Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kadmos - Kadrilj - Kaducé - Kaduk - Kafé - Kaffa, Caffa - Kaffa, Gomara - Kaffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109 Kadmos—Kaffe 110
Ka’dmos, grek. (lat. Ca’dmus), grek, myt.,
Tebes mytiske grundläggare, son till den
feni-ciske konungen Agenor. Av fadern utskickad
för att uppsöka sin syster Europa (se d. o.),
grundläde han på anvisning av oraklet i Delfi
staden Tebe i Beotien. Han dödade en drake
och utsådde på Athenas inrådan dess tänder,
ur vilka uppväxte beväpnade män, spartol’
(»de sådda»), vilka råkade i strid och
nedhöggo varandra, så att slutligen endast fem
återstodo. Från dessa ledde Tebes förnämsta
adelssläkter sin härkomst. De yngre sagorna
låta bl. a. K. från österlandet införa
bergsbruket och bokstavsskriften. A. M. A.*
Kadrilj. De omkr. 1700 från England till
Frankrike införda kontradanserna äro
antingen av det slag, som kallades »angläser»
el. »långdanser», d. v. s. med obegränsat antal
deltagare uppställda på två parallella led,
el. »kadriljer» med minst fyra par och
fyr-sidig uppställning. Motstående sidor figurera
mot varandra, varvid alltid två sidor bli
»premiär» och de två andra »sekond», varjämte
inom premiär och sekond de sidor, där
herrarna först framträda, kallas »herrsida», de
motstående »damsida». I alla k. förekomma
i stort sett likartade turer, ehuru i olika
ordning och med i viss mån växlande utförande:
ring, kedja, figuré, damombyten, omdansning
parvis o. s. v. I 1700-talets och det
begynnande 1800-talets svenska danslitt. förekomma
stora mängder av k., och i skilda bygder ha
dylika hållit sig kvar hos allmogen ända in
i våra dagar. De i folkdansföreningarna
vanliga, schematiska benämningarna »skånsk»,
»halländsk» o. s. v. kadrilj äro dylika i någon
viss ort upptecknade, möjl. på sistone för
någon mindre bygd typiska kadriljformer, som
ingalunda ägt giltighet för hela landskap.
Jfr Dans, sp. 488 och bild 14. E. KL
Kaducé, se Merkuriestav.
Kadük (lat. cadücus), borttestamenterat
gods, som av någon anledning ej tillföll den,
till vilken det var testamenterat (enl. romersk
rätt). — Termerna kadukmedel och k
a-dukår brukades om församlingens
avlö-ningsmedel inom svenska kyrkan, när ingen
fanns, som hade rätt att uppbära dem (t. ex.
vid prästsysslans ledighet). I äldre tider
disponerade domkapitlen dessa; sedan tillf öllo
de stiftens byggnadskassor för läroverken.
Efter 30 april 1909 kommer emellertid
behållningen prästerskapet till godo. O. Hpl.
Kafé, se Kaffehus.
Kaffa, Caffa, se Feodosia.
Kaffa, G o m a r a, provins i s. v.
Abessinien, kring floden Omo. Huvudstad är Bonga.
Bergigt (Buttabergen, 3,686 m ö. h.) och
fruktbart. Betraktas som kaffebuskens hemland.
Utförselvaror äro kaffe, kardemumma m. m.
K. var konungarike från omkr. 1350 till 1897,
då det införlivades med Abessinien.
Kaffe (av arab, qaliwa genom den turk,
formen kaliveh [uttalas kave’]), dels fröna,
»bönorna», av kaffeträdet (Co/fea-arter), dels den
av dessa frön beredda drycken. I det odlade
k:s hemland, de högre liggande områdena av
Afrika närmast v. om Röda havet, var detta
ord urspr. en gemensam benämning på
rus-givande drycker. Genom araberna spred sig
bruket att dricka k. över Konstantinopel
(första »kaffehus» 1554) till Europa, där det
på 1600-talet vann insteg i nästan alla länder.
I Sverige var k. okänt till omkr. 1700. Men
redan 1728 funnos 15 »kaffehus» i Stockholm,
och 1746 utfärdade Collegium medicum en
kung, »om det missbruk och det överflöd, som
te- och kaffedrickandet är underkastat». 1747
lades konsumtionsaccis på te, kaffe m. m.
Olika klasser av medborgare erlade olika
för-brukningsskatt, från 2 till 12 rdr om året.
Under riksdagen 1756 genomdrev
bondeståndet ett kaffeförbud till hämnd på de andra
stånden, vilka nekat bönderna fri
brännvinsbränning. Detta förbud upplivades genom en
ny förordn. av 26 juni 1766; men då
kaffedrickandet ändock fortfor, emedan mycket k.
lurendrejades in i landet, tilläts införsel av
k. mot tullavgift genom en kung, av 23 okt.
1769. Gustav IV Adolfs förmyndarregering
förbjöd, av sparsamhetsskäl, 1 jan. 1794 ånyo
förtärandet av kaffe från 1 aug. s. å.
Avskedet från k. firades runt om i landet som
en sorgedag, t. o. m. vid hovet, och sorglustiga
kaffevisor spredos i stora upplagor. Missnöjet
med förbudet stegrades så, att Gustav IV
Adolf 24 nov. 1796 fann sig föranlåten att
»tills vidare» medge införsel av k. och dess
drickande. 6 april 1799 bannlystes ånyo k.
från Sverige, var 6 april 1802—30 april
1817 åter fritt men därefter en sista gång
bannlyst, till 5 sept. 1822. Kaffeinförseln
utgjorde 1927 43 mill. kg; kaffetullen (från x/9
1929, 30 öre för orostat, 42 öre för rostat k.
pr kg) inbracte 1928 17 mill. kr.
Kaffeträdet är en av de få växter,
som äro föremål för plantageodling i verkligt
stor skala. Växten (träd el. buske) tillhör
släktet Coffea, fam. Rubiaceae, och är städse
grönskande. Av dess omkr. 30 ursprungliga
arter, de flesta hemmahörande i Afrika, äro
endast tre föremål för storodling, näml.:
1) C. arabica el. arabiskt kaffe.
Dettas hemland är Abessinien och de likaledes
relativt högt belägna områdena närmast s.
härom. Växten är i vilt tillstånd ett
låg-vuxet träd men hålles i plantagerna av
praktiska skäl som en 2—3 m hög buske. Bladen
äro lagerbladsliknande och korsvis motsatta.
De vita, välluktande blommorna sitta tätt
tillsammans i bladvecken samt utbildas efter
befruktningen till körsbärsliknande
stenfrukter. Stenarnas skal är pergamentartat
(»pergamentlagret», som avlägsnas på
produktionsorten), fröskalet hinnartat (»silverhinnan»)
och frövitan, som omsluter ett litet
växtämne, hornartad, rik på olja. Vanl. är fröet
(bönan) platt på ena sidan och där försett
med en längdfåra. Mera sällan utvecklas
endast en sten, och då blir fröet kullrigt på
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
