- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 11. Jylland - Kragduva /
219-220

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kammaneter - Kammaradvokatfiskal - Kammarammunition - Kammararkivet - Kammardressyr - Kammarduk - Kammare - Kammarexpeditionen - Kammarfru - Kammarförvant - Kammargevär (Kammarkarbin) - Kammarherre - Kammarjunkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219

Kammaradvokatfiskal—Kammarjunkare

220

Hormiphora plumosa.

takler försedda
Hormiphora plumosa. En
avvikande form är den
bandformiga, stundom
mer än meterlånga
venusgördeln,
Ces-tus veneris. Alla, k.
äro hermafrodita. T. P.

[-Kammaradvokatfiskal,-]

{+Kammaradvokatfis-
kal,+} tjänsteman i
Kammarkollegium — f. n.
(1929) en förste och
en andre
advokatfis-kal—, har att tillse,
bevaka och utföra
kronans rätt och talan i
alla de till kollegiets
befattning hörande
ärenden, där kronans
rätt är i fråga och
som remitterats till
hans handläggning,
ävensom beträffande
allmänna arvsfondens
rätt o. eljest efter
särskilt uppdrag (väsentl.
vattenmål). C. v. O.*

Kammarammunition, se Kammar
skjutning.

Kammararkivet utgör depå för
Kammarkollegiets äldre ämbetsarkiv och reviderade
stats-räkenskaper samt för reduktionsarkiven och
flera av de karolinska räfstekommissionernas
arkiv m. m. Arkivet organiserades av B e n g t
Ingolfs son, som var inspector archivi
1618—54. 1922 övertogs vården av arkivet
av Riksarkivet, inom vilket det nu utgör en
sektion. F. n. (1929) upptar det omkr. 14,000
hyllmeter. Dess viktigaste del utgöres av de
lokala räkenskaperna, vilka i obrutet
sammanhang sträcka sig från 1530- till
1920-talet. Hit höra de s. k.
landskapshandling-arna, fogdarnas o. a. redogörares räkenskaper.
Fögderiräkenskaperna redogöra bl. a. för
beskattningen av jorden och skörden (tionden).
Till dem sluta sig särskilda räkenskaper för
större gärder och bevillningar (t. ex.
Älvsborgs lösen, boskaps- och mantalslängder).
Redovisningen för såväl jordbeskattningen
(grundskatterna) som bevillningarna övergick
under 1600-talets förra hälft till
länsräken-skaperna. Även räntekammarböckerna fortgå
i obruten följd från 1530-talet till nuv. tid.
Även räkenskaper för hovet, hären, flottan,
varuhusen, tullen, myntet, de utländska
provinserna, ämbetsverken o. s. v. ha efter
avslutad revision uppsamlats i K. Outtömliga
upplysningar om den inre historien erbjuda
skrivelser till Kammarkollegium från
centralförvaltningen och provinserna . (»orterna»)
samt väldiga dossierserier, i regel upplagda
under den karolinska tiden och stundom
fullföljda till 1800-talet (reduktionsakter,
köpe-godsakter, bytesakter, likvidationer o. s. v.).
— K:s serier ha lidit svårt av fukt och brand

(slottsbranden 1697, eldsvådorna i
Kungshu-set 1802 och Carl Bondes hus 1807).
Därjämte har det en gång enhetliga
räkenskaps-beståndet delvis upplösts genom gallringar
(förladdningstillverkning) och avsöndringar
till Finland, östersjöprovinserna,
Riksarkivet m. fl. arkiv. Från 1800-talets slut ha
verk och myndigheter i Stockholm i regel
återfått sina reviderade räkenskaper (ofta även de
äldre). — Litt.: J. A. Almquist, »Den civila
lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630», 1—4
(1917—23); Arkivsakkunniges betänkande 1919
med »Anteckningar rörande
Kammararkivets historia och nuvarande innehåll» av S.
Clason och E. Naumann. B. B-s.

Kammardressyr, se Dressera, sp. 1248.

Kammarduk (ty. Kammertuch), trol., liksom
K a m b r i k, förvrängning av C a m b r a
y-T u c h, tyg från Cambray, se Batist.

Kammare, mindre rum. 1. Avd. av
folk-representationen; ingår i namnen på vissa
förvaltningsverk (drätsel-, förmyndarkammare
m. m.). — Kammaren, äldre namn på
Kammarkollegium. — 2. Det för krutet
(patronen) avsedda rummet i ett eldvapen;
artilleripjäsers k. kallas laddningsrum. —
3. Se H j ä r t a och ögat.

Kammarexpeditionen, se Expedition 2.

Kammarfru, kvinnlig befattningshavare hos
furstlig dam för biträde med hushållssysslor,
toalettbestyr o. dyl.

Kammarförvant, förr lägre tjänsteman i
vissa ämbetsverk.

Kammargevär (Kammarkarbin), gevär
(karbin), avsett för kammarskjutning (se d. o.).

Kammarherre, hovämbetsman, antingen
tjänstgörande el. endast titulär. En
tjänstgörande k. hos kungliga el. furstliga personer
har i uppdrag att ständigt el. vissa kortare
tidsperioder uppvakta dem, åtfölja dem på
resor, i vissa fall vara chef för vederbörande
hovförvaltning m. m. På uniformen bär han
en förgylld nyckel (kammarherrenyckeln), fäst
ovanför högra frackskörtet. I Sverige kallas
uppvaktande k. hos konungen kabinett
s-kammarherre, vilken titel även kan
tillläggas personer, utan att detta medför
tjänstgöringsskyldighet. Titeln k. tillägges de hos
övriga kungliga personer tjänstgörande
ävensom åtskilliga andra, som endast
tillfälligtvis kallas till tjänstgöring. Näst
riksmarskalken är överstekam m arherren
konungens förnämste hovämbetsman (titeln
från 1783). Drottningens förnämste
hovämbetsman är sedan 1842
överkammarherren. Tjänstgörande kabinettskammarherrar
och k. uppbära lön, de övriga ej. (R. R-ck.)

Kammarjunkare (jfr Junker),
hovtjänstemän, antingen tjänstgörande, som inkallas
vid större fester och ceremonier, eller som
endast hedrats med titeln utan motsv.
tjänstgöring. 1783 inrättade Gustav III 24 nya
hovtjänster under detta namn. —
överste-kammarjunkare, hög hovämbetsman,
vars ämbete inrättades 1783.

Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:16:34 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdk/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free