridiska Föreningens Tidskrift
1278
kalkstenar och järnooliter rikligt förekomma
där. Bergarterna äro väsentligen kalkstenar,
dolomiter, lerskiffrar och skifferleror, medan
sandstenar äro relativt sällsynta. Marina
bildningar intaga huvuddelen av systemet, och
sötvattensbildningar spela en mycket
obetydlig roll. Juraperioden kännetecknas av täml.
obetydlig vulkanisk verksamhet och var en
från bergskedjerörelser ganska fri period.
Faunan och flor an i j. Bland
ryggradsdjuren äro däggdjuren, som redan uppträdde
under den allra sista delen av trias,
representerade av ett antal former, stående på samma
utvecklingsstadium som de i trias, alla av
obetydlig storlek och trol. tillhörande
pungdjuren. Fåglarna representeras av
Archaeop-teryx (se d. o.). Kräldjuren äro särdeles
talrika och förekomma i mycket växlande
former, stundom jättelika, ss. Atlantosaurus och
Brontosaurus (se d. o.). Av ödlor märkas
flygödlorna (se d. o.) samt havsödlorna,
iktyo-saurier (se d. o.), och plesiosaurier (se d. o.).
Fiskarna äro talrika och representeras av
hajar och ganoider, medan benfiskarna först
nu uppträda med enstaka former. — Av
ever-tebraterna framträda särskilt huvudfotingar,
såväl ammoniter (se d. o.) som belemniter (se
d. o.); de förra ha under juratiden sin högsta
utveckling och variera starkt, så att de lämna
rikligt med ledfossil för en mycket noggrann
indelning av j. Snäckor och musslor äro
stadda i framåtskridande, och särskilt den
senare gruppen är talrik (Ostrea, Pecten,
Lima, Aucella m. fl.). Armfotingarna äro
däremot stadda på retur. Tagghudingarna äro
ganska talrika, särskilt sjöliljor och sjöborrar,
framför allt de reguljära. Även de
oregelbundna sjöborrarna nå under juraperioden sin
fulla utveckling, och kavitetsdjur ha nu en
blomstringstid, i synnerhet under den senare
delen av perioden, under vilken stora rev
uppbyggas, inlagrade i de skiktade
kalkstenarna, och såväl koraller som spongier ingå
i bergarterna i dessa rev. — Floran är rik,
och landväxter äro kända från olika nivåer
av systemet, men det är endast på ett fåtal
ställen, som terrestra bildningar med
växtlämningar förekomma. De viktigaste typerna
i floran tillhöra de nakenfröiga växterna,
såväl cykadofyterna med Nilssonia,
Anomoza-mites, Otozamites, Podozamites, Pterophyllum
m. fl. som ginkgoväxterna med släktena
Gink-go och Baiera och av barrträd de första
Pinus-arterna, Palissya, Stachyotaxus och
Pachy-phyllum. Av egentliga ormbunkar finnas
Dicksonia, Cladophlebis, Dictyophyllum ooh
Clathropteris, av fräkenväxter Equisetites, av
vattenormbunkar Sagenopteris;
lummerväx-terna, Lycopodiaceae, äro starkt på retur.
J:s indelning och bergarter. J. i marin
utbildning (f a c i e s) finnes i Europa bäst
utbildat i Tyskland (företrädesvis i
Sydtyskland), Frankrike och England ävensom i n. ö.
Ryssland. Efter engelska
provinsialbenäm-ningar ha de tre huvudavd., i vilka j. indelas,
kallats lias, d o gg e r och malm, och efter
bergarternas petrografiska beskaffenhet och
färg har j. också indelats i svart, brun
och vit jura. — 1) Lias el. svart jura.
Bergarterna äro mörka leror och skifferleror,
ofta bituminösa, samt kalkstenar. De
understa lagren, i regel rent marina, äro
över-gångsbildningar från keuperns övre del, den
r ä t i s k a gruppen, vanl. kallad rät, som
i n. v. Europa, liksom keuper i allm., är
utbildad i terrester facies. Nedersta delen av
lias består av zoner, som karakteriseras av
musslan Cardinia, ammoniten Arietites och
musslan Gryphaea arcuata (se O s t r o n).
översta delen av lias i Tyskland är en
bitu-minös skiffer, kallad posidoniaskiffer efter
musslan Posidonia bronni och synnerligen
bekant genom förekomst av fossil vid Boll och
Holzmaden i Württemberg. — 2) Dogger
el. brun jura. Hithörande lager bestå
väsentligen av kalkstenar, ofta järnhaltiga, ooh
mera underordnat sandstenar; här förekomma
också järnlerstenar och järnooliter, vilka
senare bl. a. omfatta de ofantligt viktiga
mi-nettemalmerna i Lothringen och Luxemburg
(se J ä r n m a 1 m). — 3) Malm el. vit
jura. Denna består övervägande av vita el.
ljusa kalkstenar, till icke ringa del revkalk,
uppbyggd av koraller och spongier. I
samband med dessa bergarter förekommer som
en lagunbildning en mycket finkornig och
tunnskiffrig vitgul kalksten, den litografiska
skiffern, som vid Solnhofen (se d. o.) och
Eich-stätt i Bayern brytes i stor skala. Denna
fossilförande bergart innehåller såväl land- som
havsdjur, till största delen ditförda av
stormar eller flodvågor. Till övre delen av malm
hör den i England till byggnadsändamål och
skulptur mycket använda Portland stone, en
marin kalksten.
J. i Skandinavien. I de till Fennoskandia
hörande randzonerna finnas till j. hörande
bildningar i Skåne och på Bornholm samt på
Andön i Vesterålen vid norska kusten. Om
j. i Skåne se Skåne, geologi. K. A. G.
Jurcic [jo’rtfitj], J o s i p, slovensk
författare (1844—81), tidningsman. Skrev
historiska romaner i Walter Scotts stil, realistiska
bynoveller och de första tragedierna på
slo-venska. Sami. skr. med biogr. i 5 bd (1919
—27). A. A-t.
Juridik, se Rättsvetenskap. — Adj.:
Juridisk.
Juridiska föreningen i Finland bildade»
11 febr. 1862 enl. en kejserlig resolution med
stadgar för föreningen. Denna har en
central-avd. i Helsingfors och filialavd. i Åbo,
Viborg och Vasa. Från 1865 utges Tidskrift
utgiven av Juridiska Föreningen i Finland.
Juridiska föreningen, Svenska, se
Svenska juridiska föreningen.
Juridiska Föreningens Tidskrift utgavs i
Stockholm 1850—61 (23 h. och två sakregister,
1856, 1862) av justitierådet C. Chr. Schmidt.
Tidskr. var organ för Svenska
juri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
