Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kallistratos - Kallitypi - Kalljord - Kall nål - Kallortstillägg - Kallos - Kallositet - Kallrigafjärden - Kallsjön - Kallskål - Kallstenius, släkt - Kallstenius, Carl Albert Viktor - Kallstenius, Edvin - Kallstenius, Georg Gottfrid - Kallstenius, Gottfrid Samuel Nikolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Kallistratos—Kallstenius
178
Kalli’stratos (lat.
CalWstra-tus), berömd atensk talare,
fältherre och statsman i förra
delen av 300-talet f. Kr.,
slutligen landsförvisad (361 f. Kr.)
och vid sin återkomst avrättad.
Kallitypl, fotografiskt
kopie-ringsförfarande, baserat på att
vissa organiska ferrisalter vid
belysning reduceras till
ferro-salt, som verkar reducerande
på ett närvarande silversalt
(silvernitrat) och ger en
brunsvart bild av metalliskt silver.
Ett något avvikande förfarande
kallas argentotypi. J. H-g.
Kalljord, för
trädgårdsväxters odling använd jord, som
ligger fritt (ej glastäckt i
växthus el. drivbänk).
Kall nål, se Torrnål
s-radering.
Kallortstillägg till lön utgår
enl. K. m:ts bestämmelser till
tjänsteman å ort i n. Sverige, där klimatiska
och fysiologiska förhållanden, frånsett ökade
levnadskostnader, medföra avsevärda
olägenheter. K. fördelas i sex klasser med olika
belopp för varje. Ldht.
Kallös, kem., se K a 11 u s 2.
Kallositèt, med., förhårdnad, se H u d v a 1 k.
Kallrigafjärden, vik av öregrundsgrepen,
Bottenhavet, i Börstils och Forsmarks
socknar, Stockholms län. I K. mynnar Olandsån;
längre ut Kallerö, hamn, kajdjup 3,9—5,5 m.
Kallsjön, det jämtländska fjällområdets
största sjö, Kalls socken; 152 kvkm, 381 m
ö. h., 132 m djup. Förbindes i n. genom
Kallströmmen med sjön Juveln; avflyter i s.
genom Järpströmmen till Indalsälven. Jfr Kall.
Kallskål, sommardryck av »franskt vin» (se
d. o.), smält socker, citronskivor, muskot och
kallt vatten (v i n k a 11 s k å 1).
Kallstenius, svensk släkt. Namnet är taget
efter Kallstena kvarn i Köpings
landsförsamling, Västmanland. Till släkten höra C. A.
V. K. och hans kusins son G. S. N. K., se
nedan. Om den senares bror polarresanden
Evald Gustaf Götrik K. (1868—92
el. 1893) se släktart. B j ö r 1 i n g, sp. 430.
Kusiner med dessa båda och inbördes äro E.
K. och G. G. K. (se nedan).
Kallstenius, Carl Albert Viktor,
godsägare, riksdagsman (1823—98); se
släktartikeln. Tog 1847 kameralexamen i Uppsala,
tjänstgjorde i verken och var från 1853 bosatt
på sin egendom Marientorp nära Mariefred.
K. var led. av Andra kammaren 1867—72, led.
av Lantmannapartiet ända från dess tillkomst
och en av partiets mera betydande män,
tillhörde »välfärdsutskottet» 1867 och
statsutskottet 1869—71. Vid 1871 års riksdagar
förfäktade K. en vida mer försvarsvänlig
ståndpunkt än Lantmannapartiet, som han
sedan lämnade. E. Thms.
Utsikt över Kallsjön,
Kallstenius, Edvin, tonsättare (f. 1881 29/8);
se släktartikeln. Studerade vid
konservato-riet i Leipzig 1904—07 samt har utgivit och
fått uppförda flera kompositioner i modern
anda, däribland tre stråkkvartetter,
violinsonat, violoncellsonat, »Allegro symfonico» för
orkester, serenaden »Sommarnatt» för orkester,
kantat, pianokonsert, solosånger m. m. T. N.
Kallstenius, Georg Gottfrid, skolman
(f. 187 3 28/i); se släktartikeln. Fil. dr och
docent i nordiska språk i Uppsala 1902, lektor
i Nyköping, rektor för Högre allmänna
läroverket i Härnösand 1909—17, i Västerås 1917
—25; sedan lektor i Uppsala. K. har varit en
nitisk ledare av manskörer, komponerat körer
för mansröster, festkantater m. m. Har bl. a.
utgivit »Blad ur Uppsalasångens historia»
(1913), språkhistoriska verk m. m. T. N.
Kallstenius, Gottfrid Samuel
Nikolaus, målare (f. 1861 13/?); se släktartikeln.
Studerade för Perséus och vid Konstakad. samt
vistades som akad:s resestipendiat i
Frankrike och Italien 1891
—94. Sedermera
bosatt i
Stockholmstrakten, har K. varit
vice prof, vid akad.,
där han på eget
initiativ 1903 började
undervisa i målning al
fresco, vilket gav
uppslag till akad:s
dekorativa skola. K. var
lärare där 1910—16.
Företrädesvis har han
målat landskap i
rea
listisk anda och med mustigt koloristisk
hållning, svenska skogsmotiv med sol över
sten-bunden mark eller vidsträckta utsikter över
slättbygd eller klippor och hav och brokig
stormhimmel, även lyriska stämningar av
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
