Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Justitiekansler - Justitiekollegium - Justitiekonselj - Justitieminister - Justitiemord el. Juridiskt mord - Justitieombudsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
J ustitiekollegium—J ustitieombudsman
1290
högste ombudsman till övervakande av
rättskipningen. — Ämbetet är gammalt, men
namnet förskriver sig från 1719. Svea hovrätt
fick sig vid inrättandet (1614) tilldelad två
fiskaler, av vilka den ene, i 1634 års R. F.
kallad riksfiskalen, skulle tjänstgöra
som allmän åklagare å regeringens vägnar.
1638 upprättades ett nytt ämbete, vars
innehavare, general-riks-schultz, hade en
myndighet, som ung. motsvarar nuv. J. K:s. I
Karl XII:s kansliordning av 1713 stadgades,
att en konungens högste ombudsman
skulle vara högste åklagare samt närvara i
rådet, då justitieärenden avgjordes. I
kansliordningen av 29 maj 1719 överlämnades
inseendet över lagskipningen åt en ämbetsman
med titel justitiekansler, vilken tillika
var chef för Nedre justitierevisionen och
skulle vara närvarande i rådet vid
föredragningen av justitiemål. Då statsdepartementen
(1840) inrättades, upphörde J. K:s chefskap
för Nedre justitierevisionen och hans närvaro
i statsrådet vid justitieärendens avgörande. —
Enl. 1809 års R. F. § 27 åligger det J. K.,
som utses av konungen och bör ha varit
nyttjad i domarvärv, att, som konungens högste
ombudsman, själv föra eller genom de under
honom ställda fiskalerna låta föra konungens
talan i mål, som röra allmän säkerhet och
kronans rätt, samt att, å konungens vägnar,
ha tillsyn över rättvisans handhavande och i
sådan egenskap beivra fel, som begåtts av
domare och ämbetsmän. Den J. K. sålunda i
R. F. tillagda verksamhetssfären är
närmare bestämd och utvecklad i en k. instr. av
25 okt. 1918 (med ändring 31 dec. 1921). Utom
ovannämnda, i allmänna drag angivna
åligganden tillhör det J. K. att bl. a., på sätt i
Tr. O. stadgas, vaka över tryckfrihetens rätta
bruk och åtala förbrytelser däremot. J. K.
är ensam beslutande i de till
justitiekanslers-ämbetet hörande ärendena och biträdes av en
byråchef, en registrator och amanuenser. —
Litt.: E. Naumann, »Justitiekanslersämbetet»
(i »Historiska studier, tillägnade Ludvig
Sta-venow», 1924). (H. T-n.)
2. I Finland är justitiekansler sedan 1918
titel på en led. av statsrådet, som enl. särskild
instruktion skall vaka över att lagar och
författningar efterlevas och såsom högste
åklagare är förman för samtliga allmänna
åklagare. Hans övervakningsrätt sträcker sig
jämväl till statsrådets och presidentens
ämbetsverksamhet men innefattar därvid ej rätt att
anställa åtal, endast att göra föreställning
samt att, därest föreställningen lämnas
obeaktad, om presidentens lagstridighet
innefattar högförräderi eller landsförräderi, därom
inberätta till riksdagen och, om statsrådet
gjort sig skyldigt till ämbetsfel, anmäla därom
hos presidenten. Till hans biträde finnes en
justitiekanslersadjoint. (O. Brn.)
JustFtiekollegium, se Handels- och
ekonomikollegium.
JustFtiekonselj, se Konselj.
Justitieminister, den vanliga, ehuru ej i
grundlag förekommande titeln på statsrådet
och chefen för Justitiedep.
Justitiemord el. Juridiskt mord,
avrättning av oskyldig, t. ex. vid forna tiders
religionsförföljelser, häxeriprocesser och
politiska partistrider. Bristerna i äldre tiders
straffprocess föranledde ofta dödsdomar över
oskyldiga personer. Även i nyare tid äro
dylika missgrepp ej okända. (R. B-l.)
Justitieombudsman. 1. Riksda,gen s
justitieombudsman, förk. J. O., en
riksdagens förtroendeman, som vid varje lagtima
riksdag utses genom val av en nämnd av 48
led., av vilka vardera kammaren inom sig
utser hälften. Vid samma tillfälle utses en
suppleant, som efterträder J. O., om denne
avgår under ämbetstiden. Om suppleanten
avgår, då riksdagen ej är samlad, utses
hans efterträdare av fullmäktige i
Riksbanken och Riksgäldskontoret. J. O. skall vara
en för lagkunskap och utmärkt redlighet
känd man. Det åligger honom som riksdagens
ombud att efter riksdagens instruktion ha
tillsyn över lagarnas efterlevnad av domare och
ämbetsmän samt vid vederbörliga domstolar i
laga ordning åtala dem, som i sina
ämbetens utövning begått någon olaglighet eller
underlåtit att behörigen fullgöra sina
ämbetsplikter. J. O. skall till varje lagtima riksdag
avlämna redogörelse för sin förvaltning och
däri utreda lagskipningens tillstånd i riket,
anmärka lagarnas och författningarnas
brister och uppgiva förslag till deras förbättring.
Bland hans åligganden kan särskilt nämnas
skyldigheten att i vissa fall åtala ledamöter
av Högsta domstolen, Regeringsrätten och
statsrådet. J. O. är ock självskriven led. och
ordf, i tryckfrihetskommittén. Han äger rätt
att övervara alla domstolars, kollegiers och i
deras ställe inrättade verks överläggningar
och beslut (dock utan yttranderätt) samt äger
tillgång till alla domstolars och ämbetsverks
protokoll och handlingar. Ämbetsmän äro i
princip skyldiga att lämna honom laga
handräckning och åklagare att biträda honom vid
anställande av åtal. Någon befogenhet att
meddela ämbetsmännen förelägganden att
inkomma med upplysningar eller förklaringar i
särskilda fall har dock J. O. icke; däremot
är han skyldig att, då fråga om tilltal av
ämbetsman föreligger, lämna vederbörande
tillfälle till förklaring. J. O. är underkastad
samma ansvar, som enl. allmän lag gäller för
åklagare. Nu gällande instr. för J. O. är av
14 maj 1915. Till sitt biträde har J. O. en
expedition, bestående av en byråchef, en sekr.
och en amanuens. —
Justitieombudsmansäm-betet inrättades genom 1809 års författning.
Tidigare utövades vissa av de funktioner, som
enl. gällande ordning tillkomma J. O., av
ju-stitiekanslern. Litt.: C. G. Melander, »Svenska
riksdagens j. En statsrättslig undersökning»
(1908); R. Kjellén, »Justitieombudsmannen
och författningen» (1911). H. T-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
