Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn - Järnets framställning - Järn (socken) - Järna (socken i Kopparbergs län) - Järna (municipalsamhälle) - Järna (socknar i Stockholms län) - Järnalun - Järnbakterier - Järnbetong - Järnboås - Järnbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Järn—Järnbruk
28
Kjellins och F r i c k s ugnar av
induk-tionstyp samt Héroults, G i r o d s,
Ren-nerfelts och Elektrometalls ugnar
av ljusbågstyp (se Elektrisk ugn).
Problemet att finna en metod att direkt
ur malm framställa smidbart j. har ivrigt
studerats. På senaste tiden har en av
ingenjörerna G. H. F 1 o d i n och E. G. T. G u s t a f
s-s o n uppfunnen metod att i elektrisk ugn
direkt ur malm framställa smidbart j.
kommit i bruk i Sverige. Vid metodens utförande
blandas malmen, som utgöres av
järnmalms-slig, med träkolspulver, eventuella
beskick-ningsmedel samt ett bindemedel och
briketteras. Briketterna torkas och inmatas i ugnen
på sådant sätt, att de komma att flyta på
det i ugnen befintliga slaggbadet, där de
reduceras och smältas. Med denna metod kan
man framställa mjukt j. med blott några
hundradels % kol samt stål av olika kolhalter.
Ett annat sätt att förbigå
masugnsproces-een vid järnframställning, för vars
utarbetande mycket arbete nedlagts, är
framställning av järnsvamp. Då det är möjligt
att reducera järnmalm fullständigt vid en
temp., som ligger under malmens och j:s
smälttemp., kan j. efter reduktionen erhållas
i form av osmält, svampartad massa.
Kolhalten varierar från några hundradels % upp
till 1 %. Järnsvampen brukas som råmaterial
i martinugn el. elektrisk stålugn, varvid den
uppsättes tills, m. tackjärn, och ersätter alltså
en större el. mindre del av det eljest
erforderliga skrotet. Bland äldre i Sverige föreslagna
metoder för järnsvampframställning kunna
nämnas J. G. Wiborghs och J. G.
Gröndals, vid vilka en blandning av slig och
kolpulver upphettades med varm generatorgas.
Den enda järnsvampmetod, som emellertid
hittills kommit till användning i större skala,
är S i e u r i n s metod, i bruk i Höganäs sedan
1908. Bland de under senare år föreslagna
järnsvampmetoderna torde W i b e r g s och
Norsk staals metoder vara de mest
omtalade. Wibergs metod är en ren
gasreduk-tionsmetod, och den skiljer sig från de äldre
av detta slag huvudsaki. genom att den bättre
utnyttjar gasens reducerande förmåga,
varigenom kolbesparing ernås. Med Wibergs metod
utfördes försök vid Ljusne och Sandviken
1925—26 och vid Domnarvet 1927, varvid
erhölls järnsvamp av god beskaffenhet. Norsk
staals metod är huvudsakligen avsedd för
fattiga malmer, vilka i finkrossat tillstånd
reduceras i en för gascirkulation anordnad rullugn.
Den svenska järntillverkningen, som
huvudsaki. är baserad på användning av dyra
träkol och därför hänvisad att fasthålla vid
kva-litetstillverkningar, har, efter det att Sverige
under slutet av 1700-talet varit världens
största järnproducent, alltmera distanserats
av andra länder, så att den nu kan betecknas
som kvantitativt obetydlig. 1927 uppgick hela
världens produktion av tackjärn till 85.508.000
ton samt dess stålproduktion till 100,204,000
ton, och i denna kvantitet deltog Sverige
med resp. 417,765 ton och 530,888 ton. 1928
var världsproduktionen resp. 87,2 mill. och
108,8 mill. I denna produktion deltogo U. S. A.,
nu den största producenten, med resp. 38,o
mill. och 52,o mill.
Sveriges produktion av smidbart j. och stål
1927 fördelades på följ, sätt på de olika
slagen av j.
Välljärn............................... 31,474 ton
Götjärn och götstål:
Bessemer, sur ................... 15,699 »
» basisk .............................. 59,170 »
Martin, sur .......................... 174,422 »
» basisk .............................. 196,993 »
Degelstål .............................. 1,206 »
Elektrostål ........................... 51,924 »
Summa 530,888 ton
E. S. B.
Järn, socken i Dalsland, Nordals härad,
Älvsborgs län, vid Vänern, s. om Mellerud;
24,62 kvkm, 529 inv. (1929). Omfattar ett
längs kusten skogtäckt, f. ö. odlat parti av
Dalboslätten. 1,392 har åker, 885 har
skogs-och hagmark. Ingår i Holms, Skålleruds och
J:s pastorat i Karlstads stift, S. Dals kontr.
Järna, socken i Kopparbergs län, Nås
tingslag, kring Västerdalälven och dess biå Vanån;
755,14 kvkm, 7,543 inv. (1929). Tättbebyggd
flodslätt kring älven, omgiven av sjörik,
höglänt skogsterräng. 2,372 har åker, 37,170 har
skogs- och hagmark. Vid Vanåns mynning
municipalsamhället Vansbro (se d. o.), längs
älven träindustri; husmodersskola (Snöån).
Pastorat i Västerås stift, Västerdals kontrakt.
Järna, municipalsamhälle i överjärna
socken, Stockholms län, anknytningsst.ation på
V. stambanan för statsbanan J.—Nyköping,
12 km s. s. v. om Södertälje; 85 har, 726 inv.
(1929). Tax.-värde å fast egendom 1,701,900
kr. (1927), bev.-tax. inkomst 604,280 kr.
Järna, socknar i Stockholms län, se Y
t-te r j ä r na och överjärna.
Järnalun, se Alunarter.
Järnbakterier, ett slags trådbakterier,
bestående av stavformiga celler, uppradade inom
en gemensam slida. De synas kunna utveckla
sig utan organiska ämnen och täcka sitt
energibehov genom att oxidera
järnoxidulsal-ter (ferrokarbonat). Det därvid bildade
järn-oxidhydratet upplagras i slidorna. Vid större
bakterieanhopningar bildas så för blotta
ögat synliga, gulbruna massor, som ibland
kunna tillstoppa vattenledningsrör. Hit höra
släktena Leptothrix, Cladothrix, Crenothrix,
Gallionella m. fl. — Jfr Myrmalm. Chr. B-l.
Järnbetong, armerad betong (se Betong).
Järnboås, socken i Västmanlands bergslag,
Nora och Hjulsjö härad, Örebro län, n. v. om
Nora; 133,84 kvkm, 1,339 inv. (1929). Bergig
skogstrakt, genomfluten av Rastälven. 1,248
har åker, 10,103 har skogs- och hagmark.
Bergshantering. Pastorat i Västerås stift,
Nora kontrakt.
Järnbruk, gängse namn på industriell
anläggning, där järn framställes och förädlas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
