Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnkontoret (Jernkontoret) - Järnkorset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
Järnkorset
36
Järnkontorets hus.
järnkontorsdalern varit lika för allt
elags järn och stål. Sedan 1918 kunna även
tackjärnshyttor vinna inträde. Rösträtten
utövas för resp, bruk och hyttor i förhållande
till deras delaktighet i J. Dettas högsta
ledning utövas av Brukssocieteten, som numera
en gång årl. sammanträder till ord. möte,
den s. k. järnkontorsriksdagen.
Led. av Brukssocieteten är varje ägare av i
J. delaktiga järnbruk, hyttor el. andel i
sådana ävensom i de fall, där bruken el.
hyttorna ägas av bolag, varje delägare i bolaget.
Förvaltningen av J:s fonder jämte skötseln
av de löpande ärendena handhas av en av
Brukssocieteten utsedd styrelse (fem ord. och
fem e. o. fullmäktige). Brukssocieteten
väljer en av fullmäktige till verkst. dir. för
J. och därjämte deputerade för årlig
granskning av dess förvaltning. — I synnerhet
under första tiden av J:s tillvaro nedsändes
betydliga penningsummor till de stora
järnför-säljningarna på Fastings marknad i
Kristinehamn, och J. uppköpte t. o. m. självt under
betryckta tider järn av bruksägarna.
Småningom har J. för stödjandet av
järnhanteringen inskränkt sig till att bevilja lån åt
delägarna på fördelaktiga villkor, och i
samband härmed drives sedan 1902 allmän
bankrörelse. För att främja järnhanteringens
utveckling arbetar J. bl. a. genom anslag dels
för anställande av försök (i regel 30,000 kr.
årl.), dels till Metallografiska institutet och
Statens provningsanstalt samt bergs- och
kol-ningsskolorna. Vid J. finnas vidare till tjänst
främst åt Brukssocietetens led. och J:s
styrelse särskilda sakkunniga (tekniska
biträden) anställda. De motsvarades tidigare
av bergsstatstjänstemän, som tillsattes av K.
m:t el. Bergskollegium men avlönades av J.
De förnämsta av dessa senare voro dels
direktörerna för de olika smidena, dels
över-masmästarna. Enl. den nuv. anordningen
(från 1903) utgöres J:s stab av tekniska
biträden av en överingenjör och ett flertal
ingenjörer, smidesverkmästare m. fl., specialister
inom olika grena.r av järnhanteringen eller
tillhörande områden, ss. malmgeologi och
trä-kolning. 1926 beslöt man utse fyra ständiga
kommittéer för de olika grenarna av
järnhanteringen. J. utdelar därjämte årl. ett
antal stipendier och reseanslag. Sedan 1817
utger J. en egen teknisk tidskr., J e r n k o
n-torets Annaler, 1900—18 kompletterad
av Bihang till Jern-kontorets Annaler. J.
har även bekostat utgivandet av många
arbeten, som ansetts befordra den svenska
järnhanteringens intressen. Såsom belöning åt
personer, »som inlagt synnerliga förtjänster
om svenska bergshanteringens framgång och
utveckling eller eljest på särdeles framstående
sätt utövat en för Brukssocieteten gagnande
verksamhet», utdelas på styrelsens förslag
stundom J:s stora medalj i guld. Styrelsen
har även rätt att utdela en belöningsjetong i
silver, med inskriften »För flit och skicklighet
i bergsmannayrket», att som hederstecken i
kedja bäras på bröstet (den stora medaljen
bäres ej). Samma jetong i guld utdelas, »då
utomordentliga förtjänster därtill kunna giva
anledning». Den sistnämnda är J:s största
hedersbelöning och har utdelats endast ett
fåtal gånger. Till hugfästande av
Jernkonto-rets Annalers 100-årsjubileum instiftades 1917
R i n m a n s medaljen (i guld) som pris
för vetenskapliga undersökningar inom
svenska järnhanteringens område. Den utdelades
f. ggn 1921. J. fick 1918 en
stipendiedona-tion på 100,000 kr. av (framlidne) frih. Louis
De Geer, och 1917 och 1925 donerade
handlanden i Göteborg C. R. Prytz sammanlagt
200.000 kr. för främjande av bergshistorisk
forskning. Vid 1928 års utgång utgjorde J:s
kapital 9,251,040,28 kr. Det introducerade
smidet utgjorde 1,743,300 centner jämte 12,456
centner s. k. gammalt ämnessmide. J. är
sedan 1875 inrymt i sitt hus
Kungsträdgårds-gatan 4 i Stockholm. — Litt.: S. Clason,
»Några huvuddrag av Jernkontorets historia» (i
»Minnesskrift med anledning av Jernkontorets
Annalers 100-åriga tillvaro», 1917); E.
Kinan-der, »Notes on the history and organisation
of Jernkontoret» (i Journal of the Iron and
Steel Institute, II, 1926). Se även S. Rönnow,
»Jernkontorets samlingar av svenska
bergshistoriska bilder» (i Jernkontorets Annaler
1925). I. O. (N. Zn.)
Järnkorset (ty. Eisernes Kreuz; av järn på
grund av bristen på ädlare metall), preussisk
orden, instiftad 1813 av
konung Fredrik Vilhelm III för
militära förtjänster under
befrielsekriget. Återupplivades
under fransk-tyska kriget 1870
—71 och under världskriget.
J. indelas i storkors
(dubbelt så stort som övriga j.,
bäres om halsen av militärer i Järnkorset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
