Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalsenius, Andreas - Kalsonger - Kaluga - Kalumbarot - Kalundborg, Kallundborg - Kalv (zoologi) - Kalv (socken) - Kalvarieberg - Kalvarija - Kalvbräss - Kalvdans, Kalvost - Kalvdiarré, Kalvdöd - Kalven - Kalviller - Kalvinism - Kalvkyckling, Kalvrulad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Kalsonger—Kalvkyckling
198
nianus» och skulle euligt k. br. av 1754 bl. a.
syssla med »våra många fritänkares
grundliga vederläggande». Professuren omfattar
numera teologisk encyklopedi och teologiska
prenotioner, däri inbegripet
religionshistoria. E. M. R.*
Kalso’nger, underbenkläder för bägge
könen, synas ha brukats i Europa först under
ganska sen tid. De blevo vanliga hos de högre
stånden först under 1800-talet och förekomino
ej hos svensk allmoge före 1870. A. Lwn.
Kalu’ga. 1. Guvernement i Sovjetryssland,
inom Moskvas industriområde; 25.869 kvkm,
1,151,591 inv. (1926). K. är ett skogrikt
slättland och vattnas av Oka och dess bifloder.
Jordbruk, någon brytning av stenkol, industri
(trävaru-, pappers-, läder- m. m.) och handel
(med hampa, spannmål, hudar m. m.). —
2. Huvudstad i guv. K., vid Oka; 51,565 inv.
(1926). Betydande industri (läder, stål m. m.).
Kalu’mbarot, Rädix Calu’mbae, fås av
Ja-trorrhiza palmata, en klättrande och
slingrande mångårig ört av fam. Menispermaceae,
med handlikt kluvna blad, vilken växer vid
Mogambique i Sydafrika och på Madagaskar
samt flerstädes odlas. Jordstammens
morot-formiga birötter skäras i 1—2 cm tjocka
tvärskivor och torkas. Den bittra och slemmiga
drogen innehåller kalumbasyra,
bitterämnet k a 1 u m b i n, flera alkaloider och
rikligt med stärkelse. K. ges mot tarmkatarr
med diarré, mest som dekokt. C. G. S.
Kalundborgs kyrka.
Kalundborg, Kallundborg, stad på n.
v. Själland, Holbæk amt, vid K. fjord; 6,549
inv. (1925). Av gammalt överfaitsort till
Jylland, nu ändpunkt för bana från Roskilde.
K. var fiskläge till omkr. 1170, då Esbern
Snare där uppförde slott och kyrka. Det förra
är känt som statsfängelse, där bl. a. Kristina
Gyllenstierna med moder och barn 1521—23
och Ch. de Mornay 1566—71 suttit fångna
samt Kristian II bott 1549—59; det
förstördes 1659 av svenskarna. Kyrkan, en av
Dan
marks märkligaste, har likarmad korsform med
fyrkantigt mittorn; varje korsarm avslutas
av ett åttkantigt torn; restaurerades 1916—
21 av A. Clemmensen.
Kalv. 1. (Zool.) Benämning på ungarna till
vissa däggdjur, t. ex. nötkreatur, älg, hjort
och ren. — 2. Namn på mindre holme el. sjö,
som ligger mycket nära en större. — 3.
Fordom namn på en lös pergaments- el.
papperslapp, som postskriptum vidfogad en skrivelse.
Kalv, Västergötlands sydligaste socken,
Kinds härad, Älvsborgs län; 128,18 kvkm, 996
inv. (1929). Upptages huvudsaki. av sjöar, ss.
Fegen (se d. o.) längs Smålandsgränsen och
Kalven (130 m ö. h.), vilka genom Lillån
avflyta till Ätran, samt mossar och bergig
skogsmark. 904 har åker, 9,095 har skogs- och
hag-mark. Ingår i K:s, Håcksviks, Mårdaklevs
och ö. Frölunda pastorat i Göteborgs stift,
Kinds kontrakt.
Kalvärieberg (lat. Mons calväriae, av mons,
berg, och calvåria, huvudskål, skalle), sedan
1400- och 1500-talet ganska vanliga
efter-bildningar av Golgata (se d. o. och
Jerusalem, sp. 1058), som synas ha haft
samband med passionsspelen. På en kulle,
naturlig eller konstgjord, uppställdes en i
skulptur utförd korsfästelsegrupp (se Kor
s-fästelsen). På vägen till k. utmärktes
med kors eller bildframställningar olika
»stationer», vilka skulle påminna om vissa
händelser under Kristi vandring på
lidandesvä-gen, Via Dolorosa, från Pilatus’ hus till
Golgata. K. anordnades ofta vid kyrkor. Ett k.
har funnits ung. där nu Katarina kyrka i
Stockholm ligger, trol. i förbindelse med det
Helga kors kapell, som låg på
platsen; i Nordiska museet finnes en relief av
sten från 1511(?), som varit uppställd vid en
station på »korsvägen» till detta. E. L-k.
Kalva’rija, stad i s. Litauen, vid Njemens
biflod Scheschuppe, intill polska gränsen;
4,529 inv. (1923). Berömd vallfartskyrka. —
I Polen finnas flera vallfartsorter med
namnet K a 1 w a r j a.
Kalvbräss (jfr Thymus), bröstkörtel hos
kalv. K. är en läcker och lättsmält maträtt.
Kalvdans, K a 1 v o s t, maträtt, tillagad av
råmjölk, tillsatt med socker, mandel m. m.
Kalvdiarré, K a 1 v d ö d, ytterst smittsam
sjukdom hos kalvar (föl, lamm och grisar),
som vanl. angriper djuren under de 2—3 första
levnadsdagarna och yttrar sig i häftig diarré,
stor mattighet, upphörd foderlust och död inom
en el. några få dagar. Smittämnet, som vanL
utgöres av s. k. colibakterier, kan
upptagas såväl genom matsmältningsorganen som
genom navelsträngen. Har k. inkommit i en
ladugård, angripas och dö vanl. alla nyfödda
kalvar. Mot k. tillgripas grundlig
desinfektion och serumbehandling. E. T. N.
Kalven, insjö i Kalvs socken (se Kal v).
KalviJler, bot., se Äpple.
Kalvini’sm, se C a 1 v i n i s m.
Kalvkyckling, K al v r u 1 äd, hoprullade
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
