Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaffrer - Kafir - Kafiristan - Kafr - Kaftan - Kaftan, Julius - Kaftan, Theodor - Kaga - Kagalen - Kagera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Kafir—Kagera
116
1800-talet baserade de till stor del sin existens
på krig och plundring (se S u 1 u e r).
Huvudnäring är annars boskapsskötsel och därnäst
jordbruk, den förra bedriven av männen (även
mjölkningen), den senare av kvinnorna.
Dräkten består av skinn, männens är i vardagslag
minimal. Vapnen äro spjut (assegaj, se d. o.),
långsköld av oxhud, kastklubba (kirri) samt
stridsyxa; pil och båge saknas hos de flesta
k. Till sitt yttre höra k. till de vackraste
och ståtligaste av alla bantufolk, med
välbil-dade anletsdrag och proportionerligt byggd
kropp. Såväl kroppsligt som kulturellt finnas
hos dem främmande element, och mycket talar
för att dessa äro av hamitiskt ursprung. För
närmare detaljer om deras kultur hänvisas
till suluerna, ett typiskt kafferfolk och det
mest bekanta av dem alla.
K. ha i gångna tider, särskilt genom sin
krigiska duglighet, spelat en stor roll i
Sydafrikas historia och i dess etnografi, men
även i våra dagar ha de förstått att göra sig
gällande, icke blott ekonomiskt, utan de vilja
även ha ett ord med i laget i inrepolitiska
frågor. De ha också egna tidningar. Bäst
ha kanske basuto, vilka äga en rätt avsevärd
självstyrelse, hävdat sin ställning gentemot de
vita. — Litt.: G. Fritsch, »Die Eingeborenen
Süd-afrika’s» (1872); D. Kidd, »The essential
Kafir» (1904); G. W. Stow, »Native races of
South Africa» (1905). K. G. L.
Käfir, plur. k a f i r e r (arab.; av kåfara,
ej vilja tro, förneka), otrogen, hedning. —
1. Muhammedanernas benämning på envar,
som icke bekänner sig till islam. Ordet har
ofta en viss skymflig bibetydelse: plur. »de
otrogna hundarna». — 2. Ett i K a f i r i
s-t a n bosatt ariskt folk, som energiskt
försvarat sitt religiösa oberoende gentemot såväl
islam som andra främmande läror. De livnära
sig huvudsaki. som boskapsskötare och
jordbrukare men äro även skickliga hantverkare,
i synnerhet som vävare och träsnidare.
Politiskt och socialt styras de av stamhövdingar
och präster. Mot grannfolken — i synnerhet
afganerna och kashmirerna — ha k. fört
tappra strider för att behålla sin
självständighet. 1896 erövrades dock landet av
Afga-nistan. Litt.: G. S. Robertson, »The kafirs of
the Hindu-Kush» (1896; ny uppl. 1900); L. A.
Starr, »Frontier folk of the afghan border —
and beyond» (1921). E. M-r.
Kafiristän, berglandskap i n. ö. Afganistan,
vid gränsen mot Indien; omkr. 13,000 kvkm.
Uppfylles av Hindukuschs bergskedjor och
vattnas av bifloder till Kabul. Inv. äro
kafi-rer och s. k. vita hunner.
Kafr, arab., by (i geogr. namn).
Kaftan, långrock med vida ärmar, ett
asiatiskt överplagg, som bäres av såväl mongoler
och tatarer som turkar och judar (se Jer
u-salem, bild 9). I Sverige även namn på
prästrock, som förr var sydd ung. som en kaftan.
Ka’ftan, Julius, tysk evangelisk teolog
(1848—1926), bror till Th. K. Prof, i Berlin
Ord, som saknas under
1883—1921. Mest inflytelserikt av K:s
arbeten blev hans »Dogmatik» (1897; flera uppl.),
det första försöket att på ritschlsk grundval
ge en sammanfattande överblick över det
kristna trosinnehållet. Nämnas må även »Das
Wesen der christlichen Religion» (1881; 2:a
uppl. 1888) och »Philosophie des
Protestantismus» (1917). K. var vid tiden omkring
sekelskiftet en av den tyska teologiens
förgrunds-män. G. A-n.
KaTtan, T h e o d o r, tysk evangelisk teolog
och präst (f. 1847), bror till J. K. Blev
generalsuperintendent i Schleswig 1886, avgick
1917 och blev präst vid en friförsamling i
Baden-Baden. En framstående kyrkomän på
bredkyrklig grund, väckte han ett visst
uppseende och diskussion genom sin »Möderne
Theologie des alten Glaubens» (1905; sv. övers.
1911). K. utgav 1924 sina memoarer. G. A-n.
Kaga, socken i Östergötlands län,
Hane-kinds härad, på östgötaslätten, vid Roxeir,
n. v. om Linköping; 18,89 kvkm, 590 inv.
(1929). Begränsas i n. av Svartån. 1,011 har
åker, 283 har skogs- och hagmark. Ingår i
Kärna och K. pastorat i Linköpings stift,
Domprosteriet. — Kyrkan, trol. anlagd omkr.
1140, har absidkor, enskeppigt långhus, torn
i v. samt — senare tillkomna — sakristia och
vapenhus. Urspr. hade kyrkan platt innertak
av trä. Ovan de nuv. valven finnas märkliga
väggmålningar från omkr. 1200. Efter
valvslagningen på 1400-talet utfördes nya
målningar, nu hårt restaurerade. G. R—11; E. L-k.
Kagälen (ry. kagal, församling; jfr Kahal),
en hemlig sammanslutning i Finland, som där
väsentligen organiserade motståndet mot
Bobrikovregimen. Den konstituerades i sept.
1901 närmast för att verka mot det olagliga
värnpliktsmanifestets uppläsande i kyrkorna
men fick genom en vittutgrenad organisation
småningom ledningen av den hemliga
politiken i sin hand, utgav politiska broschyrer,
bearbetade opinionen i hem- och utlandet,
insamlade medel för den politiska
verksamheten m. m. Till styrelsen hörde bl. a. A. v.
Bonsdorff, E. Erkko, E. Estlander, Th.
Ho-mén, J. N. Reuter, P. E. Svinhufvud, A.
Törngren, W. Zilliacus. Vid sidan av dem verkade
den s. k. kvinnokagalen, som spred förbjuden
politisk litteratur m. m. Den manliga k.
uppträdde icke under världskriget i samma gestalt,
emedan meningarna därinom voro delade om
förbindelserna med Tyskland (se J ä g a r r
ö-relsen). Dess flesta medl. stödde de yngre
aktivisterna; andra bedrevo propaganda i
utlandet. Litt.: A. Cederholm, »K:s uppkomst»
(1920); J. N. Reuter, »K.», bd 1 (1928; i Sv.
Litt.-sällsk:s i Finland Skr., 199). H. E. P.
Kagera, flod i Östafrika, betraktas som
Nilens källflod. K:s källfloder (Nyawarongo,
Akanjaru och Ruwuwu) upprinna i de belg.
mandatområdena Urundi och Ruanda. Under
en stor del av sitt lopp bildar K. gräns mellan
dessa områden och brittiska
Tanganjikaterri-toriet samt mellan detta och Uganda. K., som
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
