Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnmedel, Järnpreparat - Järnnätter - Järnockra el. Limonit - Järnoxid, Järnoxidhydrat, Järnoxidoxidul, Järnoxidsalter, Järnoxidulhydrat, Järnoxidulsalter - Järnpiller - Järnporten - Järnpulver - Järnskog - Järnsocker - Järnsparv - Järnspat, Siderit el. Sphärosiderit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Järnnätter—Järnspat
42
ning, och just enkla j. (metalliskt järn eller
järnsalter) i rätt stora doser synas vara bäst
lämpade härtill. — Vid direkt beröring med
blod framkallar ett järnsalt, t. ex. järnklorid,
i stark lösning utfällning av blodets
äggvite-kroppar samt levring (koagulation) av blodet
och kan därför verka som direkt blodstillande
medel, t. ex. vid näsblödningar.
J. för intagning äro många. Så märkas
metalliskt järn i pulveriserad och reducerad form
(se Järnpulver), järnsalter och många av
dem framställda preparat, näml, järnklorid,
ferrosulfat, ferrolaktat,
ferripyrofosfat-ammo-niumcitrat, som ingår i torskleveroljeemulsion
med järn, samt kininferricitrat och därav
framställt kinavin med järn. Vidare märkas
järnsocker, flera slags piller (se J ä r n p i
1-1 e r), järnkloriddroppar, ett par
sirapsprepa-rat, ss. järnjodursirap, samt järntabletter. —
Utom dessa i Sv. farmakopén upptagna j.
märkas j ärn vattnen, d. v. s. järnhaltiga
mineralvatten, på vilka Sverige är särdeles
rikt. Nya källan (el. Ekholtz’ källa) i
Ronneby t. ex. innehåller nära 2,5 g ferrosulfat
per 1. Vanl. innehålla järnkällorna mest
ferro-karbonat i betydligt mindre mängder — så
t. ex. Henschens källa i Ronneby samt
källorna vid Grännaforsa, Porla m. fl. Bland
järnrika källor i utlandet märkas Sandefjord
i Norge, källor vid Marienbad, Nauheim och
Pyrmont. Järnrikast äro de även
arsenik-haltiga vattnen från Roncegno och Levico. De
flesta järn vattenskällors vatten brukas till
dryck (se Brunnsdrickning), några av
de starkaste (t. ex. Nauheimvattnet) till bad.
Av j. finnes ytterligare ett stort antal i
handeln, t. ex. hemoglobin,
hemato-gen, ferratin och näringspreparatet
maltextrakt med järn. Några ha ett
visst värde till förstärkning av födans järn,
andra tillhöra humbugsmedicinen. C. G. S.
Järnnätter kallas i Sverige vissa nätter
under vegetationsperioden, vilka av allmogen
tros vara särskilt utsatta för frost. Data för
j. äro olika i skilda landsdelar. I mellersta
Sverige pläga som j. räknas natten till 2 juni,
nätterna mellan 13 och 18 juni samt på vissa
håll natten till 23 juni. I Norrland betecknas
även nätterna mellan 28 och 31 juli och
mellan 11 Och 19 aug. som j. — Litt.: H.
Hilde-brandsson, »Samling af bemärkelsedagar,
tecken, märken, ordspråk och skrock rörande
väderleken» (i Antiqvarisk Tidskr., 7, 1883,
n:r 2), och H. E. Hamberg, »Die
Sommer-nachtsfröste in Schweden 1871—1900» (i
Vet.-akad:s Handl., bd 38, n:r 1, 1904). E. P.
Järnockra el. L i m o n i t, ett till synes
amorft mineral av järnoxidmonohydratet
Fe2O3 • H2O. Jordformig j. av löst
sammanhang, egentlig j., brukas som färg. Terra
di Siena är en gul, cyprisk umbra
en brun sådan varietet. Se vidare L i m
o-n i t. — B o h n e r z (ty.) el. bönmalm kallas
i t. ex. s. v. Tyskland och angränsande
trakter förekommande (tertiära) avlagringar av
ärt- till bönstora, i ett sandigt el. lerigt
bindemedel inbäddade korn el. runda stycken
av oren järnockra. * N. Zn.
Järnoxid, Järnoxidhydrat, Järnoxidoxidul,
Järnoxidsalter, Järnoxidulhydrat,
Järnoxidul-salter, kem., se Järnföreningar.
Järnpiller, piller med järnpreparat till
huvudbeståndsdel. Sv. farmakopén upptar
jodjärnpiller (järnjo durpiller),
B 1 a u d s p i 11 e r (se d. o.) el. endast
järnpiller (varje piller innehåller omkr. 2 cg
järn), som ofta ges vid behandling av
»blodbrist», samt j ä rnk ininpiller.
Järnporten, turk. Demir-kapu, kallas flera
pass. Mest bekanta äro J. (656 m ö. h.) i v.
Transsylvanska alperna, där Jänos Hunyady
besegrade turkarna 1442, J. vid Derbent (se
d. o.) och J. vid Orsova (se Donau, sp. 1153).
Järnpulver, pulverformiga läkemedel med
järn el. järnsalt i fint fördelad form. Sv.
farmakopén upptager följ, j., som kunna ges i
pulverform, ehuru pillerformen ofta är
fördelaktigare: pulveriserat järn, reducerat järn,
järnsocker, kininferricitrat och ferrolaktat.
Järnskog, socken i Värmlands län,
Nordmarks härad, vid norska gränsen, v. om
Arvika; 241 kvkm, 2,845 inv. (1929). Omfattar
en tättbebyggd nord—sydlig dal, vari i n.
märkes Vadjungen; f. ö. höglänt
skogs-och bergterräng. 2,548 har åker, 18,709 har
skogs- och hagmark. Vid älven Koppoms bruk.
Ingår i Köla, J:s och Skillingmarks pastorat
i Karlstads stift, Jösse kontrakt.
Järnsocker, ett av järnklorid framställt
allmänt stärkande medel, är ett blekt gråbrunt,
sött pulver, lätt lösligt i vatten.
Järnsparv. Accentor modular is.
Järnsparv, Acce’ntor moduläris, tillhör fam.
sångare av fågelordn. tättingar. J. är en
liten, oansenlig fågel, ovan brun- och
svart-fläckig, undertill askgrå. Den vistas helst i
täta busksnår. Den är allmännast i Lappland
men anträffas även häckande på spridda
ställen ända ned till Skåne. Flyttfågel. T. P.
Järnspat, S i d e r 11 el. Sp h ä r o s i d
e-r 11, mineral av järnkarbonat, Fe CO3, håller
48 % järn, kristalliserar hexagonalt (se
Kristallsystem) och klyver sig i romboedrar,
liknande kalkspatens. J., som till färgen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
