Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalender - Kalenderklinga - Kalenderår - Kalesch - Kaleva (folkpoesi) - Kaleva (livförsäkringsbolag) - Kalevala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Kalenderklinga—Kalevala
144
franska revolutionskalendern el.
republikanska k., var i Frankrike
gällande under några år efter den stora
revolutionens utbrott. Enl. denna k. indelades året
i 12 månader om 30 dagar vardera, näml.
vendémiaire, brumaire, frimaire, nivose,
plu-viöse, ventöse, germinal, floréal, prairial,
messidor, thermidor, fructidor. Var månad
indelades i 3 dekader (tiotal), och vid årets
slut tillädes 5 el. (vart fjärde år) 6 jours
com-plémentaires el. jours épagomènes. Denna
kalender, vilken infördes i Frankrike genom
edikt av 5 okt. 1793, hade till epok 22 sept.
1792 och fortfor att vara officiellt gällande
till 1 jan. 1806. ’
2. En skrift, innehållande i tabellarisk form
en sammanställning av uppgifter rörande k.
i ovan angivna betydelse. K. kan vara
avfattad så, att den gäller för ett obegränsat antal
år (b e s t ä n d i g k., calendarium perpetuum),
för ett bestämt antal år eller — såsom
vanl. är fallet — för ett enda år. I detta
sistnämnda fall sammanfaller k. i sak med
almanacka (se d. o.), så att ingen
bestämd gräns mellan dessa båda termer kan
uppdragas.
3. För att göra k. mera begärliga för
allmänheten företogo sig utgivarna redan
ganska tidigt att däri införa nöjsamma eller
nyttiga uppsatser. Detta bruk utvecklades
småningom så långt, att i flera k. dessa
uppsatser kommo att bilda det väsentliga
innehållet, och själva kalendariet nedsjönk till
ett mera oväsentligt bihang. Därför
bibehölls också namnet k., även sedan
kalendariet h. o. h. borttagits, och ordet har
därigenom erhållit ytterligare en betydelse, näml,
en skrift, innehållande en samling uppsatser
eller uppgifter av allmän eller speciell
natur. B-d. (B.L-d.)
Kalenderklinga, svärdsklinga med
graverade kalendariska uppgifter. K. nyttjades
särskilt i Tyskland på 1500-talet. Dylika
utfördes i Sverige på 1700-talet av J. W. Kindt.
Kalenderår, se Ä r.
Kalèsch (fr. calèche, av slaviskt ursprung)
är en åkdonsterm med mycket växlande
betydelse: i Frankrike ett öppet fordon med
sufflett baktill och vis-å-vis-süten, i Sverige
ofta namn på heltäckt vagn med fast kur över
vis-a-vis-säten. Ibland även benämning på
1 a n d å (se d. o.). G. Brg.
Ka’leva, i finska och estniska folkpoesien,
hade urspr. betydelsen »smed». K a’l e v a
n-p o i k a (estn. Kalevipoeg), »K:s son», är en
jätte el. stor, stark man och synes från början
ha varit den namnlöse hjälten i sagan om
den starke gossens dater. K. B. W.
Ka’leva, Finlands äldsta
livförsäkringsbolag, grundat 1874. Total ansvarssumma 31
dec. 1928 för kapitalförsäkring för dödsfall
nära 1,126 mill. fmk. Verkst. dir. var 1881—
1925 assessor Uno Kurtén.
Ka’levala (eg. »Kalevas hemort», se K
a-1 e v a), finskt nationalepos, sammanställt av
Elias L ö n n r o t (se d. o.) på grundval av
hans och andras uppteckningar av finsk
folkpoesi, »runor» (fi. runo), vilka utgöras av
ballader, episka skildringar av sagohjältars
gärningar, lyriska dikter, besvärjelser,
bröllopssånger, gåtor och ordspråk m. m., allt
avfattat i »runometer». Runometern består
av fyra trokéer i varje versrad, har ej
strofindelning eller slutrim men däremot
allitteration, likväl blott inom samma versrad;
utmärkande för denna folkpoesi är även
paral-lellism, upprepning av samma tanke i två eller
flera versrader. R. v. Becker publicerade 1820
ett försök till sammanställning till ett heli
av en del runor om sagohjälten Väinämöinen,
och 1822—31 utgav Z. Topelius d. ä. »Suomen
kansan vanhoja runoja» (Finska folkets gamla
runor; 5 h.), vilket visade, att runosången i
vissa trakter ännu levde med fullt liv.
Lönnrot publicerade 1827 sin disputation »De
Väinämöine priscorum Fennorum numine I»,
där han, mest i prosaform, gav en
sammanhängande framställning av Väinämöinens liv
och dater. 1828 begav han sig på sin första
fotvandring genom runornas förnämsta
hemland, Karelen. Sina samlingar utgav han
under titeln »Kantele» (Harpan; 4 h., 1829—31),
varvid han följde de äldre runoutgivarnas
metod att smälta ihop olika varianter av samma
sång till en enda. Först hade Lönnrot tänkt
förena de olika runorna till en serie av
smärre epos; under intryck av vad han hörde
under en färd 1833 till de bästa
runotrak-terna i ryska Karelen föddes hos honom
tanken att förena dem alla till ett enda, stort
epos. Det första utkastet härtill,
»Runoko-kous Väinämöisestä» (Runosamling om
Väinämöinen; tr. 1892), omfattade 5,052 versrader,
indelade i 16 sånger. Efter en ny insamling
i samma trakter 1834 utkom 1835 »Kalevala»
i sin första uppl., den s. k. gamla K.
(innehållande 12,078 versrader, fördelade på 32
»runor»). Efter nya samlingsresor av
Lönnrot och hans medhjälpare omarbetades och
utvidgades K. till sitt nuv. omfång. K:s
andra redaktion, den s. k. nya K., utkom f. ggn
1849; den omfattar 22,795 versrader, fördelade
på 50 runor. Bland medhjälparna bör nämnas
D. E. D. Europæus, som hemförde omkr,
hälften av det i nya K. tillkomna, materialet,
däribland de i Ingermanland upptecknade,
märkliga Kullervorunorna. — I K. skildras först
världens skapelse (runorna 1—2),
Väinämöinens besvärjelsetävlan med Joukahainen (3),
frieri till hans syster Aino och dennas död
(4-—5) samt hans misslyckade friarfärd till
Pohjolas sköna jungfru (6—9). Ilmarinen
narras till Pohjola (det mörka landet i n. i
motsats mot Väinämöinens ljusa land Kalevala)
och smider där lyckoredskapet Sampo för att
vinna jungfrun, som dock ej vill följa honom
(10). Lemminkäinen dödas på sin friarfärd
till samma jungfru och återuppväckes av sin
moder (11—15). Väinämöinen far till
dödsriket efter en trollformel för att bygga ett
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
