Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justeringsstyrelsen - Justh, Gyula (Julius) von - Justi, Carl - Justi, Ludwig - Justinianus - Justitia (gudinna) - Justitia (tidning) - Justitiarius - Justitieborgmästare - Justitiedepartementet - Justitiedeputationen - Justitiekansler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1287
J usteringsstyrelsen—J ustitiekansler
1288
Justeringsstyrelsen. överinseendet över
jus-teringsväsendet hörde till 1879 under
Lant-mäteristyrelsen och 1879—84 efter
metersystemets införande till den under Civildep,
hörande Justeringsstyrelsen (en överdir. som chef
och två led.); instr. av 22 nov. 1878.
Styrelsens verksamhet övergick 1885 till en inom
Finansdep. inrättad kontroll- och
justerings-byrå, vars verksamhet 1908 övertogs av
Kontroll- och justeringsstyrelsen (se d. o.). Ldht.
Justh [jojt], G y u 1 a (Julius) von,
ungersk politiker (1850—1917). Spelade från 1884,
då han f. ggn valdes till riksdagsman, ända
till sin död stor roll i den ungerska
oavhängig-hetsrörelsen och bildade ett eget borgerligt
radikalt parti. Efter oppositionens seger var
J. 1905—09 riksdagens talman men lämnade
sin post, när partiets fordringar icke
uppfylldes. 1916 grundade J. med greve Mikael
Kä-rolyi ett nytt oppositionsparti, som krävde
personalunion med Österrike. (B. L-r.)
Justi [jo’sti], Carl, tysk konsthistoriker
(1832—1912). J. var först prof, i filosofi (i
Marburg), övergick sedan till konsthistorien
och verkade som prof, i detta ämne (till 1901
i Bonn). Han var mycket produktiv; hans
förnämsta verk äro »Winckelmann, sein Leben,
seine Werke und Zeitgenossen» (1866—72; 3:e
uppl. i 2 bd 1923), »Diego Velazquez und sein
Jahrhundert» (1888; 3:e uppl. i 2 bd 1926) samt
arbeten om Murillo (1892; 2:a uppl. 1905) och
Michelangelo (1900, 1909).
Justi [jo’sti], L u d w i g, tysk
konsthistoriker, museiman (f. 1876), brorson till C. J.;
1904 dir. för Städelsches Kunstinstitut i
Frankfurt a. M., 1909 dir. för Nationalgalerie
i Berlin. J. har bl. a. skrivit om Dürers konst
(1902, 1904), monogr. om Giorgione (1908; 2:a
uppl. i 2 bd 1926), »Deutsche Zeichenkunst im
19. Jahrhundert» (1919) och »Deutsche
Mal-kunst im 19. Jahrhundert» (1921).
Justiniänus, se lustinianus.
Justi’tia, lat., rättvisa; rättvisans gudinna.
— Den moderna konsten framställer
allegoriskt den världsliga rättvisan som en kvinna
(vanl. med förbundna ögon) med en våg i
vänstra och ett svärd i högra handen. R. Tdh.*
Justi’tia, med undertiteln »Tidning för
in-och utländska domstolsreferat, uppsatser i
juridiska och administrativa ämnen jämte
meddelanden i exekutiva mål m. m.», utgavs av I.
Sellin i Stockholm 1893—94 men
samman-slogs 1894 med Veckouppgift ang. Exekutiva
Åtgärder, Växelmål och Konkurser m. m. samt
utkom därefter (utan utförligare
domstolsreferat och juridiska uppsatser), under titeln
Justitia, Tidning för Meddelanden ang.
Exekutiva Åtgärder, till 1922. Dess plats fylles
numera av Svensk Handelstidnings
Justitia-bilaga. C. G. Bj.
Justitiärius, mlat. 1. I Danmark intill 1919
titel för presidenterna i Höjesteret, i
lands-overretterne och Köpenhamns kriminal- og
politiret. — 2. I Norge titel för presidenterna
i Höiesterett, overretter och byretter.
Justi’tieborgmästare, i Göteborg titeln på
den av stadens två borgmästare, som står i
spetsen för dess rättegångsväsen. Även i vissa
andra svenska städer funnos förr en j. och en
politiborgmästare. Å. H.
Justitiedepartementet tillkom vid
ombildningen av K. m:ts kansli genom 1840 års
de-partementalreform. Justitie- och
tryckfrihets-ärenden, som förut föredragits i statsrådet,
de förra av justitiekanslern och de
senare av hovkanslern, överfördes då
till en nyinrättad
Justitiestatsexpe-d i t i o n. Dennas chef blev justitie
statsministern, vars titel 1876 ändrades till
statsrådet och chefen för J. Instruktion för
Justitiestatsdepartementet el.
justitiefördel-ningen av K. m:ts kansli utfärdades 3 juli
1840. Enligt denna biträddes
justitiestatsmi-nistern vid beredning, föredragning m. m. av
frågor om lejd, nåd i brottmål o. dyl. av
revi-sionssekr. och tjänstemän i
Justitierevisions-expeditionen (se Nedre
justitierevi-s i o n e n) samt vid handläggning av övriga
ärenden av Justitiestatsexpeditionen. Denna
benämning upphörde i sammanhang med
utfärdande av instruktionen för ämbets- och
tjänstemännen i K. m:ts kansli 7 juni 1878.
Stadgan ang. fördelningen av ärendena mellan
statsdep. 16 maj 1840 (ändringar vidtagna
senare) angav J:s verksamhetsområde. Genom
lag om statsdep. 19 juni 1919, som trädde i
kraft 1 juli 1920, omfattar J:s
verksamhetsområde nu lagärenden och
justitieförvalt-ningen, vilket finnes närmare angivet i den
nya departementsstadgan 22 juni 1920.
Denna stadga uppräknar även de domstolar,
verk och myndigheter, som skola anses höra
till detta dep. Arbetet inom J. är enl. beslut
av 1926 års riksdag uppdelat på en
kansli-avd. med två byråer, en för ärenden ang.
rikets domstolar med undantag av
stadsdom-stolarna, medborgarrätt, utlänningars
fastig-hetsförvärv m. m. och en för ärenden ang.
städernas jurisdiktion, fångvården, fideikommiss
m. m., samt en lagavd. för
lagstiftningsarbetet. Samma riksdag fastställde J:s
ordinarie personal, däribland å kansliavdelningen 1
statssekr. och expeditionschef, 2 kansliråj, 1
förste kanslisekr., 2 andre kanslisekr. och 1
registrator samt å lagavd. a” 1 chef och 1
led. För regeringsrättsärenden förordnar K.
m:t särskild föredragande. Revisionssekr. i
Nedre justitierevisionen biträda med
beredning och vid föredragning av frågor om nåd
i brottmål. För tjänstemännen gäller instr.
för befattningshavare i statsdep. 31 dec. 1921,
ändrad 29 juni 1928. Anslagen för J. med
underlydande domstolar, verk och
myndigheter äro i riksstaten uppförda under
andra huvudtiteln. Se Departement och
Kansli. Ldht.
Justi’tiedeputationen, se Deputation,
sp. 743.
JustiTiekansler. 1. Konungens j
u-stitiekansler, förk. J. K., konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
