Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaleviska bildningar - Kalf, Willem - Kalfaktor - Kalfatring - Kalff, Gerrit - Kalgan - Kalgoorlie - Kali (kemi) - Kali (gudomlighet) - Kali Nadi - Kaliber - Kalidasa - Kalif - Kalifat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Kalf—Kalifat
148
dia, sp. 231 och teckenförklaringen till
kartan), några i ö. Finland och Karelen
förekommande glimmerskiffrar och fylliter med
inlagrade konglomerat, vilka skulle vara
jämnåldriga med de i Sveriges gnejsformation
inveckade Västerviks- och Åmålskomplexen men
något yngre än Västanå- och
Kirunakom-plexen. Numera räknas de snarast som
yngsta urberget, medan de förr hänfördes till
det äldsta prekambrium. K. A. G.
Kalf, W i 11 e m, holländsk stilleben- och
genremålare (1622—93). K. målade helst
festligt arrangerade silver-, porslins- och glaskärl
med frukter och blommor. Hans koloristiska
uppfattning tog senare intryck av
Rem-brandts ljusdunkelmåleri med dess lysande,
djupa färger i rika valörer. E. L-k.
Kalfa’ktor (av lat. calefa’cere, göra varmt),
eg. »en, som gör upp eld», soldat, som är
uppassare åt en officer.
Kalfätring, gemensam benämning på
drivning, beckning och bestrykning av träfartyg.
Jfr Drev 1 och Drivning 1. —
Kalfatra, nagelfara, strängt kritisera.
Kalff, G e r r i t, holländsk
litteraturhistoriker (1856—1923), 1896 prof, i Utrecht och
1902 i Leiden. K. skrev många värdefulla
arbeten i holländsk litteraturhistoria, bl. a.
»Vondels leven» (1896; 2:a uppl. 1902), »Jacob
Cats» (1901) och »Geschiedenis der
nederland-sche Letterkunde» (7 dir, 1905—12).
Kalgan, kin. Chang-kia-kou, stad i kin. prov.
Chi-li, vid Yang-ho, intill kinesiska muren och
järnvägen Peking—Sui-yüan; omkr. 70,000
inv. Från K. leder en viktig karavan- och
automobilväg till Urga i Mongoliet. K. är
Kinas främsta handelsstad n. om Peking.
Varor från Mongoliet (ull, skinn, ox- och
hästhudar) exporteras därifrån. Livlig
transito-handel med te från s. Kina.
Kalgoorlie [kälgö’øli], stad i
Västaustra-lien, vid järnvägen Perth—Port Augusta.
5,300 inv. (1927). Växte hastigt upp (1903)
som medelpunkt i det rika East
Coolgardie-guldfältet (jfr V ä s t aust r alien). Till K.
går vattenledning från Perth (560 km).
Käli, äldre benämning för kaliumoxid, K2O
(jfr K a 1 i u m f ö r e n i n g a r). K. är viktig
beståndsdel i alla naturliga och en del
artificiella gödselmedel (se d. o.). Kaliumsalter
kallades förr k a 1 i s al t e r, emedan man
ansåg, att ett salt var en förening mellan en
basistk oxid, i detta fall kali, och en sur oxid.
Benämningen kalisalter förekommer alltjämt
i trädgårds- och jordbrukslitt. Jfr S t a s
s-furtsalter.
Käli, »den svarta», kvinnlig gudomlighet,
dyrkad särskilt i Bengalen och föremål för
en vidrig kult. Se vidare D u r g ä.
Kali Nadi, biflod till Ganges (se d. o.).
Kaliber (fr. calibre), diametern till ett
eldvapens lopp, mätt — vid räfflade vapen —
innanför bommarna; halt, beskaffenhet. — Då
k. i huvudsak bestämmer eldvapnets
egenskaper, brukar den ingå i vapnets off. namn,
t. ex. 7,5 cm kanon, 6,5 mm gevär o. s. v.
Fordom nyttjades i st. f. kaliber vikten av den
till loppet passande rundkulan av järn, t. ex.
12-pundig (12 ^1 kanon. G. af W-dt.
Kälidäsa, indisk skald, levde antagl. under
senare hälften av 400-talet e. Kr. K. var
kanske född i Mandasor i Malwa och åtm.
under en del av sitt liv bosatt i Ujjain, båda
i Gwalior, men inga autentiska
underrättelser om hans liv finnas, ehuru många
folktraditioner knutits till hans namn. Han
förbindes traditionellt med en viss konung
Vikramäditya. men det är ovisst om denne
verkligen existerat; är han historisk, bör han
ha levat långt före K., som säkerligen
tillhörde den senare Guptatiden (se I n d i e n,
historia). K. har länge med rätta betraktats
som Indiens störste klassiske skald; hans
utomordentliga stilkonst och glänsande
dik-tarbegåvning berättiga honom till en plats
bland världslitteraturens främste. Av K.
finnas endast sex verk bevarade, som kunna
anses otvivelaktigt äkta: det lyriska poemet
»Me-ghadüta» (Molnbudet), en av lyrikens förnämsta
pärlor, de båda konsteperna »Raghuvamsa»
(Raghuidernas historia) och
»Kumärasam-bhava» (Krigsgudens födelse) samt de tre
dramerna »Mälavikägnimitra», »Sakuntalä» (se
d. o.) och »Vikramorvasl». Av dessa föreligga
på svenska »Meghadüta», övers, av A. Z.
Col-lin (1866) och Hj. Edgren (1875), »Sakuntalä»
av Edgren (1875) och »Vikramorvasl» av H.
Andersson (1906) samt några partier av
»Ku-märasambhava» i J. Charpentier, »Ur Indiens
klassiska litteratur». Jfr A. Hillebrandt, »K.»
(1921). J. Ch-r.
Kallf (arab, chalifa, ställföreträdare), den
titel, som de muhammedanska härskarna i
lång tid efter Muhammeds död (632) förde till
betecknande av sitt oinskränkta, på en gång
andliga och världsliga herravälde. Muhammed
kallade sig rasül alläh (»Guds sändebud»), och
hans efterträdare antog titeln chalifat rasül
alläh (»Guds sändebuds vikarie»), vilken
sedan övergick på alla hans rättmätiga
efterträdare. I strängt ortodox mening anses dock
blott de fyra första k., Abu-Bekr, Omar.
Osmän och Ali, som rätta kalifer,
emedan de fritt valdes till profetens
ställföreträdare. De följ, ha enl. denna uppfattning
endast rättighet att bära de två andra titlar,
som utmärka var sin sida av k:s oinskränkta
makt, näml, den av Omar upptagna
världsliga titeln emir el-mu’minin (»de troendes
härskare») och den av abbasiderna införda
imäm el-muslimin (»muhammedanernas imam»;
jfr Imam 2). (P. L.)
Kalifät (arab, chiläfa), en kalifs värdighet,
regering, regeringstid eller rike. Kalifernas
historia kan indelas i tre perioder:
1. De fyra första kaliferna (632—661).
Sedan Muhammeds svärfader Abu-Bekr (reg.
632—634) utsetts till kalif, grep denne
genast till svärdet för att föra »den heliga
striden» (el-djihäd) mot alla omgivande folk
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
