Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juris utriusque (doktor, kandidat, licentiat) - Jurjev - Jurjevskaja - Jurta - Juruá - Jury - Jurydomstol - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281
Jurjev—Jurydomstol
1282
gen. utriu’sque, båda), urspr. doktor etc. i
både romersk och kanonisk rätt. Namnet
behölls dock med visst skäl även sedan studiet
av kanonisk rätt i de protestantiska länderna
ersatts av studiet av den inhemska rätten.
Sedan numera i Sverige, enl. stadgan av 29
april 1904, juris kandidat- och
licentiatexamina kunna avläggas, utan att romersk rätt
behöver ingå i examen, har benämningen
förkortats till juris doktor etc. Rid.
Ju’rjev, se D o r p a t, sp. 1181.
Jurje’vskaja, prinsessa, se Alexander II.
särskilda uppgift att lösa. Den folkvalda
delen av domstolen kallas jury (jfr Nämnd).
Historia. Om juryns äldsta ursprung ha de
mest skiftande meningar framställts. Säkert
är, att det var i det medeltida England, som
institutet så utbildades, att det fick betydelse
allt in i våra dagar ej blott för det brittiska
väldet utan även för ett flertal andra stater.
I England utvecklades särskilt på grundval
av Henrik II:s (reg. 1154—89) lagstiftning
olika former av jury. I tvistemål kunde
således tillkallas edsvurna män, vilkas utsago
Trästomme till en jurta.
Jurta med beklädnad av filt.
Jurta (kalmuckiskt ord), tältbostad hos
nomadfolk i Centralasien och v. därom
(kirgi-ser, turkmener, kalmucker m. fl.). Den består
hos de båda förstnämnda av en rundad stomme
i form av ett hopskjutbart gallerverk av trä,
så att tältet efter behag kan göras större el.
mindre. Stommen täckes med tjock filt. På
en timme kan j. sättas upp och inredas, på
en halvtimme packas ihop. Ett annat namn
för j. är k i b i t k a, så hos kirgiser och
turkmener ö. om Kaspiska havet, där j. är själva
platsen, på vilken kibitkan står. Även mera
solida vinterbostäder kallas på sina håll
för j. K. G. L.
Juruå føoroa’], flod i v. Brasilien,
högerbiflod till Amasonfloden, upprinner nära
peruanska gränsen, utmynnar ovanför Teffe; längd
omkr. 1,500 km, segelbar.
Jury [d$o’eri, sv. uttal vanl. ju’ri], eng. (av
lat. iuräre, svärja), eg. en samling edsvurna
personer. — 1. (Jur.) Edsvurna lekmän i en
jurydomstol (se d. o.). — 2. En
samling sakkunniga personer (»prisdomare»),
utsedda å en myndighets eller korporations
vägnar eller någon gång av enskilda, med
uppgift att vid tävlingar och utställningar
avgiva utlåtande och tilldela pris. —
Juryman, led. av en j. — Om anklagelsejury,
grand jury och bill of indictment se J u r
y-domstol.
Jurydomstol (se J u r y), den
domstolsan-ordning, enl. vilken lekmän och av staten
förordnade domare gemensamt utöva
rättskipningen utan att sammansmälta till ett
kollegium. Utmärkande för j. är alltså, dels att
domstolen är sammansatt av personer, som ej
behöva vara juridiskt bildade, och av jurister
till yrket, dels att dessa faktorer ha var sin
(lat. verdictum) småningom tillmättes den
verkan, att därigenom sakfrågan avgjordes.
Därmed var den dömande civiljuryn färdig. Dess
användningsområde blev mycket vidsträckt
men inskränktes 1920. I straffprocessen
framträdde likaledes på Henrik II:s tid med
tydligare drag än förut ursprunget till en a
n-klagel se j ury (eng. grand jury). Den fick
till uppgift att vid svårare förbrytelser
avgöra huruvida tillräckligt skäl att inleda en
straffprocess mot en person kunde anses
föreligga på grund av de upplysningar, som
framlades av en offentlig åklagare eller särskild
målsägare (i en anklagelseskrift, bill of
indictment). Utan anklagelsejuryns medgivande
kommer i dylika fall en straffprocess ej till
stånd. Inom straffprocessen började man
något senare utom i de lindrigare målen använda
även en annan form av jury (eng. petty jury)
för att avgöra skuldfrågan. Det är blott
denna sistnämnda brottmålsjury, som vunnit
insteg på kontinenten. I Frankrike infördes
juryn 1791 och har därifrån övergått till de
länder (Belgien, Italien m. fl.), som grundat sin
lagstiftning på fransk rätt. Den franska
juryns form, som väsentligt avviker från den
engelska förebilden, överfördes till Tyskland
under 1848 års revolutionära rörelser. Vid
reaktionen därefter avskaffades den väl åter
i flera tyska stater men infördes ånyo genom
den för hela riket gemensamma straff
processordningen 1877. Genom en reform 1924
avskaffades j., ehuru namnet (Schwurgericht)
bibehölls. Till Nordamerika kom den med
engelsmännen (1600-talet), i Ryssland infördes
den 1866. I Norge infördes juryn (nævninger)
genom lag 1 juli 1887 och i Danmark — där
redan 1849 års grundlag påbjudit dess infö-
X. 41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
