Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallbräcka - Kallbänkar - Kallelse - Kallenberg, Anders Hansson - Kallenberg, Ernst Anton - Kallenberg, Siegfried Garibaldi - Kallerö - Kallgräs - Kallholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Kallbänkar—Kallhohnen
174
mera), 0,02 % i järn av högre kolhalt, som är
känsligare för k. Verktygsstålets känslighet för
k. är en väsentlig orsak till att det svenska
fosforrena järnet fått vidsträckt användning.
K. gör sig — liksom sprödhet i allm. —
mera gällande, ju lägre temp. är. K. är
särskilt farlig, då stötar och vibrationer
förekomma (slaghållfasthet och utinattningsgräns
låga). Kallbräckt järn begagnas stundom vid
automatsvarvning. Det sammanvälles lättare
än fosforfattigare järn, då fosforn sänker
smpt hos bildad oxidbeläggning. C. B.; H. L-t.
Kallbänkar, se Drivbänk.
Kallelse. 1. (Tool.) Ett begrepp, som i den
protestantiska teologien brukas i två olika
betydelser, a) I lärostycket om den s. k.
nådens ordning betecknar k. det första av den
Helige andes »nådeverk»; den gärning,
varigenom han för de ännu utanför Kristi
församling stående genom Guds ord uppenbarar
det gudomliga frälsningsrådslutet och
erbjuder dem del däri. — b) I den reformatoriska
etiken är k. (omväxlande med kall) den
sammanfattande beteckningen för den
enskildes sedliga arbetsuppgifter, sådana dessa
bestämmas å ena sidan av det för alla
gemensamma sedliga målet, å andra sidan av den
nödvändiga arbetsfördelningen och de för
envar olika individuella levnadsförhållandena.
I denna bemärkelse är begreppet k.
väsentligen en nyskapelse av reformationen. I
motsats till medeltidens uppställande av en
dubbel sedlighet — en högre för de »andliga»
och en lägre för dem, som kvarstodo i det
»världsliga livet», hävdade Luther alla k:s
likvärdighet inför Gud, vilket följde som en
omedelbar konsekvens ur hans centrala lära
om rättfärdiggörelsen genom tron allena. I
det att frälsningsvissheten grundas
uteslutande på Guds oförtjänta förlåtelse och varje
tanke på att genom egna gärningar kunna
förtjäna Guds nåd avvisas som syndig
egen-rättfärdighet, bortfalla motiven till de
särskilda, utanför k:s sfär liggande asketiska
gärningarna. Inom den evangeliska
kristenheten har Luthers djupt religiöst motiverade
kallelselära senare mången gång förgrovats
och omtolkats till en ganska profant borgerlig
livsbetraktelse. För nutida kristen etik ter sig
gärna frågan hur reformationens djupt
religiösa perspektiv skall kunna genomföras
under nutidens väsentligt ’förändrade livsläge
såsom ett på en gång viktigt och svårlöst
problem. Jfr E. Billing, »Vår kallelse» (1909);
A. Runestam, »Kristendomen och den
materiella nutidskulturen» (1924). E. Bg. (G. A-n.)
2. Kyrklig församling kan kalla fjärde
provpredikant (se P r ä s t v a 1) samt
universitets- och högskolemyndighet professor (se
d. o.); men k. är i dessa fall endast ett av
vederbörande framställt förslag, som
underställes K. m:ts avgörande. Ldht.
Kallenberg, Anders Hansson, målare
(1834—1902). K. studerade i Stockholm vid
Konstakad. och från 1867 i Düsseldorf samt
Ord, som saknas under
Skånsk bondgård. Målning av A. H. Kallenberg 1875.
I Nationalmuseum.
kortare tider i Paris, London och Berlin. Blev
led. av Konstakad. 1886 och var tidtals t. f.
lärare i landskapsmålning där. Han
representeras på Nationalmuseum av »Skånsk
bondgård», afton med hemvändande kreatur (1875),
»Tjur» (1884) och »Kor i skogen» (1900) samt
på museer i Göteborg, Lund och Malmö.
Skånsk natur skildrade han med starkt lokal
hållning och djuren med utmärkt
karakteristik och mustig färgbehandling. Monogr. av
A. Anderberg (1928). 1 G-gN.
Kallenberg, Ernst Anton, rättslärd (f.
1866 16/s), av) samma släkt som målaren A.
H. K. Blev student 1884, v. häradshövding
1892, jur. dr 1895, prof, i processrätt i Lund
1897. Har varit led.
av flera
lagstiftnings-kommittéer, 1908—11
ordf, i
konkurslags-kommittén. Högt
skattad juridisk
författare. Skrifter: »Om
återfall i brott»
(dok-torsdisputation, 1894),
»Om forum i
brottmål» (1896),
»Föreläsningar öfver lag om
ändring i vissa delar
af rättegångsbalken»
(1902—04), »De ordinära devolutiva
rättsmedlen» (2:a uppl. 1922) samt åtskilliga
mindre avh. Av grundläggande betydelse är
K:s stora verk »Svensk civilprocessrätt»
(hittills 7 h., 1917—28; I och II i 2:a uppl. 1923
och 1926). C. G. Bj.
Kallenberg, Siegfried Garibaldi, tysk
tonsättare (f. 1867), sedan 1910 bosatt i
München, där en Kallenberg-Verein 1921 grundats
för att verka för hans kompositioner. K. har
i expressionistisk riktning skrivit flera
kammarmusikverk, två symfonier, två operor (»Sun
Liao», »Das goldene Tor») m. m. T. N.
Kallerö, se Kallrigafjärden.
Kallgräs, Scheuchzéria palu’stris, en till
fam. Scheuchzeriaceae (Juncaginaceae) hörande,
omkr. 2 dm hög, flerårig ört med halvtiinda
blad och små, gulgröna blommor i glest ax.
K. växer i djupa kärr mindre allmänt i hela
Sverige (utom på Gotland). G. M-e.
Kallholmen, förr slutstation för nuv.
stats-K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
