Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamerun - Kamerunberget - Kames - Kamfer - Kamferdroppar, Kamferliniment, Kamferolja, Kamfersprit - Kamflänsrör - Kamgamar - Kamgarn - Kamhöjd - Kamimura Hikonojo - Kamin - Kamisarder - Kamisol - Kamke, Ivar - Kamlott el. Kamelott - Kamlungeträsket - Kammaneter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
Kamerunberget—Kammaneter
218
des över gränsen till Spanska Guinea och
avväpnades där, febr. 1916). K. avträddes i
Ver-saillesfreden 1919 av Tyskland och delades
sedan i ett franskt och ett engelskt
mandatområde (se ovan).
Litt.: K. Dove, »Die deutschen Kolonien. I.
Togo und K.» (1909); S. Passarge, »K.» (i
H. Meyer, »Das deutsche Kolonialreich», I,
1914); A. F. Calvert, »The Cameroons» (1917);
»Cameroon Handbook» (1920); H. Paulin,
»Ca-meroun-Togo» (1923); årliga rapporter till
Nationernas förbund. S. F.; V. S-g.
Kamerunberget, infödingarnas
Mongo-ma-loba, Västafrikas högsta berg, 4,070 m ö. h.,
på Guineakusten vid Kamerunviken inom
Brittiska Kamerun. Är en vulkan, tillhörande
samma kedja som vulkanerna på Fernando
P6o och de övriga Guineaöarna. K. är ännu
aktivt; utbrotten ske genom sidokratrar,
senast 1909 och 1922.
Kames [kéimz], eng., geol., se R u 11 s t e n
s-å s a r.
Ka’mfer, Ca’mphora (av arab, käfüra, som
här-ledes från skt karpura, vit), CioHieO, en
polycyklisk terpen (se T e r p e n e r), som
innehåller en ketongrupp. Den erhålles ur veden
från det i Japan och Kina växande
kamfer-trädet (Cinnamomum camphora) genom
destil-lation med vattenånga. K. kan även
framställas syntetiskt. Den bildar en vit,
genomskinlig kristallmassa med egendomlig lukt och
smak, smpt 178,7° C, kpt 209,i° C, spec. v.
0,995. K. verkar något antiseptiskt och är
flyktig vid vanlig temp. Ingnides k., löst i olja,
sprit el. liniment, framkallar den hetta och
retning i huden, medan förut bestående
reumatisk eller annan smärta ofta avtager för
en stund. Som allmän stimulans nyttjas k.
vid höggradig kraftnedsättning med dålig
andning och hjärtverksamhet, s. k. kollaps,
även vid svåra febersjukdomar. K. visar sig
därvid kunna höja de nedsatta funktionerna.
Den ges antingen i emulsion eller, då snabb
verkan är av nöden, genom insprutning under
huden samt löst i fet olja el. eter. Vanlig dos
är 5—30 cg. Stora doser k. kunna alstra
svår förgiftning. Vid febrar, kolera och
hysteriska åkommor ges ibland
kamferdrop-p a r, nervdroppar, även B a n g s
nervdroppar. Utom den vanliga k. (1 a u r i n
é-el. japankamfern) finnes b a r o s- el.
borneokamfer (borneol), som fås
färdigbildad i hålor i veden av Dryobalanops
camphora (se Dryobalanops). — I tekniken har
k. fått stor betydelse vid framställningen av
celluloid (se d. o.) och som dämpningsmedel vid
kruttillverkning. I. B.; C. G. S.
Kamferdroppar, Kamferliniment,
Kamfer-olja, Kamfersprit, se K a m f e r.
Kamflänsrör, järnrör, tätt besatt med
utstående, ringformiga flänsar, koncentriska
med röret; begagnas bl. a. i värmeledningar.
Kamgamar, zool., se Gamfåglar.
Kamgarn, se K a m u 11.
Kamhöjd, se Orometri.
Kamimura Hikonojo, japansk amiral
(1850—1916). Under rysk-japanska kriget 1904
—05 befälhavare över 2:a eskadern, som
opererade mot ryska Vladivostokflottan och i
Koreasundet 14 aug. 1904 tillfogade den
avsevärda förluster. I sjöslaget vid Tsushima (27
—28 maj 1905) deltog K. med sin
pansarkrys-sareskader. ö-g.
Kamin (av grek. ka’minos, lat. caminus,
ugn). 1. I äldre tider namn på öppen
eldstad; se Eldstad, med bilder, och Spis.
2. Fristående, ej inmurad ugn för
rumsuppvärmning. Kan vara av enbart järn (plåt,
gjutjärn), av järn i förening med kakel,
eldfast tegel o. dyl. eller av sten (bl. a. täljsten).
K. eldas i regel med fossilt bränsle (stenkol,
antracit, koks, torv) i magasin med
dragreglering och bottenfyr, så att elden
brinner kontinuerligt, så länge magasinet hålles
fyllt och askan vid behov avlägsnas (i allm.
medelst skakrost). Fotogenkaminen, som
brukas för mindre och tillfälliga behov av
rumsuppvärmning, består av en stark
fotogenlampa, innesluten i en värmestrålande
plåtkåpa. — I Sverige vunno k. spridning
jämsides med vedprisens starka stegring
under senare delen av 1800-talet men ha
sedan fått träda tillbaka för
centraluppvärmningen. G. H-r.
3. Trång, brant klyfta i bergvägg. K.
spelar flerstädes stor roll för fjällbestigningar.
Kamisa’rder (fr. camisards), de hugenotter
i Cevennerna, som efter Nantesiska ediktets
upphävande och förföljelserna (dragonader,
se d. o.) gjorde uppror 1702. Deras ledare var
J. Cavalier (se d. o.). K. trädde i förbindelse
med Ludvig XIV:s fiender under spanska
tronföljdskriget. 1705 var upproret kuvat.
Kamiso’1, tvångströja; morgonkappa.
Kamke, Ivar, målare (f. 1882 2/x).
Studerade vid Konstakad. i Stockholm, vapn kungl.
medaljen 1905, har därefter besökt Holland,
Paris, Italien, Spanien, Algeriet och har
utfört stora, figurrika motiv, ss. »Fiskauktion
i Volendam» (museet i Buenos Aires),
»Fiskarhamn i Holland», »Frukttorg i Rom», samt
porträtt och etsningar. G-g N.
Kamlo’tt el. Kamel o’t t, urspr. ett
glan-sigt getullstyg från Levanten; eftergjordes i
Europa genom inblandning av gethår i vanligt
tjockt ylletyg. K. nyttjades förr till
ytterplagg o. dyl. G. H-r.
Kamlungeträsket, se Nederkalix.
Kammanöter, Cteno’phora, en grupp
celen-terater (se d. o.), från vilkas flertal de avvika
genom frånvaron av nässelkapslar. De flesta
k. äro fritt kringsimmande havsdjur,
tillhörande plankton. Den i regel klot- eller
päron-formiga kroppen består huvudsaki. av en
genomskinlig, ofta glasklar gelémassa, i vars
mitt den förgrenade matsmältningsapparaten
ligger. De ytterst sirligt byggda djuren
förflytta sig medelst slag av små, i vertikala
rader anordnade simplattor. Till de i
Medelhavet vanliga arterna hör den med långa ten-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
