Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kakel - Kakelugn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
Kakelugn
132
Bild 2.
Bild 1.
Bild 3.
Bild 4. Bild 5.
kaklen fortfarande vanligast; glasyren var
vanl. grön, brun el. svart. I övre Rhendalen
förekommo dock redan omkr. 1550 målade
k. På 1600-talet var den svarta glasyren
på reliefkaklen en tid omtyckt. Enkla k.
försågos dock i regel med grön glasyr. I
Schweiz fabricerades i stor skala praktfulla
målade k. Målade k. blevo på 1700-talet
föremål för en omfattande fabrikation, ej minst
i Stockholm.
Alltifrån början tillverkade Rörstrand
hand-målade k., som först voro nästan kvadratiska.
Omkr. 1750 upptogs det alltsedan brukliga
rektangulära formatet. Dåtida svenska k. äro
handmålade, vanl. i e n färg med vit botten,
men även polykroma k. finnas i stort antal.
Mot 1700-talets slut inverkade empiren även
på k:s formgivning. På 1800-talet blevo de
enfärgade vitglaserade k. dominerande;
bladkaklen voro släta, övriga k. hade vanl. en
enkel reliefornering. På 1870—1880-talet
efterbildades de sydtyska renässanskaklen. —
K. betecknades med olika namn alltefter sin
plats i ugnen: blad kakel, som utgöra
huvudmassan av k., h ö r n k a k e 1, som ha
sin plats i hörnen, friskakel, som sitta
i smalare skift, och olika sorters s i m
s-kakel. Med styckkakel betecknas de
under 1700-talet i större avd. tillverkade k.
—• Kakelindustrien sysselsätter f. n. (1929) i
Sverige omkr. 1,000 arb. Jfr Kakelugn.
— Litt.: S. Ambrosiani, »Zur Typologie der
älteren Kacheln» (1910); N. Lithberg, »De
medeltida kakelfynden i slottet Hallwil» (i
Rig 1927). -a-i.
Kakelugn, i Sverige speciellt namn på en
murad ugn för uppvärmning av bostäder,
avsedd att eldas med ved; ugnstypen
karakteriseras därav, att bränslegaserna ej avgå direkt
till skorstenen utan få passera flera kanaler
i ugnen, varvid deras värmeinnehåll till
väsentlig del magasineras i ugnens murverk,
som i sin ordning långsamt avger värmen till
rumsluften. Förbränningen regleras medelst
luckor utanför eldstaden och spjäll i slutet av
rökkanalerna. Genom s. k. insatser, små
i eldstaden inpassade kaminer med rost, kan
k. även eldas med antracit, koks o. a. fossilt
bränsle. Jfr Kamin. G. H-r.
En ugn kan man först anse med rätta bära
namnet k., när den har uppförts med kakel
som sitt väsentliga byggnadsmaterial. Såvitt
man nu vet, har detta först ägt rum under
medeltidens senare århundraden. V. om Rhen
äro, utom i Elsass, k. fullständigt okända.
I Stockholm hade man redan före medeltidens
slut k. av skålformiga kvadratiska kakel och
av bladkakel med ornering i relief, t. ex.
medaljongkakel. Under 1600-talets förra del
dominera de svarta bladkaklen med
reliefmönster. Vid 1600-talets mitt funnos även på
slotten praktugnar med reliefkakel såväl med
relief i blått mot vit botten som omvänt. De
äldsta komplett bevarade svenska k., från
1600-talets senare del på Skokloster i
Uppland (bild 1), äro sättugnar till öppna spisar,
mycket höga, byggda av många skift
bladkakel, alternerande med sims- och listkakel.
Bladkaklen blevo i enklare ugnar nästan
kvadratiska, släta och grönglaserade, men
uppbyggnaden av k. synes vara väsentl.
densamma fram till 1740-talet. Då uppstodo i
Stockholm två nya ugnstyper, som hastigt
utträngde de äldre; med dem infördes även
det stående rektangulära bladkaklet, som
dominerar i svensk kakelindustri.
Den ena nya kakelugn stypen var den plana
ugnen med el. utan skänk (bild 2), vid vars
utformning man rönt inflytande från den
franska praktspisen, den andra var den
cylindriska ugnen (bild 3), vars form påverkats
av ugnar, utförda i gjutjärn. Konstruktivt
sker samtidigt en stor förändring. Tidigare
omslöto väggarna, som man tror, endast ett
odelat rum, nu konstruerades rökgångar av
olika typer, för att man skulle kunna
tillgodogöra sig eldningen på ett effektivare sätt
än tidigare. Veden hade näml, blivit dyr. Till
enklare k. brukades fortfarande släta,
grönglaserade kakel, men målade ugnar voro rela
C.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
