Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamerallagfarenhet (Kameralistik, Kameralvetenskap) - Kameraöga - Kamerlingh-Onnes, Heike - Kamerun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Kameraöga—Kamerun
216
Kamerunberget. I förgrunden Victoria.
nings- och finansläran. Jfr L. G. Linde,
»Försök till systematisk framställning af svenska
kamerallagfarenheten» (1852; 3:e uppl., med
titeln »Sveriges finansrätt», 1887). A. Bm.
Kameraöga, anat., se öga t.
Kämerlingh-O’nnes, H e i k e, holländsk
fysiker (1853—1926), prof. 1881—1923 vid univ.
i Leiden, där han inrättade ett väl utrustat
köldlaboratorium, som snart blev världsberömt
och kom att spela en
viktig roll som ett
internationellt
forskningsinstitut. Hos K.
ha många hans
lärjungar o. a. forskare
utfört värdefulla
undersökningar vid låg
temp., ss. över
isoter-mer, mättade ångors
tryck, spec. värme,
gasers inre friktion,
magnetiska och
optiska effekter, Peltier-
effekten m. m. Att K. (1908) lyckades förtäta
helium till vätska lade grund till vidsträckta
arbeten vid »heliumtemperatur». K. erhöll
Nobelpriset i fysik 1913. J. T.
Kamerun, eng. Cameroon(s), fr. Cameroun,
f. d. tysk koloni i Afrika på Guineakusten
vid och innanför Biafrabukten, efter
världskriget till största delen mandatområde under
Nationernas förbund, fördelat på Frankrike
och Storbritannien; 518,414 kvkm, 2,582,217
inv. (1927). Franska K. omfattar 429,750
kvkm med 1,881,909 inv.; Brittiska K.
utgöres av två landsträckor vid gränsen mot
Nigeria om tills. 88,669 kvkm med 700,308
inv. K. når från Biafrabuktens innersta del
mot n. ö. till Tsadsjön, mot ö. till Kongos
biflod Sanga. Kustens största inskärningar
äro flodestuarierna Rio del Rey och K a m
e-r un v i ken (port. Rio dos Camaröes,
»räkflo-den»), mellan vilka det väldiga
Kamerunberget (se nedan) höjer sig. F. ö. är
kustlandet jämnt och bevuxet med
ogenomtränglig tropisk regnskog. Det tillhör jordens
regnrikaste trakter (årliga nederbörden i Debundja
10,469 mm), och klimatet är till följd av den
höga luftfuktigheten ytterligt ohälsosamt. Det
inre upptages av ett platåartat högland, vars
huvuddel är landskapet
Ada-maua (se d. o.), och avvattnas
av Njong och Sanaga m. fl.
kustfloder samt Sanga och
övre Benue med tillflöden;
högsta punkterna bildas av
isolerade, upp till 2,700 m
höga bergmassiv. Klimatet är
här torrare och hälsosammare;
regnskogen avlöses mot n. av
savanner med galleri- och
bergsskogar. Det lågt
liggande Tsadsjöbäckenet längst
i n. tillhör Sudan och har
endast kort regntid (juni—
aug.). Genom K. går gränsen mellan bantu- och
sudannegrer; till de förra räknas bl. a. duala,
bakwiri och fang, till de senare bali, wuri m. fl.
I inre K. bo dessutom de tidigare statsbildande
fulbe och handelsfolket hausa,. Européerna äro
fåtaliga (1,909 i Franska K., 209 i Brittiska K.).
De inföddas jordbruk är primitivt och
frambringar endast de vanliga tropiska
husbehovs-produkterna; herdefolken i det inre ha stora
boskapshjordar. Plantagedriften hämmas
mycket av transportsvårigheter och brist på
villig arbetskraft. De flesta plantagerna ligga
på Kamerunberget och vid Njong;
huvudprodukten är kakao, i senaste tid odlas även
kaffe, bomull o. s. v. Skogarna lämna K:s
värdefullaste handelsvaror: kautschuk,
palmkärnor och -olja. Franska K. exporterade
1927 för 163 mill. frcs och importerade för
194 mill. frcs; för Brittiska K:s handel saknas
uppgifter (det tillhör i tullhänseende Nigeria).
Transporten sker mest med bärarkaravaner;
vägnätet är föga utvecklat. Järnvägarna
(Duala—Yaoundé och Bonaberi—Nkongsamba)
hade 1927 en längd av 467 km (utom
plan-tagebanor). De viktigaste hamnarna äro i
Franska K. Duala, Bonaberi och Kribi, i
Brittiska K. Victoria. — Franska K. bildar ett
från övriga franska kolonier skilt
territorium med administrativ och finansiell
autonomi; huvudstad: Yaoundé. Guvernören
utövar de rättigheter, som tillkomma
mandatmaktens statsöverhuvud, och står direkt
under kolonialministern; vid hans sida finnes
ett förvaltningsråd med 10 medlemmar.
Brittiska K. förvaltas som en del av Nigeria.
Från faktorier vid kusten drevs från
1600-talet rätt livlig handel inåt landet med
dualafolket som förmedlare. Även
upprättades (från 1837) några missionsstationer (av
engelska baptistmissionen). I juli 1884
hissade G. Nachtigall tyska flaggan i
kustområdet efter fördrag med några hövdingar,
därvid förekommande engelska och franska
an-nexionsplaner. Småningom utbreddes det
tyska väldet inåt landet; 1901 införlivades
Adamaua och ett område vid sjön Tsad.
Genom fördrag med Frankrike 1911 vidgades
kolonien med en del av Franska Kongo.
Under världskriget besattes K. av överlägsna
franska och engelska trupper (de tyska
träng
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
