Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägssignaler - Järnvägsstaten - Järnvägsstation - Järnvägsstatistik - Järnvägsstyrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnvägssignaler—Järnvägsstyrelsen
60
59
Järnvägssignaler, vissa i järnvägs
säker-hetsordning fastställda, för ögat eller örat
uppfattbara tecken, genom vilka personalen
på linjen, tågen och vid stationer ordnar
tågens framförande. J. äro dels fasta
signalinrättningar, huvudsignaler
(semaforer och ljussignaler), försignaler
(för-signalskiva, -vinge, ljussignal) och
spårspärr-signaler (spårspärrslykta, -skärm, ljussignal),
dels signalmärken (slutmärke,
uppe-hållsmärke, hastighetstavla och
lystrings-märke) och dels signalredskap
(flaggor, signalgivarens armar, lyktor, tavlor,
skärmar, knalldosor, signalpipor och -horn).
Signalsystemen ha efter hand alltmera
automatiserats. Tågordersignalerna äro
fortfarande flerstädes handmanövrerade, men
förreglin g ssignaler (för
bestämmande av järnvägsfordons väg över växlar) äro
mångenstädes halvautomatiska, och b 1 o c
k-signaler (med uppgift att trygga flera
tågs samtidiga rörelse i samma riktning på
ett och samma spår och stationssträcka) kunna
vara handmanövrerade eller ock halv- el.
helautomatiskt manövrerade. Genom i hög grad
fulländade elektriska blocksystem har man
funnit möjlighet — som dock ännu ej i större
utsträckning kommit till användning — att
hindra tågs ingående på av annat tåg redan
upptaget spår. Jfr S t ä 11 v e r k. F. P.
Järnvägsstaten, kollektiv benämning på
Statens järnvägars personal vid såväl den
centrala förvaltningen
(Järnvägsstyrelse n, se d. o.) som vid distrikten och
huvudverkstäderna. Staten upptager
(1929) i fråga om Järnvägsstyrelsen utom
generaldirektören och chefen 15 andra högre
ämbetsmän, närmare 100 tjänstemän av
lönegraderna 21—28 samt omkr. 730 av
lönegraderna 4—20. Statens järnvägar indelas i
5 distrikt (med huvudorter i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Östersund och Luleå) samt
huvudverkstäderna. Varje distrikt förvaltas
av en distriktschef och indelas lokalt i ban-,
maskin- och trafiksektioner, som förestås av
ban-, resp, maskiningenjörer samt
trafikinspektörer. Statsbanenätet består av 22 ban-,
13 maskin- och 19 trafiksektioner. Varje
distrikts förrådsavd. förestås av en
förråds-intendent. Vid varje distriktskansli finnas
bl. a. anställda en förste baningenjör, en
förste maskiningenjör, en förste
trafikinspektör och distriktssekreterarna. Vid de fem
distriktskanslierna finnas inalles omkr. 180
tjänstemän i lönegraderna 4—27 jämte 5
militärassistenter. Banavdelningens stat
upptager sammanlagt bortåt 30 tjänstemän i
lönegraderna 22—27, därjämte omkr. 3,260
tjänstemän i lönegraderna 4—20.
Maskin-avd:s stat upptager sammanlagt över 20
tjänstemän i lönegraderna 21-—27, därjämte
bortåt 6,200 tjänstemän i lönegraderna 4—20.
Trafikavdrs stat upptager sammanlagt något
över 100 tjänstemän i lönegraderna 21—27
samt i lönegraderna 4—20 i runt tal 9,700
tjänstemän. Förrådsavd:s stat upptager ett
mindre antal tjänstemän i lönegraderna 22—
27 samt över 200 i lönegraderna 4—18.
Huvudverkstädernas stat omfattar sammanlagt
ett tjugutal tjänstemän i lönegraderna 22—30
samt omkr. 220 i lönegraderna 4—20.
Hela Statens järnvägars ord. stat
omfattar ung. 20,800 tjänstemän, därav omkr. 350
i lönegraderna 21—30 och omkr. 20,470 i
lönegrader under 21. Härutöver finnes ett
antal e. o. och e. personal, vid slutet av 1928
något över 7,000 pers. F. P.
Järnvägsstation, se Järnväg, sp. 46—47.
Järnvägsstatistik, numeriska
sammanställningar rörande järnvägarnas utsträckning och
tekniska utformning, byggnadskostnad,
rullande materielens storlek, kvalitativa tillstånd
och utnyttjande, transportarbete, inkomster
och driftkostnader, personal, vid
järnvägsrö-relsen inträffade olycksfall m. m. J. har till
uppgift att vara ett hjälpmedel vid
förvaltningen. För bedömande av järnvägsrörelsen
använder j. vissa konventionellt antagna
arbetsenheter, ss. tonkilometer (1 ton gods
transporterat 1 km), personkilometer
(1 person fortskaffad 1 km), tåg-, 1 o
korn o t i v- och vagnaxelkilometer (resp.
1 tåg, 1 lokomotiv, 1 vagnaxel, som
genom-lupit 1 km).
Statens järnvägars statistiska kontor
handlägger redigering och utarbetande av 1) den
årliga berättelsen om Statens järnvägars
förvaltning, 2) publikationen Allmän
Järnvägsstatistik, 3) månadshäftet Järnvägsstatistiska
Meddelanden, 4) häftet Statens Järnvägars
Månadsstatistik för Tjänstebruk. Det
utarbetar även tablåer över Statens järnvägars
affärsverksamhet och statistiska utredningar
enligt särskilda Järnvägsstyrelsens beslut.
Kontoret står under ledning av en
föreståndare och chef med 2 aktuarier som
avdelnings-föreståndare samt sysselsätter 40 pers., alla
ordinarie. F. P.
Järnvägsstyrelsen, ett ämbetsverk, fr. o. m.
1 juli 1920 hörande till Kommunikationsdep.,
som förvaltar statens för allmän trafik
upplåtna järnvägar, ångfärjelinjer m. m. och
utför nya järnvägsanläggningar för statens
räkning. J. har vittomfattande självständighet,
varvid i allm. generaldir. ensam äger fatta
beslut efter föredragning och i närvaro av
en eller flera av styrelsens led., som äga
anmäla ev. avvikande mening.
Enl. instr. av 22 juni 1928 utgöres J. av
en generaldir. och chef för Statens
järnvägar, en överdi r. och souschef,
en överingenjör för handläggning av
järnvägsbyggnadsärenden, en verkstad
s-d i r. för handläggning av verkstadsärenden.
samt tolv byråchefer, föredragande envar för
de ärenden, vilka tillhöra den byrå inom
styrelsen, som han förestår. Byråerna äro: kansli-,
ekonomi-, ban-, byggnads-, maskin-,
verkstads-, förråds-, elektrotekniska, I:a trafik-,
II:a trafik-, III:e trafik-, militär- (byråchefen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
