Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffe - Kaffebuske - Kaffehus - Kaffein - Kafferhirs - Kaffesurrogat - Kaffeträd - Kaffraria - Kaffrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Kaffebuske—Kaffrer
114
Världsproduktionen av olika
kaffesorter 1927 var 1,71 mill. ton och fördelade sig
procentuellt på följ, sätt:
Brasilien ............... 64 %
Colombia ................. 9 »
Venezuela ................ 4 »
Nederländska Indien ...... 4 »
Trinidad och Tobago ...... 4 »
Salvador ................. 3 »
Guatemala ................ 3 »
Haiti .................... 2 »
Mexiko ................... 2 »
Kuba ..................... 1 »
Costarica ................ 1 »
Bortre Indien ............ 1 »
Övriga länder (huvudsaki.
i Afrika) ......................... 2 »
Summa 100 %
Konsumtionen av k. är mycket olika
hos skilda folk. N. v. Europa, England
undantaget, Förenta staterna och Sydafrika äro
kaffedrickande länder. England är
tedric-kande liksom Kanada och Australien.
Konsumtionen är störst i de skandinaviska
länderna, där den uppgår till 6 kg per år och
inbyggare. I olikhet mot vad fallet är med
teet, drickes mycket litet k. i
produktionsländerna.
Kemisk sammansättning. K:s
användning som njutningsmedel beror
huvudsaki. på dess halt av alkaloiden koffein
(se d. o.), övriga verksamma beståndsdelar i
k. äro kaffegarvsyra (4—8 %) och en
eterisk olja, kaffeoljan, som frigöres vid
rostningsprocessen. Denna jämte vissa
samtidigt bildade sönderdelningsprodukter av
garvsyran förorsaka den karakteristiska
kaffearomen. Genom röstningen bortgår vidare
vattnet, och en djupgående förändring äger
rum även med bönans andra beståndsdelar:
äggvitan (10—14 %), fettet (10—20 %),
sockret (6—12 %) och cellulosan (25—28 %).
Genom en särskild behandling av bönorna före
röstningen kan koffeinhalten reduceras till en
obetydlighet; dylik preparerad vara går i
handeln som s. k. koffeinfritt kaffe, oftast
kallat »kaffehag». Naturligt koffeinfritt kaffe,
marronkaffet (av Coffea mauritiana),
förekommer även. Vid röstningen svälla bönorna
men förlora då omkr. 18—20 % i vikt.
K:s stimulerande verkan beror väsentligen
på koffeinet (se d. o.), medan däremot
garvsyrorna och vissa vid röstningen bildade
produkter verka skadligt på magens
slemhinnor. (G. M-e; O-f J-n.)
Kaffebuske, se Kaffe, sp. 110.
Kaffehus (fr. café, eng. coffeehouse),
offentlig lokal för utskänkning och förtäring av
kaffe, äldre tiders motsvarighet till nutida
kafé. K. leda, liksom kaffet självt, sina anor
från österlandet. 1724 öppnades det första
egentliga k. i Paris av sicilianaren Franqois
Procope, vilket efter honom benämndes »Café
Procope», besöktes av Voltaire, Rousseau,
Fon-tenelle m. fl. ryktbarheter och har ägt
bestånd ända till våra dagar. Samtidigt därmed
hade Stockholm redan k., och stadens första
adresskalender (1728) nämner femton
förnämligare sådana. Sin största betydelse för det
politiska livet och affärslivet fingo k. i
England som föregångare till de senare så viktiga
klubbarna. I Paris utgjorde flera kaféer från
1700-talet samlingspunkter för politiker och
skriftställare. Ett nytt slag var café-chantant
(där visor och instrumentalstycken utfördes);
de första öppnades omkr. 1770, arten nådde
sin högsta blomstring under Napoleon III och
utvidgades efter hand till café-concert, ett
slags varietéteater, där t. o. m. små pjäser
uppföras. — I Nederländerna spelade k. — det
första öppnades i Amsterdam 1666 —, alltid
i förening med likörkammare, ävenledes en
stor roll, som de behållit till senare tid. De
svenska k. voro på 1700-talet ofta politiska
diskussionslokaler. Skildringar av livet på k.
finnas i Dalins Argus, Cederborghs »Uno von
Thrazenberg» m. fl. — Jfr Kaffe. (O. W-n.)
Kaffeln, kem., se Koffein.
Kafferhirs, dets. som durra (se d. o.).
Kaffesurrogat (jfr Kaffe). En del av
kaffebehovet fylles genom konsumtion av
surrogat, som dock aldrig fått någon större
användning annat än under kristider och som
tillsats till äkta kaffe. K. kunna utgöras av
rötter el. stamknölar, t. ex. av cikorian
(cikoriakaffe, intubikaffe, lövetand o. s. v.),
el. frukter och frön, ss. säd, särskilt korn
(kathreiner, brana o. s. v.). Intet av dessa
k. innehåller det specifika för kaffet, det,
som ytterst betingar dess användning,
koffeinet. O-f J-n.
Kaffeträd, se Kaffe.
Kaffräria, »kaffrernas land», urspr. namn
på hela den del av s. ö. Afrika,
kustområdet s. om Sambesi, som beboddes av
kaffrer, sedermera på vissa sydliga delar därav.
Landet mellan Great Kei river och Keis Kama
river ockuperades 1847 av engelsmännen och
fick namnet Brittiska K. Ingår sedan
1866 i Kapkolonien, med vilken även ett
annat K., det s. k. Fria kafferlandet, mellan
Great Kei river och Natal stycke för stycke
(1875—88) införlivats, medan Sululand sedan
1897 ingår i Natal.
Kaffrer, benämning på en grupp varandra
närstående bantufolk i s. ö. Afrika ävensom
på individer av dessa folk. Någon särskild
stam med namnet k. finns ej, utan ordet är
infört av de portugisiska upptäckarna efter
det arabiska kafir, »otrogen». Till k. i
egentlig mening höra s u 1 u e r n a (se d. o.), kosa
(xosa), swasi och pond o samt i
vidsträcktare betydelse b a s u t o och b e t s j
u-a n e r ävensom de norrut vandrade, från sina
fränder avskilt boende matabele i
Masho-naland och (w)a n g o n i i
Tanganjikaterrito-riet. Från sitt ursprungliga hem, som antages
ha legat i Sambesiområdet, ha k. sedan
1600-talet företagit vandringar söderut och i
strider med andra bantufolk, hottentotter och
vita underlagt sig stora områden samt
grundat betydande riken. Ända till mot slutet av
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
