Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juridiska Föreningens Tidskrift - Juridisk person - Juridiskt Arkif - Jurien de la Gravière, Edmond - Jurisconsultus - Jurisdiktion - Juris doktor, Juris kandidat, Juris licentiat - Jurisprudens - Jurist - Juristeri - Juristföreningen för Skåne och Blekinge - Juristföreningen i Stockholm - Juristmöten, Nordiska - Juriststämmor, Nordiska - Juris utriusque (doktor, kandidat, licentiat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279
Juridisk person—Juris utriusque
1280
diska föreningen (se d. o.) och
innehöll utom dess förhandlingar juridiska och
statsvetenskapliga uppsatser, redogörelser för
lagstiftningsärenden, rättsfall m. m.
Juridisk person, annat subjekt för
rättigheter och förpliktelser än människa. Sådan
rättsbildning förekommer redan tidigt i
rättens historia. I äldre tid såg man i j. en
självständig personlighet; numera erkännes,
att hela den tankegång, som tillägger
rättskapacitet (se d. o.) åt andra subjekt än
människor, utgår från lämplighetsskäl (det
ändamålsenliga i att från de enskilda
människornas rättsområden utskilja vissa
rättsförhållanden, som beröra ett flertal människor s å,
att de enskilda ej böra fritt förfoga över
dem eller göras obetingat ansvariga för däri
ingående förpliktelser). Av sådana skäl
personifieras vissa rättsbildningar i st. f. de av
rättsförhållandena berörda enskilda
människorna. Olika meningar råda om i vilken
grad detta förfarande må anses försvarligt
och lämpligt. I sv. rätt går man härutinnan
ganska långt och erkänner j. i stor
omfattning som subjekt i allehanda
förmögenhets-rättsliga förhållanden och som parter i
rättegångar om dessa förhållanden, någon gång
t. o. m. som kommunalt röstberättigade. Som
j. räknas sålunda i främsta rummet det
offentliga samhället i dess olika
gestaltningar (sv. staten, i förevarande hänseende
kallad »K. m:t och kronan» el. »kronan»,
samt kommunerna av högre och lägre grad
jämte sammanslutningar av dessa), vidare
korporationer och akademier samt varjehanda
i administrativ väg reglerade föreningar med
(omedelbart el. medelbart) nödtvunget
medlemskap. Jämväl enskilda (frivilliga)
sammanslutningar räknas under särskilda
villkor som j. (kunna, enl. lagens uttryckssätt,
»förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter samt inför domstol och annan
myndighet söka, kära och svara»); se härom Bolag,
Förening och Sjukkassa. Ytterligare
höra till j. inrättningar (anstalter) och
stiftelser, d. v. s. egendomskomplex, som
— med el. utan anordnande av vidlyftig
apparat — anslagits att som självständig (icke
annan person tillhörig) förmögenhet
fortva-rande tjäna visst ändamål; se Sparbank
och Stiftelse. Som j., låt vara med
begränsad rättskapacitet, räknas emellanåt
även konkursbo (se d. o.) samt, ehuru
knappast med rätta, oskiftat dödsbo. C. G. Bj.
Juridiskt Arkif, reformvänlig juridisk
tidskrift (34 bd, 1830—62; sakregister 1845, 1863),
utg. av C. Ohr. Schmidt (se d. o.).
Jurien de la Gravière [$yriå’ do la graviä’r],
Edmond, fransk sjömilitär, författare (1812
—92). Deltog i Krimkriget, blev 1855
kon-teramiral och 1862 viceamiral. Han fick dec.
1861 befälet över franska Mexikoexpeditionen
(vid krigsutbrottet 1862 övertog en general
befälet över landstigningstrupperna),
reorganiserade 1870 franska Medelhavsflottan och
blev 1871 chef för sjökarteverket. Bland hans
skrifter märkes »Guerres maritimes sous la
République et 1’Empire» (1847; 10:e uppl. 1885).
JurisconsuTtus, lat. (av ius, gen. iüris, rätt,
och consu’ltus, förfaren, kunnig), lagklok,
rättslärd; juridisk rådgivare.
Jurisdiktion (lat. iurisdi’ctio), statsrättslig
befogenhet att utöva rättskipningen.
Jüris do’ktor, Jüris kandidat, Jüris
licentiat, se Juris utriusque.
Jurisprude’ns (lat. iurisprude’ntia),
rättsvetenskap, särskilt den, som ligger till grund
för och kommer till uttryck i domstolarnas
lagtillämpning. Rid.
Juri’st (av lat. ius, gen. iüris, rätt), den,
som studerat juridik; lagkarl.
Juristerl (jfr Jurist), ensidig formalism
vid tillämpningen av lagstadganden, missbruk
av en i regel bristfällig rättskunskap eller
felaktigt anläggande av uteslutande formella
men icke verkligt juridiska synpunkter. Rid.
Juristföreningen för Skåne och Blekinge
stiftades 1874 för att sammanföra teoretiska
och praktiska jurister i nämnda två
landskap till diskussioner och samkväm.
Sam-manslogs 1927 med tre nyare juristföreningar
inom dess område. C. G. Bj.
Juristföreningen i Stockholm, en
sammanslutning av mestadels i Stockholm bosatta
domstolsjurister, advokater och juridiska
vetenskapsmän, bildad 1912. Vid
sammanträdena hållas föredrag och diskussioner om
juridiska spörsmål av allehanda slag.
Juristmöten, Nordiska, sammankomster
av jurister från Sverige, Norge och Danmark
(fr. o. m. 1919 även från Finland och Island)
för behandling av rätts- och
lagstiftningsfrågor av gemensamt intresse m. m. Det första
av dessa j. hölls (på svenskt initiativ) 22—24
aug. 1872 i Köpenhamn; sedermera, ha j. hållits
i Stockholm 1875, 1884, 1896, 1919 och i
Kristiania (Oslo) 1878, 1887, 1899, 1922, åter i
Köpenhamn 1881, 1890, 1902, 1928 samt i
Helsingfors 1925. Mötenas förhandlingar, på sv.,
no. och da. språken, äro utg. i tryck och
ha i flera fall legat till grund för samfällt
nord, lagstiftningsarbete. Från j. härrör även
tanken på den sammanställning av de nord,
rättssystemen, som föreligger i »Nordisk
rets-encyklopædi» (1878—99); likaså leda de för
hela Norden gemensamma Tidsskrift for
Rets-videnskap (Oslo; fr. o. m. 1888) och Nordisk
Tidsskrift for Strafferet (Köpenhamn; fr. o. m.
1913) sitt ursprung från den samhörighet
mellan de nord, länderna på rättens område,
som j. i hög grad befordrat. C. G. Bj.
Juriststämmor, Nordiska,
sammankomster av jur. studerande från de nord,
länderna för gemensamma studiekurser och
kamratlig samvaro. Den första av dessa j. var
anordnad i Köpenhamn sept. 1918, den andra
i Stockholm och Uppsala sept. 1926. Därvid
hållna föreläsningar utgåvos s. å. C. G. Bj.
Jüris utriu’sque (d o’k tor, kandidat,
licentiät, av lat. ius, gen. iüris, rätt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
