Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Kaffe
112
Torkplatser vid en kaffeplantage. Salvador.
båda sidor. Sådana bönor avskiljas och gå i
handeln som p ä r 1 k a f f e el. understundom
mockakaffe. — C. arabica med dess
talrika varieteter är den tidigast odlade (omkr.
1400 i Aden) och torde vara första upphovet
till kaffekulturen överallt i världen. I slutet
av 1600-talet fördes den till Java och 1620
till Västindien, varifrån den några år senare
kom till Brasilien. Under senaste årtionden
har dock i Gamla världen och särskilt på
Cey-lon och Ostindiska öarna denna art visat sig
föga motståndskraftig mot vissa sjukdomar,
särskilt kafferostsvampen (Hemileia
vasta-trix). Av denna orsak ha varieteter av denna
art fått vika för mot rosten
motståndskraftigare, särskilt sådana tillhörande arten
2) C. liberica el. L i b e r i a k a f f e el.
korsningar med denna. Arten uppges härstamma
från Liberia på Afrikas västkust. Bladen,
blommorna och frukterna äro större än hos
C. arabica, liksom hela växten är större än
denna. Den är rikt givande men lämnar i
regel ett sämre kaffe.
3) C. robusta el. Robustakaffe är
än mer motståndskraftig el. »robust» mot
hemileian. Den uppges härstamma från
Kongo-området. C. robusta och dess varieteter odlas
nu allmänt i Ostindien, särskilt på Java.
Odling och beredning.
Kaffeväxten odlas inom de delar av det tropiska bältet,
där medeltemp. är 15—25° C. I allm. fordrar
k., såsom urspr. en höglandsväxt, mindre en
likformig, fuktig värme än frisk, rörlig luft
under vegetationsperioden. I regel ger
kaffebusken frukt fr. o. m. sitt sjätte år och
fortsätter härmed i ytterligare 25 år.
K. skördas en el. flera gånger om året, och
beredningen av bönorna sker efter olika
metoder. Vid den s. k. torra metoden, som
numera nyttjas endast vid mindre plantager,
utbredas frukterna till torkning i solen, och
fruktköttet avlägsnas sedan på olika sätt, ss.
med träklubbor, genom stampning o. s. v. I
stort nyttjas numera den s. k. våta metoden,
varvid frukterna uppblötas och krossas samt
Ord, som saknas under
under ett par dagars tid
utsättas för en lindrig jäsning,
som uppluckrar de sista
köttresterna; dessa avlägsnas
genom rinnande vatten, varefter
bönorna torkas i solen eller i
särskilda torkrum. K. rostas
numera vanl. i särskilda
rost-ningsmaskiner vid en temp. av
125—200° C.
Man urskiljer flera
kaffesorter, benämnda dels efter
produktionsorten el.
exporthamnen och dels efter bönornas
beskaffenhet. Till de förra höra
världsmarknadens i
kvantitativt hänseende ojämförligt
viktigaste kaffesorter
Santos-och R i o k a f f e. Bland övriga
sorter märkas Salvador
(mycket uppskattad i Sverige), J a v a o. s. v.
Till det senare slaget hör mockakaffet,
(urspr. k. från trakterna av Röda havet),
arabiskt el. abessinskt; i våra dagar fås mocka
ofta från de ovan omtalade mockabönorna
(mest från Brasilien). Äkta mockakaffe är
en stor sällsynthet på den europeiska
marknaden. Triagekaffe är en
sorterings-produkt av sönderbrutna, svarta bönor med
orenheter av olika slag. Marinerat k.
är sjöskadat.
Ofta färgas och poleras kaffebönorna
avsiktligt, för att de skola få ett bättre
utseende. Även glasering med socker
förekommer, varigenom vikten kan ökas högst
avsevärt. Bränt och malet kaffe förfalskades förr
ofta genom tillsats av kaffesurrogat (jfr d. o.).
Gren av kaffeträd, Cofjea arabica.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
