Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalkutta, Calcutta - Kalkvatten - Kalkyl - Kall (socken) - Kall (teologi) - Kalla - Kallatjåkko - Kallas, Oskar - Kállay (von Nagykálló), Benjamin - Kallbad - Kallbrand - Kallbräcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
171
Kalkvatten—Kallbräcka
172
skorstenar, varumagasin och på floden en
trängsel av båtar. Infödingskvarteren
avvika skarpt från denna bild. Gatorna äro
här krokiga, utan stensättning och trånga,
husen byggda av lera el. bambu. — K. är
säte för många skolor och lärda samfund.
Bland de senare framträda Bengal asiatic
so-ciety (gr. 1784; besitter ett dyrbart
bibliotek), Dalhousie institute (för affärsmän) m.
fl. K. univ. grundades 1857 och hade 1927
22 lärare. Vidare märkas Alipore
observato-rium och meteorologiska anstalt (gr. 1877),
School of tropical medicine and hygiene (18
lärare), Presidency college, Sanskrit college,
Madrasah el. Mohammedan college (gr. 1780)
m. fl.
K. är världens största industristad i
jutevaror; nära 300,000 pers, sysselsättas inom
industrien. Stor omfattning äga maskin-,
bomulls-, olje-, ris- och spannmålsindustrierna.
Vidare finnas järngjuterier, aluminiumverk,
glas- och pappersbruk, kemiska fabriker, stora
tryckerier, garverier, sockerbruk, stora varv
och järnvägsverkstäder.
Järnvägslinjernas huvudstationer ligga i
Howrah eller i andra förstäder. Fartyg om
5,000 ton kunna ankra vid K. Icke blott
sjöfarten från utrikes ort utan även kustfarten
med Burma och Gangesdeltat är omfattande.
K. tjänar som stapelplats för varor från
As-sam (te m. m.), Gangesdalen och hela
Bengalen. Som importhamn överflyglas K. av
Bombay men står främst bland Indiens
städer som exporthamn. 1927—28 utgjorde
in-och utförselns värde 2,220 mill. rupier.
Största exportvaran utgör jute (ung. 95 % av
allt jute, som frambringas i Indien), därnäst
komma hudar och skinn, kol, te,
manganmalm, oljefrön, tackjärn m. m. K. är en
medelpunkt för handeln i n. och ö. Indien
och säte för många kommersiella
sammanslutningar. E.L-r.
Vid Hugli anlade Ostindiska kompaniet
1640 ett faktori, vilket nawaben av Bengalen
på 1680-talet förklarade konfiskerat.
Köpmännen där, under ledning av Job Charnock,
flyttade då nedför floden till byjj. Sutanati
inom nuv. K:s område och anlade där ett
fäste, det äldre Fort William (raserat 1757).
Ostindiska kompaniet köpte 1700 av
Aurang-zebs son prins Azim byarna Sutanati,
Kali-kata (därav namnet) och Govindpur, vilka
senare förenades till staden K. Denna intogs
1756 av nawaben Siräju-d daula (se Clive
och Indien, sp. 525) men återtogs 1757 av
Clive och blev 1773 huvudstad för kompaniets
indiska välde. K. var därefter Brittiska
Indiens huvudstad till 1912, då Delhi blev
regeringens säte; i K. residerar fortfarande
pre-sidentskapet Bengalens guvernör. — Litt.: K.
Blechynden, »Calcutta, past and present»
(1905); Suhrawardy, »Calcutta and environs»
(1924). “ V. S-g.
Kalkvatten, se Kalk.
Kalkyl, mat., brukas dels i bemärkelsen
be
räkning, t. ex. kostnadskalkyl, och dels som
sammanfattande namn på särskilda grenar av
matematiken, ss. differentialkalkyl. —
Kalkylera, räkna, beräkna.
Kall, socken i Jämtlands fjällområde,
Un-dersåkers och Offerdals tingslag, kring
Kallsjön, Juveln, Torrön, Anjan m. fl. sjöar,
gränsar i n. v. till Norge; 2,655,90 kvkm, 1,696
inv. (1929), därav 92 i Undersåkers
lappför-saml. Byar och smärre odlingsbygder vid
Kallsjön. 1,246 har åker, 102,215 har
skogs-och hagmark, 118,753 har impediment (fjäll
m. m.). Lappmässor hållas i lappkapellet vid
byn Kolåsen i n. Vid Åreskutans fot Huså
gruva (se Huså - F r öå gruvor).
Turistområde. Pastorat i Härnösands stift,
Unders-åkere kontrakt.
Kall, teol., se Kallelse 1.
Kalla, bot., se A r a c é e r.
Kallakt jåkko, fjäll med talrika glaciärer, i
Stora Sjöfallets nationalpark; 1,845 m ö. h.
KaJlas, Oskar, estländsk författare,
diplomat (f. 1868). Blev i Helsingfors 1901 fil.
dr på avh. »Die Wiederholungslieder der
estnischen Volkspoesie», I. K. var lärare i
Petersburg 1895—1900 (docent 1902—03 vid
univ. där i jämförande finsk språkforskning),
därefter gymnasielärare i Dorpat,
tidningsman där samt 1906—09 direktor för estniska
gymnasiet för flickor där. Han var 1920
—22 Estlands envoyé i Helsingfors och är
sedan 1922 envoyé i London. — K. är sedan
1900 g. m. den finländska författarinnan
Aino K., född Krohn (f. 1878), dotter till
prof. Julius Krohn. Hon slog igenom med
novellerna »Meren takaa» (2 bd, 1904—05;
urval i »Bortom havet», 1920), med ämnen från
Estland och brytningarna mellan estniskt,
tyskt och ryskt. På sv. har utkommit »De fa
rande skeppens stad» (1915). V. S-g; H. N-m.
Kållay [kädaji] (von Nagykällö),
Benjamin, österrikisk-ungersk statsman (1839
—1903), av gammal ungersk adel. Var
generalkonsul i Belgrad 1869—75, därefter några
år ungersk riksdagsman, trädde åter i
ut-rikestjänst och blev 1882 finansminister samt
administratör för Bosnien och Hercegovina,
för vilkas ekonomiska uppryckning han
energiskt verkade. Viktigast av hans skrifter är
»Geschichte der Serben» (1878). B. L-r.
Kallbad, se Bad, sp. 681.
Kallbrand, patol., se Brand 1.
Kallbräcka, sprödhet hos smidbart järn vid
vanlig temp., orsakad av hög fosforhalt. K.
står av gammalt som motsats till rödbräcka
(se d. o.), orsakad av svavel, och anses ännu
skadligare. Sprödheten beror på att fosforn
medför grovkornighet hos järnet, sannolikt
emedan den höjer (resp, undertrycker)
omvand-lingspunkten A 3 (se Järn, sp. 22); på grund
härav uteblir delvis den kornförfining, som
eljest vid svalning erhålles vid 900° C el. lägre
temp. Fosforhalten bör ej överskrida omkr.
0,05 % i järn av lägre kolhalt (välljärn, med
korntillväxt försvårande slaggådror, får hålla
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
